Undermålig remisshantering undergräver förtroende

Jordbruksverkets förslag på nya föreskrifter för lantbrukets djur, omarbetning av L100, har debatterats under våren och sommaren. Kritiken har hittills handlat om enskilda föreskrifter för olika djurslag – t.ex. sänkt avvänjningsålder för griskultingar på ett sätt som anpassar till EUs nivå och ökar risken för antibiotikaanvändning.

Förändringarna är Jordbruksverkets sätt att möta näringens krav på flexibilitet och målstyrning, men drabbar i föreslagen utformning både djuren, vars grundläggande välfärd riskeras om förebyggande miniminivåer uteblir, och lantbrukaren, som inte vet om hen har nått upp till lagens krav, varvid rättsosäkerheten ökar.

Nu i höst har även en rad forskare från SLU påpekat allvarliga brister i remisshanteringen. (Se debattartikel i GP från 5 oktober). Utöver kort remisstid för en omfattande lagändring har Jordbruksverket valt att bortse från den välgrundade och välformulerade kritik som inkommit från majoriteten av remissinstanserna. De vetenskapliga studier som forskare och andra påvisar talar mot de föreslagna förändringarna har över huvud taget inte beaktats av Jordbruksverket, ej heller kritiken mot näringens studie.

Jordbruksverket svarar med att de litar på lantbrukarna, och att de inte anser att djurskyddsnivån sänks och att de på detta sätt ökar konkurrenskraften, i enlighet med  Livsmedelsstrategin. I en slutreplik i GP, samt i en intervju i Land Lantbruk med Helena Röcklinsberg, påpekas bl.a. att lagstiftning ska bygga på vetenskapliga studier, och att konkurrenskraften knappast ökar om djurskyddet devalveras. Tilliten till svenska bönder och motiveringen att köpa produkter märkta med  ‘Från Sverige’ som nu tagit fart på riktigt, behöver allt stöd  det kan få av ansvariga myndigheter genom säkrade mervärden, inte motarbetas.

Delar av de förslag som näringen haft kring ökad intensifiering inom grishållningen, men som inte kunnat förverkligas när det sk kontrollprogrammet inte kan införas, har Jordbruksverket nu baxat in bakvägen. Med tanke på forskarkritiken mot dessa, ur såväl djurskydds- som smittskyddssynpunkt (antibiotika), stärker inte heller det förtroendet för Jordbruksverkets arbete, varken i sak eller i form.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *