Kategori: Affärsetik

Sund och laglig skolmat

Publicerat den
av

Svenska konsumenter har tilltro till svensk livsmedelsproduktion, men köper gärna billigaste köttet. Samtidigt finns ett ökat intresse för matens kvalitet och ursprung, och det inte bara när vi själva handlar råvaror och halvfabrikat, utan även för det barnen får serverat i skolan och det vi serveras på sjukhus och vårdhem. Där kan vi sällan välja, där är vi hänvisade till vad som köpts in centralt.

Det är därför mycket glädjande att allt fler tjänstemän ansvariga för offentlig upphandling tar vara på sina möjligheter att bidra till att skolor och landsting serverar mat som är sund och animaliska produkter producerade på ett sätt som överenssämmer med svensk lag. Enligt en rapport beställd av Miljöstyrningsrådet (www.msr.se) fastställer den oberoende utredaren Niclas Bruun, professor i juridik, att ”Det är alltså skäl att understryka att ett motiverat och klart definierat djurskyddskrav, som går utöver EU:s minimumreglering, inte automatiskt är otillåtet i upphandlingssamman-hang.” (Rapport 2011:11, sid.10)

Man får förvisso inte hänvisa till svensk lag som skäl, men däremot till utvalda och väl motiverade djurskyddskrav, utan att detta kan klassas som diskriminering av upphandlare. Det är sedan tidigare välkänt  att Halland, Sigtuna och Dalarna har ansträngt sig i denna riktning. Nu rapporterar NT att även Landstinget i Östergötland kommer att skärpa sina krav vid uppandling redan nästa år: allt kött ska komma från djur som bedövats före slakt, suggor ska ha strö och får inte ha fixerats vid grisning, och antibiotika får endast användas vid behov, inte förebyggande.

Dessa krav ligger helt i linje med svensk lag, och därför svåra att klassa som särksilt stränga. Inte desto mindre innebär det ett viktigt steg i rätt riktning. Det innebär ett erkännande av dem som till skillnad från många andra europeiska djurhållare följer EUs lagstiftning, och en ovilja att servera mat producerad av dem som genom avsteg från lagen (bl.a. rutinmässigt kupera svansar och avliva utan bedövnig) kan producera till lägre priser. Vid det här laget vet de flesta konsumenter att billigt för oss innebär en kostnad i en annan ände – för djuren, för miljön eller för smittskyddet. I dagarna rapporteras att inte mindre än 18 av Norges grisgårdar drabbats av MRSA under året. Med tanke på att även de har en sjunkande antibiotikaanvänding, även inom aquakultur, ger det oss en del att fundera på. http://www.norsklandbruk.no/gaardsdrift/2013/12/16/18-svineprodusenter-rammet-av-mrsa.aspx 

Detta inte minst i ljuset av de – i det närmaste dolda – förhandlingar som förs mellan EU och USA om frihandel och import av livsmedel. Vi riskerar få in kött från djur som utfodras med antibiotika i förebyggande syfte, hålls under minimala djurskyddskrav och säljs till priser där ’billigt’ bara räknas i en ände. Således högsta dags att alla som har ansvar för upphandling ställer de krav på god djuromsorg som går att ställa. Vektyg i den riktningen finns framtagna och presenterade på http://www.msr.se/sv/Uppdrag/Livsmedel/ 

 

Hypotetiska frågor, neutralitet och orättfärdiga lagar

Publicerat den
av

Att företag bör följa lagen är ett ganska okontroversiellt påstående. Men ibland kompliceras saker och ting.

I senaste numret av Ikeas kundtidning, Ikea Live, fanns ett hemmahosreportage hos ett lesbiskt par i Dorset, England. I den ryska versionen av tidningen hade dock reportaget bytts ut mot en annan artikel. Anledningen är den lag mot ”gaypropaganda” som införts i Ryssland, uppmärksammar Aftonbladet.

Ikeas pressansvariga Ylva Mangusson uppger till tidningen att ”enligt våra styrdokument ska vi hålla oss inom lagens råmärken och vara religiöst och politiskt neutrala.”

