Symposier i maj om djurvälfärd, djurskydd och avel av djur

I dagarna samlas forskare inom fältet ‘animal welfare science’ (ung djurvälfärds- och djurskyddsforskning) på SLU för två dagars symposium. Det arrangeras årligen av nätverket Centre of Excellence in Animal Welfare Science, i år med namnkunniga talare från bl.a. Storbritannien. Därtill hålls korta och kärnfulla forskningspresentationer av forskare från olika svenska universitet. Två presentationer hålls av forskare från ‘heminstitutionen’ Husdjurens miljö och hälsa vid SLU, kring välfärdsmätning av fisk och mobil slakt av nötkreatur.

Nästa vecka hålls ett symposium, Changing Animal Bodies – Animal breeding in changing social and envrionmental contexts, på Uppsala Universitet, med flera internationella talare, och fyra inbjudna föreläsare från SLU. Såväl grundläggande insikter om genetiska förutsättningar, avelsmetoder och utmaningar, som etiska aspekter kommer att belysas av de senare. Här finns många olika aspekter att ta upp, varav flera direkt berör de nya bioteknologiska möjligheter som utvecklats på senare år. Jämfört med traditionell avel och genmodifiering, beskrivs användandet av ‘genknivar’ ofta som mer precis metod. Genom att använda dessa ‘genknivar’ kan t.ex. mjölkkors arvsanlag för horn tas bort utan att samtidigt förlora avelsframsteg. Här finns en stor välfärdsvinst – i och med att kalvarna föds utan horn slipper de avhornas. Metoderna innebär dock att ett antal djur är inblandade i processen (äggdonator, surrogatmoder, djur som inte föds med rätt anlag etc) innan den färdiga individen föds, som sedan kan användas i avel. Etiska avvägningar kan behöva göras inför tillämpning av varje ny metod, och i relation till varje nytt syfte. Det vore positivt om avelsföretag kan göra en sådan etisk granskning innan de ev. etablerar en ny teknik. Se pressmeddelande om en tvärvetenskaplig artikel på detta tema, skriven inom ramen för det SLU-baserade forskningsprojektet Mistra Biotech.

Utöver detta väcker modern bioteknologi frågor om hur ‘djur’ över huvud taget kan definieras, om människan har ansvar även för ofödda individer, om genmodifiering i sig är integritetskränkande, och om ett framtida djurs värdighet kan respekteras respektive kränkas, samt vilka sociala och miljömässiga mål som uppnås med hjälp av dessa metoder. Detta och mer därtill kommer att diskuteras under symposiet den 8-9 maj.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *