Att se över trädslagsval vid föryngring ligger i tiden.
Det finns många skäl till att allt fler vill testa mer och pröva trädslag som de tidigare inte använt.
Ska man göra generella beskrivningar över hur trädslagen används i Sverige så dominerar tall på planteringarna i norr och gran dominerar i söder. Ståndortsanpassning har under ganska lång tid handlat om att välja mellan antingen tall eller gran. Men det finns en större osäkerhet idag, både vad som blir klimatförändringens direkta effekter (tex torka) och de påföljande effekterna från sekundära skadegörare när träden blir stressade (tex granbarkborre och diplodia). På så vis kan trädslagsval bli ett mer och mer viktigt inslag i klimatanpassning och en viktigare del av ståndortsanpassning. Vi är ju bara i början av forskningen kring nya trädslag, särskilt för norra Sverige. Tidigare har forskningen fokuserat på odling i monokulturer men det behöver ju inte alls vara så i framtiden. Det hade varit intressant att titta mer på trädslagsblandningar för svenska förhållanden, även av såkallade exoter.
Det vi har en del data och resultat ifrån redan idag är överlevnad och föryngring av nya barrträdslag, för olika landsändar och i olika bördighetsgradienter.
Ett försök som las ut på sydsidan av Dundret utanför Gällivare har vi precis mätt in, lite drygt 30 år efter plantering. Försöket las ut av Clas Fries, senare skogsskötselexpert på Skogsstyrelsen. Området, på en bergshöjd som kallas Peltovara, drabbades av en tromb som gick över bergsryggen, skapade en möjlighet att testa trädslag på sydsida, nordsida och mitt uppe på platån. Frågan var om de olika klimatlägena skulle göra någon skillnad för trädslagen i fråga om överlevnad och tillväxt. Här jämförs gran (Picea Abies), tall (Pinus Silvestris), contorta (Pinus contorta), sibirisk lärk (Larix sibirica) och svartgran (Picea mariana).
Vad gäller överlevnad spelade klimatläget en viktig roll med generellt högre överlevnad på den sydliga sluttningen, bara svartgran och sibirisk lärk hade över 50 % överlevnad oavsett klimatläge. Undantaget var vanlig gran som hade en lite högre överlevnad upp på platån jämfört med sluttningarna, men fortfarande knappt hälften av träden överlevde här. Orsaken till att gran inte svarade positivt på sydläget kan vi inte riktigt förklara, iallafall inte nu så här långt efteråt. Contorta hade bra överlevnad under första åren men på både platån och nordsidan dog sen mer än 50 % av träden, mest troligt av gremeniella. Svårast i etableringen hade tall med en överlevnad under 40 %. Men om överlevnaden var relativt hög för svartgran så presterade de inte lika bra i tillväxt. Medeldiameter och höjd var betydligt lägre för dessa två. Så här trettio år in i omloppstiden såg vi att contorta och lärk växer något bättre än tall oavsett klimatläget. I artikeln visar vi mer i detalj jämförelserna för klimatläge och trädslag för både diameter och för höjdtillväxten.
Bild på lärkplantor från ett nytt trädslagsförsök i Tornedalen
Hur kan man använda resultaten från det här försöket? Jag tänker att om man vet att det är svårföryngrat, särskilt om det är en mer nordlig-nordöstlig sluttning, då kan det vara mer värt att satsa på flera trädslag i kombination, åtminstone om man inte har något att jämföra med sen tidigare. Kombinerar vi överlevnad och tillväxt så visade sig sibirisk lärk vara ett ganska säkert kort här i Peltovara, oavsett vilka av klimatlägena. Lärk, i mer naturlika skogar växer sällan i monokultur, utan utgör ofta ett inslag i barrblandskogar. Det gör iallafall mig nyfiken på att titta mer på hur trädslaget skulle kunna användas för norra Sverige i framtiden.
Här finns försöket att läsa mer om på Silvaboreal: https://www.silvaboreal.com/?p=trial&id=2405
Clas Fries avhandling: ”Aspects of forest regeneration in a harsh boreal climate” finns att läsa på SLU-biblioteken!
Här kan man läsa vår artikel från 2022: Effect of Aspect-Slope on the Growth of Conifers in a Harsh Boreal Climate of Northwest Sweden https://www.mdpi.com/1999-4907/13/2/301
Obs! Bilden högst upp är från ett annat trädslagsförsök i närheten med Abies lasiocarpa.
Intressant, har ni även försök med sådd av sibirisk lärk? Har skog i Haparanda och det skulle vara intressant att så/plantera lite sibirisk lärk blandat med tall och björk för att skapa lite blandskog. Jag har också funderat på att plantera in lite gråal med förhoppning om att det skulle bidra med naturlig gödsling av skogen – tror du att det skulle vara värt att prova?
Mvh
Juha
Hej
Ja, jag tycker alltid det är intressant att testa nytt! Men frågan är väl kanske hur man får tag i frö? Jag känner bara till försök med sådd av lärk som har lagts ut av Lars Karlman. Försöken går att se i vår metadabas över försök, här har jag en länk till serien:https://www.silvaboreal.com/?p=series&id=228 och där finns också kontaktuppgifter.
Mvh Emma