Kategori: Genmodifiering

Symposier i maj om djurvälfärd, djurskydd och avel av djur

Publicerat den
av

I dagarna samlas forskare inom fältet ’animal welfare science’ (ung djurvälfärds- och djurskyddsforskning) på SLU för två dagars symposium. Det arrangeras årligen av nätverket Centre of Excellence in Animal Welfare Science, i år med namnkunniga talare från bl.a. Storbritannien. Därtill hålls korta och kärnfulla forskningspresentationer av forskare från olika svenska universitet. Två presentationer hålls av forskare från ’heminstitutionen’ Husdjurens miljö och hälsa vid SLU, kring välfärdsmätning av fisk och mobil slakt av nötkreatur.

Nästa vecka hålls ett symposium, Changing Animal Bodies – Animal breeding in changing social and envrionmental contexts, på Uppsala Universitet, med flera internationella talare, och fyra inbjudna föreläsare från SLU. Såväl grundläggande insikter om genetiska förutsättningar, avelsmetoder och utmaningar, som etiska aspekter kommer att belysas av de senare. Här finns många olika aspekter att ta upp, varav flera direkt berör de nya bioteknologiska möjligheter som utvecklats på senare år. Jämfört med traditionell avel och genmodifiering, beskrivs användandet av ’genknivar’ ofta som mer precis metod. Genom att använda dessa ’genknivar’ kan t.ex. mjölkkors arvsanlag för horn tas bort utan att samtidigt förlora avelsframsteg. Här finns en stor välfärdsvinst – i och med att kalvarna föds utan horn slipper de avhornas. Metoderna innebär dock att ett antal djur är inblandade i processen (äggdonator, surrogatmoder, djur som inte föds med rätt anlag etc) innan den färdiga individen föds, som sedan kan användas i avel. Etiska avvägningar kan behöva göras inför tillämpning av varje ny metod, och i relation till varje nytt syfte. Det vore positivt om avelsföretag kan göra en sådan etisk granskning innan de ev. etablerar en ny teknik. Se pressmeddelande om en tvärvetenskaplig artikel på detta tema, skriven inom ramen för det SLU-baserade forskningsprojektet Mistra Biotech.

Utöver detta väcker modern bioteknologi frågor om hur ’djur’ över huvud taget kan definieras, om människan har ansvar även för ofödda individer, om genmodifiering i sig är integritetskränkande, och om ett framtida djurs värdighet kan respekteras respektive kränkas, samt vilka sociala och miljömässiga mål som uppnås med hjälp av dessa metoder. Detta och mer därtill kommer att diskuteras under symposiet den 8-9 maj.

FDA ber om hjälp att definiera ”naturlighet”

Publicerat den
av

Naturlig mat är ständigt på tapeten. Nu har amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA begärt kommentarer från allmänheten om märkning av mat med påståenden som exempelvis ”bara naturliga ingredienser”. Bakgrunden är att både allmänhet och vissa domstolar har hört av sig till FDA för att få vägledning i frågan.

En del svar börjar nu komma in. Några smakprov och en sammanfattning kan man hitta på Food Navigator. De flesta svaren är från privatpersoner; enligt Food Navigator räknar man med att tunga instanser som livsmedelsindustrin och branschorganisationer kommer att begära förlängd svarstid, eller åtminstone svara precis innan tiden går ut i februari 2016.

Några saker är viktiga att komma ihåg. För det första är det allt annat än lätt att komma fram till vad naturlighet är. Det visar kommentarerna. För det andra är det inte självklart att det naturliga är bra, även om vi kommer fram till vad som är naturligt. Men, för det tredje: trots dessa problem kommer inte naturlighetsargumenten att försvinna. De har dykt upp i olika skepnader i flera tusen år. Redan de stoiska filosoferna under antiken menade att livet gick ut på att leva i enlighet med naturen, och liknande idéer har följt oss sedan dess. Nu senast i marknadsföring av skönhetsprodukter och mat, bland mycket annat.

Därför finns det anledning att förhålla sig pragmatiskt till naturlighetsbegreppet, och det är vad FDA nu tycks göra. Det blir intressant att se vad utfallet av denna process blir.

(Naturlighet har vi skrivit om tidigare på bloggen, till exempel här och här.)

IMG_0291

Symposium om genmodifiering av lantbruksdjur

Publicerat den
av

Inom medicinsk forskning har genmodifierade möss länge varit en självklarhet, och genmodifierade grödor odlas på många fält världen över. I det förra fallet talas mycket lite om risker för människans hälsa, och i det förra mycket om biologiska risker. Vilka risker respektive fördelar finns det med genmodifiering av lantbruksdjur? Inom ramen för det av MISTRA och SLU finansierade forskningsprogrammet MISTRA BioTech (www.slu.se/mistrabiotech) arrangerar vi idag (24 juni) ett symposium i Uppsala på temat genmodifiering av lantbruksdjur med flera internationella gäster.

Frågor som behandlas är t.ex. viIket är forskningsläget, vad görs redan nu? Vad kan göras inom en snar framtid? Vad kan man lära av genmodifiering av möss? Men även sociala och etiska frågor ställs: Vad tänker medborgare kring genmodifiering av djur? Finns det några etiska aspekter som blir särskilt relevanta kring genmodifiering av lantbruksdjur, till skillnad från försöksdjur, eller sällskapsdjur? Vilka frågor kring patent, kommersialisering och rättvis fördelgning av vinster behöver klarläggas? Liksom den stora frågan om syfte – varför genmodifiera lantbruksdjur? För ökad produktion? 

Ur ett miljö/klimatperspektiv behöver vi knappast större köttproduktion i världen, men kanske en effektivare? Hur definieras ’hållbar produktion’ här, i relation till ekonmiska, sociala och miljöaspekter? Hur defninerar och tar forskare, politiker och medborgagre ansvar för hållbar livsmedelsproduktion? Valet av genmodifiering av livsmedelsproducerande djur måste ses i relation till de stora frågorna om livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet. De avgörs inte under en dag, men med tanke på talarlistan vågar jag hoppas på några tentativa svar och än många fler intressanta diskssioner.

Den som är intresserad av genmodifiering av livsmedel generellt kan (gratis) ladda ned och läsa en ny skrift framtagen inom Mistra Bioech projektet, Shaping our food – an overview of crop and livestock breeding.