Inom medicinsk forskning har genmodifierade möss länge varit en självklarhet, och genmodifierade grödor odlas på många fält världen över. I det förra fallet talas mycket lite om risker för människans hälsa, och i det förra mycket om biologiska risker. Vilka risker respektive fördelar finns det med genmodifiering av lantbruksdjur? Inom ramen för det av MISTRA och SLU finansierade forskningsprogrammet MISTRA BioTech (www.slu.se/mistrabiotech) arrangerar vi idag (24 juni) ett symposium i Uppsala på temat genmodifiering av lantbruksdjur med flera internationella gäster.
Frågor som behandlas är t.ex. viIket är forskningsläget, vad görs redan nu? Vad kan göras inom en snar framtid? Vad kan man lära av genmodifiering av möss? Men även sociala och etiska frågor ställs: Vad tänker medborgare kring genmodifiering av djur? Finns det några etiska aspekter som blir särskilt relevanta kring genmodifiering av lantbruksdjur, till skillnad från försöksdjur, eller sällskapsdjur? Vilka frågor kring patent, kommersialisering och rättvis fördelgning av vinster behöver klarläggas? Liksom den stora frågan om syfte – varför genmodifiera lantbruksdjur? För ökad produktion?
Ur ett miljö/klimatperspektiv behöver vi knappast större köttproduktion i världen, men kanske en effektivare? Hur definieras ’hållbar produktion’ här, i relation till ekonmiska, sociala och miljöaspekter? Hur defninerar och tar forskare, politiker och medborgagre ansvar för hållbar livsmedelsproduktion? Valet av genmodifiering av livsmedelsproducerande djur måste ses i relation till de stora frågorna om livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet. De avgörs inte under en dag, men med tanke på talarlistan vågar jag hoppas på några tentativa svar och än många fler intressanta diskssioner.
Den som är intresserad av genmodifiering av livsmedel generellt kan (gratis) ladda ned och läsa en ny skrift framtagen inom Mistra Bioech projektet, Shaping our food – an overview of crop and livestock breeding.