månadsarkiv: december 2019

Gott nytt år!

Avslutar året med ett inlägg från Finland, inte för att jag måste fly landet efter granförsäljningen utan för att min sambo är härifrån. Som influenser borde man väl summera året, men jag gör inte som man borde. Ni får istället bläddra lite i inläggen för att se vad jag sysslat med.

Tänkte istället berätta om den vårterminen som väntar. Den här våren tänkte jag prova att läsa mer än 100%. Senare delen av terminen tänkte jag läsa en kurs på 100% och en som går på 50%. Samtidigt alltså. Jag tror själv att det kommer fungera bra. Finns bara disciplin och mängder med kaffe så ska det gå bra. Varför gör man då så? Dels för att det naturligtvis kortar ner den totala tiden på programmet, men också för att jag vill läsa den kursen som går på 50%. Den heter Genuskompetens för skogssektorn. Det här är ett ämne som det jobbats mycket med inom skogssektorn de senaste åren, men tyvärr alldeles för lite tidigare. Det finns många anledningar till att det är ett viktigt ämne, jag kan väl summera det som att jag tycker att jämställdhet är en självklarhet inom alla yrken. Sen gäller det att vi tillsammans ser till att det blir så.

Att jag sen vill korta ner programmet handlar inte ett dugg om att jag inte trivs, det gör jag verkligen. Däremot vill jag så snabbt som möjligt ut i arbetslivet.

Som jag nämnt tidigare så finns det väldigt många kurser att välja mellan de sista åren på programmet. Jag tycker nog att det bästa är att prata med de studenter som redan gått dessa kurser för att få reda på vad de tycker.

Pluggmässigt just nu så håller jag på med den rapport som ska skrivas till den 7 Januari. Det går, men det går långsamt. Framförallt går det sakta att läsa sig igenom de artiklar man ska referera till. Imorgon ska jag spendera nästan 5 timmar på färjan tillbaka till Umeå, jag inbillar mig att jag kommer skriva då. Man kan ju alltid hoppas.

Avslutar med en bild från vårt vackra grannland.

Vad händer sen då?

Att jag bor och studerar i Umeå kommer kanske inte som någon överraskning, men måste det vara så i 5 år? Ledande fråga? Svaret är nej. De tre första åren läses på grundnivå och de måste spenderas i Umeå. Som jag i tidigare inlägg varit inne på så läser vi väldigt brett de första åren och tanken är att lägga en grund och att komma på vad man faktiskt vill inrikta sig emot. De två sista åren läses nämligen på avancerad nivå och då ska studierna smalnas ner till att inrikta sig åt något håll. Själv kommer jag bli kvar i Umeå och läsa vad man kallar för ”rågstråket”. Kortfattat så kan man översätta det till att man läser om råvaruförsörjning, alltså trädets resa från plantering till pappersmassa eller brädor. Eller kläder, t e x.

Man kan också välja att inrikta sig mer mot ekonomi och då går kurserna istället på SLU i Uppsala. Nils, som blivit något av en kändis här på bloggen, ska läsa det tillsammans med några fler ur klassen. Sedan kan man även flytta ner till Alnarp i Skåne och läsa ett masterprogram som heter ”Euroforester”. Man inriktar sig då mot sydsvenskt skogsbruk, men även skogsbruk ute i Europa.

I Umeå kan man också stanna om man vill läsa ”Fish and wildlife”, som inriktar sig på ekologi och resurser i form av fisk och vilt. Man kan även välja flera kurser i Umeå som är mer naturkunskap och behandlar naturvård till exempel. Sen måste man faktiskt inte bestämma sig för ett speciellt ”stråk” heller, utan man kan plocka ihop kurser lite som man vill bara man ser till att ha behöriget. Tycker man det är svårt att hålla koll på så får man bra hjälp av vår studievägledare på skolan. Allt ordnar sig!

På denna länk kan man se alla de kurser som man både måste läsa och de kurser som man sedan kan välja bland: https://www.slu.se/utbildning/program-kurser/program-pa-grundniva/jagmastare/

Jag blir som sagt kvar i Umeå. Jag tycker själva råvaruförsörjningen är mest intressant och tycker egentligen att hela kedjan från det att skogen etableras till att den passerat industrin är intressant. Jag tycker också det är viktigt att skogen används på rätt sätt. Sedan återstår bara att komma på vad rätt sätt är. Ska fundera på det!

