månadsarkiv: november 2019

Vilken verklighet lever vi i?

Ska försöka mig på att nudda vid ett känsligt ämne. Ofta när man studerar kan man få höra om att det man läser inte speglar hur verkligheten ser ut. Att arbetslivet som väntar efter studierna är en helt annan. Jag tror personligen att det stämmer på en del punkter, och på andra inte alls. Jag tro också att det som vi studerar är helt rätt för att sedan förstå varför det fungerar som det gör i arbetslivet. Jag tänker att nu på jägmästarprogrammet lägger vi grunden och när det sedan är dags för arbetslivet så får vi lära oss hur just det arbetet förväntas utföras. Hade vi inte studerat det vi gör i skolan så hade vi inte förstått hur, och varför, saker i arbetslivet fungerar som det gör. Så när man ibland hör röster om att ”varför gör ni sånt där, i verkligheten använder man datorer till det”, så tänker jag att utan att ha gjort det ”för hand”, så hade vi inte heller förstått vad datorerna gör och inte heller vetat varför vi gör det eller vad som kan gå fel. Det kan vara lätt att sitta och tycka att det känns fruktansvärt onödigt att vi måste veta hur man räknar ut ”internal rate of return” för en planterad tallskog, men när man sedan kanske jobbar på ett skogsbolag och de börjar prata i termer som ”ett alldeles för lågt IRR” så slipper man titta ner i golvet och hoppas att man inte syns.

Jag har också mötts av uppfattningen ”ni Jägmästare är väl aldrig ute i skogen, ni sitter väl bara på kontor?!”. Ska vi slå fast hur det ligger till en gång för alla? Okej, sitter ni ner? Bra, svaret är: Det stämmer inte. Efter Jägmästarexamen kan du vara aktuell för jobb som antingen tillbringas till 100% i skogen, eller 100% på kontoret. Samt allt där emellan. Under skoltiden befinner man sig någonstans mitt mellan dessa extremer. Visst, den absolut största delen av studietiden tillbringas i skolbänken och många önskar att dagarna i fält vore fler. Däremot så har vi faktiskt en del utbildning i fält, framförallt i början på utbildningen och under de två resor vi gör i årskurs två och tre. I tvåan genomförs norra Sverigeresan och i trean södra Sverigeresan. I norr tillbringar man totalt tre veckor, och i söder fem. Under dessa veckor är vi bara ute i fält och det är väldigt lärorika veckor.

Ett av klassrummen under norra Sverigeresan. Prinskullen i Kvikkjokk.

Värt att nämna är också att skolan jobbar nära branschens aktörer som också har fått vara med och designa en del av programmet. Dessutom är branschens olika aktörer väldigt nyfikna på oss studenter och besöker oss både på en gemensam träff under hösten där alla möjliga arbetsgivare kommer och visar upp sig, samt under arrangerade luncher och middagar där företag kommer och presenterar sig och de olika jobb de kan erbjuda. Detta gör naturligtvis att vi hela tiden ligger nära verkligheten och ökar känslan av att vara en del av branschen på ett tidigt stadium.

Sist i detta alldeles för långa inlägg ska jag nämna något om sommarjobb. Under studieåren så finns chansen att både knyta kontakter i branschen och utöka den skrala studentkassan något under somrarna. Många av de olika skogsbolagen erbjuder olika typer av sommarjobb. Ofta handlar det om jobb som utförs helt eller delvis i fält. Det kan handla om olika typer av inventering, planering inför åtgärder eller skogsbruksplanläggning. Den gångna sommaren så jobbade jag för Sveaskog med just planering inför åtgärder. Det handlade mestadels om planering inför röjning. I grova drag kan man säga att det handlade om att bedöma om det var dags att röja, och om det var det så skulle det aktuella beståndet eventuellt också snitslas. Det kan handla om gränser som kan vara svåra att se för de som utför röjningen, eller hänsyn i form av naturvård eller kulturvård. Arbetet innebar att vara ensam i skogen, långt från civilisation och köra oändligt många mil i bil. En dag, under arbetstid, såg jag fler björnar än människor. Det var ett fantastiskt jobb! Väldigt lärorikt och trots att de flesta dagarna spenderades helt ensam så knyter man bra kontakter med arbetsgivaren. Rekommenderas starkt!

Så här såg min arbetskostym ut den här sommaren. Allt jag planerar lägger jag direkt in i en iPad på plats i skogen och kan sedan via datorn på kontoret meddela vad som ska röjas och hur det ska röjas.

Tack för nu! Imorgon är sista dagen innan tenta. Så måste se till att hinna ha lite tentaångest nu. Får nog återkomma efter tentan om det ska bli något vettigt skrivet. Hörs!

In och följ!