Ikea betonar dock på sin webbplats att ”vi har alltid varit ett ansvarstagande företag”, och i hållbarhetsstrategin för 2020, ”People & Planet Positive” skriver man:

We are a values-driven business with a culture based on strong values; togetherness and enthusiasm; desire for renewal; cost-consciousness; accepting responsibility; humbleness and willpower; simplicity; leadership by example; daring to be different and striving to meet reality. Our culture and values shape the way we do business and create a powerful desire to do the right thing. We always do our best to maintain the highest ethical standards and to be a good partner in society.

Det må hur det vara med detta. Men här skulle jag vilja uppmärksamma en annan sak.

På Aftonbladets fråga om Ikea skulle följa en lag som förbjöd propaganda mot invandring svarar pressansvarig nämligen såhär: ”Det känns som en hypotetisk fråga, vi kanske kan fokusera på de marknader som är relevanta”.

Det är ganska vanligt att makthavare undviker att svara på besvärande frågor med hänvisning till att frågan är hypotetisk. Men det är ett dåligt argument.

En hypotetisk fråga är en fråga som har formen ”Antag att…?”, där det man antar är något som inte gäller för stunden.” De flesta har inga som helst problem att svara på hypotetiska frågor som de gillar: ”Om ni får tillstånd att bygga det nya varuhuset, när kan ni börja markarbetena?” skulle knappast avfärdas för att den är hypotetisk. För att inte tala om alla hypotetiska frågor om framtida politik som politiker gärna svarar på, mot bakgrund av antagandet att de eller deras parti får tillräckligt med röster. I själva verket går det inte att planera någonting alls för framtiden utan att svara på åtminstone vissa hypotetiska frågor.

Men kanske menar pressansvarig något annat. Hon kanske menar att det som antas i frågan aldrig kommer att inträffa. Vi kan kalla en sådan fråga rent hypotetisk.

Det finns olika typer av sådana rent hypotetiska frågor. En del förutsätter något som är logiskt eller begreppsligt omöjligt – ”Antag att du ser en fyrkantig cirkel” – medan andra förutsätter sådant som är fysiskt eller biologiskt omöjligt –”Antag att draken Smaug flög förbi utanför fönstret”. Det finns en omfattande diskussion inom filosofin, inte minst moralfilosofin, om det kan vara meningsfullt att ställa den typen av frågor. Många filosofer älskar nämligen långsökta tankeexperiment.

Men andra rent hypotetiska frågor förutsätter sådant som inte är omöjligt, bara otroligt och inte alls aktuellt. Kanske är detta vad Ikeas pressansvariga avser med att frågan om förbud mot ”invandringspropaganda” känns hypotetisk?

Men då är det mycket tveksamt om frågan är rent hypotetisk. Med tanke på att det redan nu finns en lag som förbjuder ”gaypropaganda” i Ryssland, där Ikea är verksamt, så är knappast andra diskriminerande lagar alldeles otroliga.

Bakom allt detta ligger frågan om lagen och moralen: Allt som olagligt är inte omoraliskt, och omvänt: allt som är lagligt är inte moraliskt rätt. Om någon vänsterprasslar och bedrar sin partner anser vi nog ofta att han eller hon gör fel, men det är inte olagligt (i Sverige, längre, kan tilläggas). Måna som kör måttligt för fort med bilen tycker sig nog inte göra något moralisk förkastligt, trots medvetenheten om att det kan bli fortkörningsböter om det råkar stå en polis eller en fartkamera i vägkanten. Bilisten tänker snarare att det är fel på hastighetsbegränsningen – den borde vara 90 snarare än 70.

Detta ställs på sin spets när man tvingas förhålla sig till lagar som är uppenbart orättfärdiga. Det finns många sådana exempel genom historien: apartheid och andra raslagar är kanske de mest uppenbara.

Att det finns sådana lagar innebär alltså att det inte går att vara ”neutral” under alla omständigheter, samtidigt som man håller sig inom lagens råmärken. Att följa en orättfärdig lag kan ju innebära att man tvingas vara omoralisk om man ska följa lagen.

En mer generell variant av Aftonbladets fråga till Ikea är alltså: ”Antag att ni ställs inför en orättfärdig lag: Hur agerar ni?” Den frågan är måhända delvis hypotetisk, men den är legitim. Och den bör ställas även till andra än Ikea. Alla företag som föresätter sig att följa lagen bör vara beredda att leverera någorlunda välöverlagda svar på den.