Hade egentligen för avsikt att bjuda på någon bild, men jag sitter mitt på en kolsvart Östersjön på väg till Finland så bilden får vänta. Borde egentligen må fantastiskt med tanke på att både småkronorna och Leksand nyss vunnit sina matcher, men vågorna ute på Kvarken ser till att mitt mående hålls på en blygsam nivå. Tack för det, och tack för nu!

Den sista granen är såld!

Sådär då, då har vi sett till att stockholmarna har fina granar hemma som förhoppningsvis inte barrar än på ett tag. Skrev ju om granförsäljningen sist, så vi kan lämna det genom att konstatera att det var en rolig upplevelse och 10 lärorika dagar på Stockholms gator. Tack för trevliga samtal alla kunder!

Nu sitter jag på tåget hem till Dalarna där julen firas med släkten. När julledigheten är över så ska jag ha skickat in en rapport som handlar om värdet av att binda in koldioxid. Alltså värdet av att skogen binder in kol ur atmosfären. Kraven för rapporten är att den är på ca. 5000 ord och att man refererar till minst 10 st vetenskapliga källor. Har man inte studerat tidigare så kan det vara en utmaning i början med hur det fungerar med att referera, hitta vetenskapliga källor osv. Man kommer dock snabbt in i det och det är egentligen väldigt tydligt hur man använder referenser i sin text. När man skriver en sån här rapport går väldigt mycket av tiden åt till att läsa sig igenom vetenskapliga artiklar, förstå innebörden i dem och sedan återge innehållet i sina egna ord och i det sammanhang man själv skriver. Under de första åren på jägmästarprogrammet har varje kurs innehållit ett moment med rapportskrivning och det handlar mycket om att vi ska förberedas inför kandidatuppsatsen i vår och senare examensarbetet som skrivs sista året.

Kan nämna något om kandidatarbetet. Det skrivs i par och jag kommer skriva det tillsammans med Fredrik. Vi båda har jobbat med röjning på olika vis tidigare och ville därför jobba med ett ämne som berörde röjning. Efter lite hjälp av vår handledare så har vi bestämt oss för att skriva om underröjningens vara eller icke vara. Vad är då underröjning? Underröjning är något man gör inför en gallring eller slutavverkning och innebär att man, med röjsåg, röjer bort de stammar som inte innehåller gagnvirke och alltså ändå inte kommer tas ur skogen till industrin. Anledningen till att man tar bort dem är att de är i vägen för framförallt skördarförarna som utför avverkningen. De både skymmer sikten och kan vara i vägen för aggregatet som upparbetar trädet. Vi ska skriva om anledningar för och emot underröjning inför den första gallringen, ur både ett ekonomiskt perspektiv och också hur det påverkar den biologiska mångfalden. Vid den första gallringen i en skog är ofta stammarna klena och ger inte så mycket gagnvirke, det gör att de låga inkomsterna nästan äts upp av kostnaderna för gallringen och nettot blir ofta väldigt lågt. Om det ens blir positivt. Lägger man då till en underröjning så ökar kostnaderna ännu mer, samtidigt som en utebliven underröjning kan försämra effektiviteten såpass mycket för skördaren att kostnaden för själva gallringen istället blir högre. En avvägning alltså, ska bli intressant att grotta ner sig i!

Hjärnan är så full av granbarr att den inte får ner så mycket mer än detta just nu. Hoppas att du som läser tycker att skogen är intressant på ett eller annat sätt. Vill du höra mer om hur det kan vara att vara skogsägare och självverksam så rekommenderar jag att lyssna på ”Skogspodden” som du hittar bland annat på Spotify. Där kan du höra hur far och son Jonasson sköter sin skog och vad de har för tankar om hur skog bör skötas. Mycket välgjord podd!

God jul på er!

Förser Kungsholmen med prima granar!

Nu är vi igång med julgranförsäljningen i Stockholm. Jag, Martin och Nils står på Kungsholmen vid rådhuset. Jägmästare har sålt granar här sedan 60-talet och det märks! Folk kommer och berättar att de köpt av oss i många år och de har väntat på att vi ska komma. Idag levererade jag en gran i ett trapphus där de hade en enda tavla på väggen, den föreställde jägmästare som sålde julgranar. Mäktigt! Folk tycker det är kul att veta att pengarna går till studenter också, samt att vi kan ge dem lite tips om hur man får granen att må så bra som möjligt. Sen kan man inte sticka under stol med att det är lite häftigt att få se miljöer man verkligen inte är van vid. Det här är så långt från mitt vanliga liv!

Det är stor variation på vilka granar som är populära, men lägenheterna på Kungsholmen har ju en bit upp i tak så rejäla granar passar bra här. Ordentliga kungsgranar på ca. 2,5m som ser ut att kunna vara huggna av Musse Pigg och inrymma ett par ekorrar är populära. Vet ni varför det heter kungsgranar då? För att de säljer bra på Kungsholmen? Icke. Nu ska jag inte skryta… Jo lite då! Det gör de faktiskt för att vi jägmästare levererar denna typ av gran till hovet varje år. Som sagt: Mäktigt.

Trots intensiv försäljning fastnade vi på några bilder:

Grabbarna levererar en rejäl pjäs.
Jag håller ställningarna på Kungsholmen

Tack för nu!

Det var det!

Nu är faktiskt sista föreläsningen avklarad för den här terminen. Som jag nämnt i tidigare inlägg så är den här kursen lite speciell, eftersom stora delar av klassen åker ner till Stockholm för att sälja julgranar nästa vecka. Så redan nu har vi inget mer schemalagt innan jul. Vi ska däremot skriva en rapport på valfritt ämne som berör skogsekonomi. Jag är inne på att skriva om prissättning av koldioxidlagring i skogen. Vi har räknat lite i kursen på hur detta kan se ut och jag tycker det låter ganska intressant. Tanken är väl lite kortfattat att man blir ersatt för den mängd koldioxid som skogen antas fånga upp och vid slutavverkning så reduceras timmerpriset något eftersom slutavverkningen innebär ett visst utsläpp av koldioxid istället. Intressant i teorin, svårt att få ihop i verkligheten kanske? Vem ska betala dessa, förmodade, enorma summor. Inte jag i alla fall. Eller ska jag? Via skattesedeln? Jag törs inte skriva mer om detta, är inte ute efter att skapa någon debatt. Inom skogsnäringen finns det redan många heta debatter och det tycker jag är bra! Vi måste prata om skogen och jag önskar egentligen att fler förstod hur viktig den är. Den är viktig för Sverige som råvara i form av virke och fiberprodukter, den är viktig för människor för sociala värden och den är viktig för alla arter som lever i den. Just nu är efterfrågan på skogens olika värden så stor att de faktiskt inte räcker till för alla. Tufft ämne som jag tror mycket av Sveriges skogspolitik framöver kommer handla om.

Jag passar på att smyga in reklam här också. Från och med 13 december till den 23 står ett gäng jägmästare fördelade på 6 olika platser i Stockholm och säljer granar. Detta är en tradition som pågått mer eller mindre sedan 50-talet. Om du, eller någon du känner, är på plats i Stockholm så kika gärna förbi på någon av våra försäljningsplatser och inhandla en gran och prata skog med oss. Själv kommer jag stå vid rådhuset på Kungsholmen, våra andra försäljningsställen samt mer information hittar ni här: http://skogisgranar.se/

Nu tar jag helg! Den inleds med några varv på skidspåret vid Nydala. Än så länge är slingan bara 1,2 km, jag hoppas verkligen snön vräker ner snart.

Tack och hej!

Våra kurser i tvåan!

I ett tidigare inlägg presenterade jag de kurser som vi läst i ettan. Den gången var det ett lämpligt ämne eftersom det inte hände så mycket annat som var värt att skriva om. Så kanske inte läget är denna gång, men måste ju berätta om vad vi gjort ändå va?

Första kursen hette Skogspolitik och naturvård. Ganska blandat alltså. Kan låta som två områden långt ifrån varandra, men det är det inte. Det är väldigt nära varandra. Mycket politik handlar just om naturvård och hur vi ska hantera de naturvärden som finns i skogarna. I kursen hade vi en hel del exkursioner till olika naturvårdsområden, blandat med allt från seminarier om juridik och föreläsningar om politik inom skogsnäringen. Bra att den här kursen finns, det här är ämnen som kommer bli allt mer debatterade hela tiden. Milt sagt kan man säga att den här debatten är ganska het redan idag…

