Under våren 2021 ansökte SLU Future Food om medel i Formas kommunikationsutlysning för att finansiera en kommunikationssatsning inom samarbetet Table. Projektet “Framtiden för kött – storytelling och dialoger för bättre beslut” blev beviljat och här vill vi berätta om hur vi tog oss an ansökningsprocessen.
SLU Future Food satte ihop en liten arbetsgrupp för att kunna jobba effektivt med en ansökan till Formas kommunikationsutlysning under våren 2021. Tanken var att på kort tid få fram en stringent text med en tydlig idé som inte urvattnats av för många kompromisser. Tyvärr var vi ganska sena i starten, men de fyra i arbetsgruppen kunde avsätta tillräckligt med tid på upploppet inför deadline.
En person i arbetsgruppen granskade några av de ansökningar som tidigare beviljats i liknande utlysningar, som man kan ladda ned från Formas hemsida, och delade med sig av sina insikter till resten av gruppen. Vi lade även kraft på att bryta ned utlysningen i kriterier som vi sedan färgkodade för att kartlägga om våra idéer passade in eller om vi var tvungna att fundera vidare på hur vi skulle kunna ”tick the box”.
Det behövdes ett nära samarbete mellan forskarna och kommunikatörerna i arbetsgruppen för att komma fram till en bärande projektidé. Vi utgick från brännande frågor i samhället och matchade det mot den tillgängliga forskarkompetensen inom samarbetet. I motsats till vanlig forskningskommunikation jobbade vi alltså med ett “utifrån och in”-perspektiv.
När vi väl identifierat ett brännande ämne som vi hade kompetens inom, så lade vi vårt fokus på att hitta gångbara former för kommunikation. Det var tydligt i utlysningen att kommunikation (tvåvägs-samtal) sågs som bättre än information (envägs-samtal) och att väldefinierade aktiviteter var uppskattade. Vi valde till slut en kombination av aktiviteter där vi kunde dra nytta av vår tillgängliga kompetens och i viss mån även befintlig infrastruktur för kommunikation.
Formas kommunikationsutlysning innebär riktade medel till kommunikation och vi var därför tydliga både internt och i ansökan med att detta var ett nytt kommunikationsprojekt mellan akademin och det övriga samhället. Vi var noga med att rensa bort alla idéer som representerade ”vanlig” forskningskommunikation, (smyg-)forskning och/eller kommunikation inom akademin (även kommunikation med studenter). Även om sådana idéer är bra, så antog vi att de skulle dra ner chansen att få medel i just denna utlysning.
Under arbetsprocessen, gick vi igenom många utkast av projektplanen där både forskare och kommunikatörers perspektiv togs tillvara och vi tror att finslipningen – och att kommunikatörerna i detta fall hade sista ordet – stärkte ansökan.
Vi satte ihop en projektgrupp för att kunna genomföra projektet om det blev beviljat, och en budget lades upp för kunna friköpa tid för dem som vidtalats. Den föreslagna projektgruppen inkluderade några från arbetsgruppen för ansökan och några som inte var med i den men som hade den kommunikationskompetens som behövdes. Vi knöt också till oss en referensgrupp av framstående forskare som kunskapsbank och en annan referensgrupp med erfarna kommunikatörer, för att stödja kommunikatörerna i projektgruppen. Båda referensgrupperna skulle bidra med in kind-tid till projektet.
Att jobba med ansökan var som att ta fram en kommunikationsstrategi eftersom frågorna vi besvarade var sådana som “vad är syftet?”, “vilka är målgrupperna?” och “hur vill vi att målgrupperna ska tänka, känna och handla efter projektet?” etc. Trots att flera personer i projektgruppen inte är svensktalande, så skrev vi ansökan på svenska eftersom det föredrogs i utlysningen. Vi lade ned möda på att ta fram en kort och snärtig rubrik och att göra välskrivna sammanfattningar både på svenska och engelska, med samma struktur som pressmeddelanden.
I vårt fall landade vi i ett projekt om den polariserade samhällsdebatten kring kött. Projektet fick rubriken “Framtiden för kött – storytelling och dialoger för bättre beslut” och projektet fick i Formas bedömning 7 av 7 i kriteriet samhällsrelevans. Den svenska sammanfattningen lyder:
Detta projekt vill minska polariseringen i debatten om framtida produktion och konsumtion av kött, öka kompetensen bland beslutsfattare och bygga broar mellan vetenskap och samhälle.
Köttätande och animalieproduktion är förknippad med en rad aspekter såsom klimatförändringar, biologisk mångfald, hälsa, djurvälfärd, kulturella värden och levebröd. Det är därför inte konstigt att debatten om hur mycket kött vi bör äta, och hur djurhållningen ska utvecklas framöver, blir allt mer intensiv och polariserad. Olika världsbilder, perspektiv och särintressen påverkar tolkningen av fakta och debatten hamnar ofta i ett ideologiskt dödläge. Det finns ett akut behov av tydlig evidensbaserad kommunikation kring detta ämne.
Projektet vill bidra till att bryta polariseringen kring kött och animalieproduktion genom att kommunicera fakta, ta in olika perspektiv i modererade dialoger och diskutera möjligheterna för fyra kontrasterande framtidsscenarier: 1) En växtbaserad framtid; 2) Mindre men bättre kött; 3) Alternativt kött och 4) Intensiv animalieproduktion.
Målgrupper för initiativet är främst formella och informella beslutsfattare som har inflytande över framtidens livsmedelssystem. De behöver vetenskapligt förankrad information, men även en förståelse för varför tolkningar av fakta kan skilja sig åt. Målgrupperna inkluderar politiker, tjänstemän vid myndigheter, olika typer av beslutsfattare inom livsmedelshandel och industri (t.ex. hållbarhetsansvariga, miljöstrateger, inköpare), men även kockar och intresserade konsumenter.
Vi kommer att producera en serie podcasts med berättelser och dialoger där vi diskuterar fakta, reder ut vilka värderingar som ligger bakom polariseringen och olika möjliga framtidsscenarier. Livsmedelssystemsexperter, lantbruksforskare, djurforskare, ekonomer, dietister, beteendevetare och ekologer kommer att samtala med aktörer inom livsmedelsnäringen, handel och intresseorganisationer som påverkar den framtida utvecklingen.
Podcasten kommer att kompletteras med en digital dialogplattform för att skapa förutsättningar för en dynamisk kommunikation och fortsatta samtal. Som avslutning på projektet publiceras en kort sammanfattande rapport som lyfter de viktigaste fakta och värdebaserade argument som stöder och motsäger de olika framtidsscenarierna, liksom områden där de överlappar varandra. Rapporten kommer sedan att spridas till målgrupperna för att öka kvaliteten och legitimiteten i beslutsfattandet för en hållbar livsmedelsförsörjning.
Karin Jonsell (Communications Officer, Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences)