I lördags medverkade Helena Röcklinsberg och Per Sandin på eventet Matologi i Stockolm. Det blev många spännande möten kring mat och moral! Håll utkik: Det kan komma fler evenemang i framtiden.
Författare: Per Sandin
Femtio nyanser av grönt
Vid seminariet ”Femtio nyanser av grönt” presenteras dialogprojektet ”Biotekniken i växtodlingen”. Ett antal ledamöter i Kungliga skogs- och lantbruksakademien med vitt skilda uppfattningar om bioteknik har samlats till en informell diskussion där ingen har företrätt ett organiserat intresse, men alla har talat utifrån sina egna tankar, erfarenheter och perspektiv. Seminariet hålls på KSLA i Stockholm tisdag 7 juni. Medverkar gör bland andra Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen, Christel Cederberg från Chalmers, Svalöf Weibulls förre forskningschef Anders Nilsson och Bengt Persson, ordförande i Stiftelsen Lantbruksforskning. Per Sandin, etiklektor från SLU, är också med.
Här finns länk till program och anmälningsformulär.
Man kan läsa mer om dialogprojektet i nya utgåvan av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademins Tidskrift nr 2-2016 Frön för framtiden
Frukostflingor och filosofi
Ska vi äta naturligt? Ska man märka mat med ”Bara naturliga ingredienser?” Det skriver jag om i en krönika i Vetenskapsrådets tidning Curie.
Klokt om forskningsetik
Debatten om tillämpad etik som vi skrev om här på bloggen, har gått vidare; senast i raden av inlägg är Torbjörn Tännsjös slutreplik. Mycket finns att säga. Men om man orkar läsa ett till inlägg, vill jag rekommendera Umeåfilosofen Daniela Cutas tankar om undervisning i forskningsetik.
Tillämpad etik ett elände?
Bedrivs tillämpad etik i kostsamma kommissioner, centra och domstolsliknande tribunaler där det härjar en självutnämnd etisk expertis som saknar ett ”djupare historiskt och kulturkritiskt perspektiv”? Debattens vågor har gått höga på DNs kultursidor den senaste veckan, bland annat i kölvattnet av den s.k. Macchiariniaffären vid Karolinska institutet. Södertörnsprofessorn Hans Ruin skriver under rubriken ”Den praktiska filosofins elände” (26/2) dels om den akademiska filosofins förfall, dels om hur den tillämpade etikens ledande företrädare ”under falsk varubeteckning säljer in sin kunskap och forskning”.
Den debatt Ruin driver är angelägen. Problemet är att han tecknar en vrångbild av hur den tillämpade etiken faktiskt bedrivs – den består ingalunda av tribunaler av utilitaristiska filosofer som tror sig ha ”hittat de rationella verktygen för att en gång för alla avgöra skillnaden mellan rätt och fel”. Det menar jag i min replik till Ruin (2/3). Många som ägnar sig åt tillämpad etik är för övrigt inte filosofer överhuvudtaget, utan medicinare, teologer, med mera. Och det görs utredningar, det skrivs debattartiklar och populärvetenskapliga böcker, det hålls filosofiska salonger och det bloggas, bland mycket annat.
(Ruin har tidigare fått svar i DN av Hugo Lagercrantz och PC Jersild; Jesper Ahlin skriver också ett längre inlägg på sin blogg. Man kan nu även läsa Ruins svar. )
Dyrt att vara fattig
Inte minst i USA är det många fattiga barn som äter mycket skräpmat, bland annat för att det är billigt. Vissa menar dock att hälsosammare mat inte alls behöver vara dyrare, framför allt inte i det långa loppet. Men det finns ett förbisett problem, menar sociologidoktoranden Caitlin David vid Harvard: Barn är kräsna. Att vänja små barn vid nya råvaror och rätter tar tid – och skapar spill och svinn. Därför väljer fattiga föräldrar ofta mat som de vet att barnen äter. Och den maten är inte alltid sådan att den lägger grunden för sunda matvanor. (De flesta föräldrar har väl åtminstone ibland kämpat med att få övertyga barnen om att broccoli är bättre än chips?) Svinnet är en dold kostnad som gör den nyttiga maten dyrare än vad den ser ut att vara.