Nästa kurs: Statistik och skogsinventering. Oj. Den här kursen var tuff, inget snack om det. Statistik är ett ämne som kräver mycket studerande för att förstå. Det som är bra är att statistiken vi läser är ganska generell, den är inte bara ur ett skogligt perspektiv. Det gör att tillsammans med den undervisning vi får i skolan finns det massor av material, t e x filmer på Youtube, som man kan ta hjälp av. Även om jag vet att många håller med mig om att kursen var tuff så håller lika många med om att statistik är ett ämne man måste ha läst på det här programmet. Dels för att skogen ofta beskrivs med statistiska termer, men också för att över huvud taget kunna läsa och förstå en vetenskaplig rapport. Kort sagt, statistik är komplicerat och viktigt.

Eftersom man inte bör använda alltför starka ord när man bloggar för en skolas räkning så säger jag, lite mer politiskt korrekt än jag först tänkte: Nästa kurs var väldigt rolig. Skogsteknologi och virkeslära. Känn på den. Hör ju vem som helst att det är kul. Virkesläran handlade mycket om att klassificera både timmer och sågat virke. Sammanfattat kan man säga att för att en skogsägare ska få betalt för kvalitén på det virke man levererar så klassificeras timret innan det sågas. Man tittat bland annat på kvistar, rakhet och eventuella skador. Sedan klassificeras virket också efter att det sågats, mest för att nästa del, bygghandlarna, ska få betala och ta betalt efter rätt kvalité. Virkesläran innehöll besök på både sågen i Sävar och massabruket i Obbola. Nästa del, skogsteknologin, handlade mycket om skogsmaskiner och de begränsningar som finns hos dem. Den här delen innehöll bland annat ett besök hos Komatsu, som har den goda smaken att producera sina maskiner i Umeå. Alltid kul att få komma ut på besök hos aktörer i branschen!

Nästa kurs måste jag försvara lite redan innan jag presenterar den. Den var också riktigt rolig, mycket mer än vad namnet kanske först antydde. Den heter Marknadsinriktad virkesförsörjning. Lugn, läs klart. Det här handlar om att optimera leveranser av virke, ända från skogen och fram till slutkunden, t e x en bygghandel. Att optimera innebär att effektivisera så att kostnaderna blir så låga som möjligt, miljöpåverkan så låg som möjligt och leveransprecisionen så hög som möjligt. Det här är riktigt häftigt faktiskt. För att förstå hur det fungerar spelade vi bland annat spel där vi tävlade mot varandra i att ha den effektivaste försörjningskedjan. Kan nämna att i senare kurser har man möjlighet att delta i VM i virkesförsörjning, där lag från SLU vunnit flera gånger. Utmaningen i virkesförsörjning kan man sammanfatta så här: Kedjan från skogen till bygghandeln är lång, kanske månader. Därför måste man försöka förutspå hur efterfrågan kommer se ut så bra man kan. Avverkar, och levererar, man för lite så kan man inte mäta efterfrågan och förlorar pengar på det. Levererar man för mycket så kommer virket inte kunna säljas och riskerar att förstöras under lagerhållningen. Mycket lärorik och intressant ämne och kurs!

Den här kursen kanske egentligen förtjänar ett helt eget inlägg, men den får nöja sig med en sistaplats i detta inlägg. Kursen Sverigeresan söder är en kurs som pågår under fem veckor där vi besöker olika ställen i södra Sverige. Vi bor i stugor och när vi gick kursen bodde vi i Degeberga, Simlångsdalen och Asa. Med andra ord, Skåne, Halland och Småland. Trots att vi endast bodde på tre ställen så hann vi besöka väldigt många olika ställen, framförallt i Skåne. Som jag tjatat om tidigare så har vi i klassen väldigt varierande bakgrund och några är naturligtvis från södra Sverige, medan andra såg bokskogar för första gången. Många, inklusive undertecknad, fick en helt ny bild av hur skog och skogsbruk kan se ut i Sverige. Skillnaden i hur mycket det växer i Skåne och Norrbotten är helt galen. Det är två helt olika världar. Bjuder på några ögonblick från i våras.

Bokskog i Degeberga, Skåne.
Här skulle vi värdera en Ek efter kvalité och givna timmerpriser.
I en granskog i norra Sverige kan man kanske förvänta sig att det står uppåt 300 skogskubikmeter per hektar. Här stod det 1200 kubikmeter/ha. Martin räknar förmodligen på investeringen.