Det pratas ganska mycket om klimatanpassning i skogsbruket men än så länge finns det inte så många konkreta åtgärder som beskrivs. Det är nog bra med försiktighet, för än så länge har vi inte mycket empiri att gå på. Samtidigt kan vi behöva diskutera de konkreta åtgärderna.
I en intervju med Skogssällskapets tidning, Skogsvärden, publicerade vi en ”kort”-lista med konkreta förslag på vad klimatanpassning skulle kunna innebära. Malin von Essen har sammanfattat mina förslag väldigt bra:
- Precisionsplanera. Sträva efter ståndortsanpassning vid föryngring så att topografi och markfuktighet utnyttjas så bra som möjligt. Utnyttja självföryngring där det fungerar och sträva efter minsta möjliga markstörning vid markberedning. Sträva efter blandskog i grupper där så är möjligt. Använd Skogforsks beslutsstöd för val av plantmaterial och fråga efter bästa skogsodlingsmaterial för framtiden när du köper plantor. Var öppen för att plantera glesare om vatten kan antas bli begränsande för beståndets tillväxt på sikt.
- Viltbehandla. Betestrycket varierar lokalt och du bör inte låta risken för betesskador begränsa valet av trädslag i den framtida skogen. Viltbehandling kan vara en nödvändig kostnad för att säkerställa biologisk mångfald och för klimatanpassning av skogen.
- Höstbehandling. Med torrare vårar och senare höstar kan höstplantering vara en viktig regional klimatanpassningsåtgärd som alternativ till vårplantering.
- Röjning och gallring. Jobba med glesare bestånd som ett sätt att hantera torkstress. Se över prioriteringen av vilka bestånd som ska gallras beroende på hur många torrår du har haft och räknar med att få.
- Bredda trädslagsportföljen. Testa andra trädslag. För inhemska trädslag behöver du hitta din metod för viltbehandling. Överväg användning av utländska trädslag, särskilt vid hyggesfria skötselmetoder som kräver skuggtåliga trädslag. I södra Sverige kan eventuellt douglasgran och silvergran användas i stället för gran och den som är insatt bör kunna hitta plantor av rätt proveniens. Läs på certifieringsreglerna om du är certifierad skogsägare och vill använda utländska trädslag.
- Vattenförvaltning. Gör en blå skogsbruksplan för planering av vattenåtgärder på fastigheten, till exempel dikning, återvätning och landskapsplanering ur vattenperspektiv.
- Gödsling. Vitalitet är en förutsättning för att träd ska tåla torka. Gödsling ökar vitaliteten både ovan och under jord, men när bestånden blir tätare krävs också mer vatten. Vi har inte tillräckligt med svenska forskningsförsök som visar hur torka och gödsling påverkar varandra, men tänk på att om vatten är den tillväxtbegränsande faktorn så får du inte tillbaka pengarna vid gödsling, eftersom tillväxteffekten blir begränsad.
- Infrastruktur och vägunderhåll på fastigheten är viktigt för att du ska kunna följa skogens vitalitet och genomföra snabba åtgärder.
- Långa omloppstider är generellt mer gynnsamma för biologisk mångfald. Men om skogsägare vill kunna hålla samma omloppstider som idag eller längre så behöver man ännu mer aktivt se till att bestånden är vitala.
Läs hela artikeln här: https://www.skogssallskapet.se/kunskapsbank/artiklar/2025-05-26-nytt-klimat-gor-att-gamla-sanningar-behover-omprovas.html
Det finns några vetenskapligt publicerade texter som jag tycker är bra utgångspunkt också för svenska skogsägare, här är några exempel:
Himes et al., 2023. Forestry in the Face of Global Change: Results of a Global Survey of Professionals.
https://doi.org/10.1007/s40725-023-00205-1
Nagel et al., 2017: Adaptive Silviculture for Climate Change: A National Experiment in Manager-Scientist Partnerships to Apply an Adaptation Framework https://doi.org/10.5849/jof.16-039
Girona et al. 2023. Springer förlag (bok som finns öppen online). Boreal forests in the face of climate change.
https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-031-15988-6