Kloning av köttdjur etiskt tveksamt
Kina planerar storskalig kloning av köttdjur. Men tekniken är otillförlitlig och det är finns etiska problem. Läs kommentarer från två SLU-forskare, husdjursgenetikern Dirk-Jan de Koning och djuretikern Helena Röcklinsberg, i webbmagasinet KIT.
FDA ber om hjälp att definiera ”naturlighet”
Naturlig mat är ständigt på tapeten. Nu har amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA begärt kommentarer från allmänheten om märkning av mat med påståenden som exempelvis ”bara naturliga ingredienser”. Bakgrunden är att både allmänhet och vissa domstolar har hört av sig till FDA för att få vägledning i frågan.
En del svar börjar nu komma in. Några smakprov och en sammanfattning kan man hitta på Food Navigator. De flesta svaren är från privatpersoner; enligt Food Navigator räknar man med att tunga instanser som livsmedelsindustrin och branschorganisationer kommer att begära förlängd svarstid, eller åtminstone svara precis innan tiden går ut i februari 2016.
Några saker är viktiga att komma ihåg. För det första är det allt annat än lätt att komma fram till vad naturlighet är. Det visar kommentarerna. För det andra är det inte självklart att det naturliga är bra, även om vi kommer fram till vad som är naturligt. Men, för det tredje: trots dessa problem kommer inte naturlighetsargumenten att försvinna. De har dykt upp i olika skepnader i flera tusen år. Redan de stoiska filosoferna under antiken menade att livet gick ut på att leva i enlighet med naturen, och liknande idéer har följt oss sedan dess. Nu senast i marknadsföring av skönhetsprodukter och mat, bland mycket annat.
Därför finns det anledning att förhålla sig pragmatiskt till naturlighetsbegreppet, och det är vad FDA nu tycks göra. Det blir intressant att se vad utfallet av denna process blir.
(Naturlighet har vi skrivit om tidigare på bloggen, till exempel här och här.)
Vår individuella klimatmoral
Klimatetik är högaktuellt inte minst inför Parismötet. Vad har vi som individer för plikter att bidra till att rädda klimatet? Kanske inte de vi tror, och kanske inte av de skäl vi tror. Måste jag till exempel avstå från Thailandsresan? Filosofen Bengt Brülde och statsvetaren Göran Duus-Otterström skriver i SvD på temat om individens klimatansvar. ”Det är egentligen olyckligt att diskussionen om det individuella klimatarbetet ofta börjar med flygresorna, när dessa leder till så mycket gott. Det vore bättre att börja med illa isolerade hus och långväga mat.” (Den långväga matens klimatpåverkan är dock ingen enkel fråga – det närproducerade är inte nödvändigtvis bättre ur klimatsynpunkt.) Författarna framhåller i stället att vi bör engagera oss politiskt: ”Den viktigaste individuella klimatplikten är att verka för att en rättvis och effektiv klimatpolitik kommer till stånd. Vi bör därför rösta på partier som står för en progressiv klimatpolitik”, skriver de. I artikeln undviker de dock att tala om vilka dessa partier skulle vara.
Matologi – marknad med mera på Norra Latin
Kom och prata om framtidens mat, etik och hållbarhet! Är det insekter vi ska äta om tio år? Bör vi fortsätta äta kött? Välkomna till Matologi i Norra Latins Trädgård, Drottninggatan 71 B, Stockholm, nu på lördag den 29 augusti kl. 14-18. Passa på att titta på kocken Niklas Ekstedt som lagar mat över öppen eld, handla något närproducerat på matmarknaden, eller något annat! SLUs etiker Helena Röcklinsberg och Per Sandin finns på plats tillsammans med många andra forskare, matproducenter, kockar, med flera. Fri entré!