Måste göra lite reklam för Skogis sociala medier. Om jag inte redan sagt det så är Skogis ett namn för skogshögskolan, som vår skola hette innan den blev en del i sveriges lantbruksuniversitet. Vår kår heter Skogis studentkår, och har alltså gjort det sedan skolan hette skogshögskolan. De flesta av dessa sociala medier sköts av kåren, men ett par sköts av skolan. Rörigt, men så är det!

Några instagramkonton som kan vara värda att följa:

@skogisstudentkår – Kårens konto där lite allt möjligt från kårens verksamhet visas upp.

@skogiskulf – Kårens kulturförening visar upp vad de sysslar med. Bland annat sänder de radio på onsdagar!

@fiskeochfriluftsforeningen – Inte svårare än det låter. Kårens förening som arrangerar fisketurer och friluftsaktiviteter.

@jaktvardsforeningenshs – Kårens jaktvårdsförening. Bilder från föreningens gemensamhetsjakter och andra jakter på kårens marker.

@pluggaskog – ett gemensamt konto för några studenter som pluggar skog, både på jägmästarprogrammet och skogsmästarprogrammet. Kontot tillhör skolan, och inte kåren alltså. Väldigt vårt att kika på för att få en inblick i en students vardag!

@pluggagront – Ett konto gemensamt för alla program på Sveriges lantbruksuniversitet. Några program läser man i Alnarp i Skåne, jägmästare läser man i Umeå. Vill man inte välja på dessa två kan man göra som de flesta och läsa i Uppsala.

Det var det, in och kika på dessa konton så kommer du bli ännu mer sugen på att läsa till jägmästare!

Tack å bock!

Räknar ner

Kursen Forest economic analyses har pågått i några veckor nu och första tentan närmar sig otäckt snabbt. Kursen har bestått av föreläsningar och övningar, och den andra övningen avslutades idag. Kursen bygger på att genom ekonomiska analyser beräkna när olika åtgärder bör genomföras ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi räknar faktiskt även på andra nyttor än ekonomi, som t e x koldioxidupptag och biodiversitet. Jag får väl erkänna att det är mer intressant än vad jag trodde från början, man får en förståelse för vilka delar som påverkar olika beslut. Samtidigt är det väldigt svårt att svara på frågan ”när ska man avverka?”. Gör man en kalkylering enligt det sätt vi nu lärt oss så får man fram ett årtal och kan naturligtvis bestämma sig för det. Men vad händer om skogen blåser omkull? Om Gudrun hälsar på igen? Vad händer om någon får den väldigt märkliga idén att allt ska göras av plast istället och priset på timmer sjunker radikalt? Den typen av frågor är svåra att besvara och rotationstiden för skog i Sverige är såklart något som gör planering svårt. Jämför man brasilianska odlingar av eukalyptus med en tallhed i särna så skiljer det kanske 90 år i rotationsperiod. Samtidigt tror jag personligen vi ska vara glada för att vi har relativt långa rotationsperioder i Sverige. En 100 årig skog i särna är nog trevligare än en 10-årig skog i Brasilien faktiskt. Men det finns det såklart uppenbara fördelar med att förkorta omloppstiderna i Sverige också… Skogsbruk är komplext!

Vår vardag består just nu av rader, kolumner och Ctrl + Z (låtsas inte som att ni aldrig använt det).

Den här delen av kursen rör alltså hur beslut ska tas och kan användas för både privatskogsbruk och större skogsbolag. Det här är också generella beslutsteorier som används inom många olika områden och branscher, men med en skoglig twist såklart.

Senare delar av kursen ska beröra mer om beskattning av inkomster från skogsbruk. Det är en väldigt stor del av privatskogsbruket och många jägmästare jobbar med rådgivning kring detta efter examen. Ska bli intressant!

Tack för nu, hörs!

SHS – Skogshögskolans studentkår

Så, vår studentkår då. Vad är egentligen en studentkår? När jag började plugga hade jag ingen koll på hur det var att plugga på universitet och jag visste absolut inte vad en studentkår var. Nu ska jag försöka förklara det för er.

En studentkår är till för studenterna på skolan eller programmet. Den ska helt enkelt göra livet som student lite bättre och lite lättare. Hur går det till då? Vår studentkår har flera uppdrag, dels har skolan en tät kontakt med skolan och ser till att undervisningen går rätt till och att studenterna har de förutsättningar som krävs. Vi har en sektion som heter Studierådet. De är vår studiebevakande enhet som ser till att alla får den undervisning de har rätt till och de representerar studenterna på möten som berör utbildningen. Har vi studenter någon synpunkt på utbildningen så vänder vi oss till studierådet.

