Att väder och vind påverkar trädens tillväxt är det ju ingen som tvivlar på. Vi vet ganska mycket idag om hur olika trädslag klarar temperatur och nederbörd. I det stora hela kan vi ändå säga att vi vet att en drastisk klimatförändring kommer skapa stora förändringar i skogarna. Interaktionen mellan träd, växter, djur kommer förändras och vissa arter löper stor risk att dö ut. Vi kan också se att stressade träd har svårare att kämpa emot skadegörare. Men när blir träden stressade? Hur mycket eller lite regn tål en gran egentligen?
Vi har gjort en forskningsstudie där vi har mätt års och säsongs-variation i tillväxt i parvisa jämförelser av gran och tall. Jag skulle vilja säga att studien är ganska unik, eftersom vi har haft tillgång till så många trädslagsförsök över hela landet. Oftast när gran och tall jämförs (eller andra trädslag internationellt) så har man använt sig av ett slumpvist val av träd, antingen från riksskogstaxering eller från egna val. Men skogen växer ju inte slumpvis.
Oftast är det en skogsägare eller förvaltare, som har bestämt vilket trädslag som ska odlas var. I Sverige har vi till exempel en tradition att plantera gran på bördigare moränmarker och att välja tall på sandigare och torrare jordar.
Det innebär att om man bara går ut och studerar träd på måfå så finns det en stor risk att det man istället för att jämföra trädslag jämför ståndort och/eller skötsel. Det som är unikt i vår studie att vi har kunnat välja granar och tallar i försök där båda trädslagen etablerats i försöksytor på samma marker. Då kan vi med större säkerhet säga att skillnaderna beror på trädslagen. På varje lokal borrades träd vid 1.3 m höjd och dessa borrprov togs hem till Dendrolabbet i Alnarp.
Därefter så mäts tillväxten varje år, dvs längden på varje årsringstillväxt. Det går att göra en del slutsatser rakt av på den enskilda årsringen, ett träd på en god bonitet och i Skåne har större årsringstillväxt än ett som växt på en svagare mark norrut, till exempel. Men vi ville fånga upp vad som gör att ett träd växer dåligt ena året och bra det andra, givet sin egen tillväxt-takt. Därför gör man vad som kallas inom dendrokronologi, ett årsringsindex, RWI (ring widht index). Det förväntade, genomsnittliga värdet är 1, och om trädet växer sämre än förväntat så är RWI under 1 och vice versa.
På så sätt kan vi sen jämföra goda och dåliga tillväxtår med väderdata för varje år och månad. Vi gjorde det här för 16 olika lokaler fördelade över Sverige. Då ser vi också olika mönster för gran och tall.
Viktigast för gran är en tillräcklig nederbörd i början av sommaren, framförallt i juni. Ju mer det regnar i juni, desto säkrare får vi en hög tillväxt. Motsatsen gäller också, en torr försommar innebär att år med sämre tillväxt.
Viktigast för tall är en varm högsommar, framförallt juli månad. Båda trädslagen är känsliga för att det blir för varmt, vilket ibland kan hända i södra Sverige men ännu inte i norr.
För båda trädslagen är en varm marsmånad positiv för tillväxten, fastän trädens stamtillväxt ännu inte har börjat då. Det kan möjligen förklaras av att jorden hinner tina upp snabbare efter vintern, eller att träden själva hinner ”vårstäda” genom att reparera frostskador.
Vi gjorde också en jämförelse av trädens tillväxt före, under och efter torrsommaren 2018. Vi kan då se att tall återhämtar sig snabbare efter en extremtorka jämfört med gran. Vi såg också att det gällde återigen framförallt de sydliga lokalerna, inte så tydligt norröver.
Så vad kan man dra för slutsatser? Än så länge inga tydliga tecken på torkstress i norra Sverige, att vi gärna får önska oss varma och torra semestrar i juli och augusti, men helst ska det regna rejält hela juni (skolavslutningar och midsommar).
Överlag stämmer det här ytterligare med vad vi ser i andra jämförelser av gran och tall; att tall har en betydligt bredare gradient i var den kan växa bra. Gran som trädslag har en riktigt bra tillväxtpotential men är betydligt mer känslig för ståndort.
Hela artikeln går att läsa här: Growth response of Pinus sylvestris L. and Picea abies [L.] H. Karst to climate conditions across a latitudinal gradient in Sweden.