Kåren finns också till för att göra studentlivet roligare och skapa en innehållsrik fritid. Vi har därför flera sektioner inom kåren som arrangerar olika typer av aktiviteter som man kan delta i. Hur klyschigt det än låter så är jag övertygad om att alla studenter på jägmästarprogrammet kan hitta en anledning att bli med i kåren. Som exempel kan nämnas de möjligheter man får som jägare. Kårens jaktvårdsförening förvaltar 6000 hektar fördelat på tre olika marker i närheten av Umeå. Under jaktsäsong arrangeras gemensamhetsjakter på helgerna och vill man istället jag själv eller i mindre sällskap så kan man boka ett område som man då har för sig själv. Vi har också tillgång till skjutbanan i Sävar samt ett slakteri med kylrum i direkt anslutning till skolan.

Men det finns fler sektioner, som exempelvis dendrologiska föreningen som bland annat driver upp plantor av olika trädslag och arrangerar resor där man tidigare besökt Island, Danmark och Finland. Dendrologi är läran om vedartade växter, t e x träd och buskar.

Det finns fler sektioner som borde nämnas men som inte nämns nu på grund av att jag just nu behöver läsa mer om Hartmanns formel istället. Ni får själva gå in och läsa på kårens hemsida om vad som mer erbjuds. Som medlem i kåren kan man ta påsig någon av alla de kårposter som finns. Totalt finns det ett 40-tal olika poster, allt från att vara ekonomiskt ansvarig för kåren till att, som jag, vara sekreterare i Skogis idrottsförening. Ska sanningen fram är det en inte alltför betungande uppgift. Sammanfattningsvis kan jag säga att kåren sätter verkligen guldkant på tillvaron som jägmästarstudent!

Här kan ni läsa mer om kåren: http://www.skogisstudentkar.se/

Värt att nämna innan jag börjar räkna igen är vårt kårhus. Där arrangeras bland annat torsdagspubar varje torsdag under terminerna ( trevlig tillställning med soppa och öppen bar), samt våra sittningar. Kårhuset är en festlokal med stor sal, dansgolv, garderob, bar och fullt utrustat restaurangkök. Det är inte alla program som har lika fint kårhus som vi! (om de ens har något..)

Vårt vackra kårhus!

Tack för idag, nästa inlägg handlar om vad det egentligen är vi räknar på just nu!

Still counting!

Mycket räkning just nu i våra studier. Ekonomikursen har pågått en vecka och ser ut som många av våra kurser gör: Föreläsning 9-12 och sedan tid för egna studier på eftermiddagarna. Jag och mina häftiga kompisar brukar boka ett av grupprummen på skolan och gå igenom dagens lektion efter lunch. Då brukar diskussionerna växla mellan diskonteringsfaktorer, räntor, expected utility och optimal rotationstid för skog. Men det är också standard att vi går igenom gårdagens SHL-matcher, vem av oss som vann senast på pingis och vems tur det är att baka. Det är alltid min tur.

Tog en bild i veckan där Karl har synpunkter på Fredriks ekvation. Nils verkar också fundersam.

Den här hösten blir bredden på jägmästarprogrammet tydlig igen. För några veckor sedan så stod vi på en torvmark utanför Robertsfors och pratade om hur mycket gödsel som behövs för att odla skog där. De här dagarna spenderar vi vår tid i excel och räknar på hur många gallringar som skapar högst värde. Bredden på den kunskap man får till sig på jägmästarprogrammet är en stor del av tjusningen tycker jag. Det gör också att man efter examen kan bli attraktiv för väldigt olika yrken.

Nästa inlägg har jag redan börjat på. Det ska handla om något som har en väldigt stor del på jägmästarprogrammet: vår studentkår.

Har ni någon fråga om hur det är att läsa på jägmästarprogrammet så skriv gärna en kommentar så ska jag besvara den så bra jag kan.

Tack för idag, hörs nästa gång!

Mission completed

Ja, då var skogsbruksplanen äntligen klar. Igår redovisade vi vårt arbete inför några andra grupper och fick höra om deras planer. Rapporten ska vara inne senast söndag och vi ska väl bara ”nervös-läsa” igenom den någon gång till innan vi skickar in den. Alltid skönt att kunna avsluta en uppgift, även om den kanske är avslutad på riktigt först när den blivit godkänd. När man är mitt inne i en uppgift hinner man kanske inte reflektera så mycket kring hur den är och vad den ger, men jag kan tycka att det här var en väldigt bra uppgift faktiskt. Den innehöll både praktiska och teoretiska moment och vi har rört vid, i princip, alla delar som ingår i det privata skogsägandet. Helt klart lärorikt!

Här en bild på oss under redovisningen.

Nästa kurs börjar på måndag och heter ”Skogliga ekonomiska analyser”. Det var ett tag sedan vi läste ekonomi nu, men det ska bli kul! Kursen är lite speciell på det viset att mitt i december åker en del av klassen till huvudstaden för att sälja julgranar, så andra halvan av kursen har vi inga lektioner utan enbart självstudier.

Umeå pendlar just nu mellan höst och vinter och det är mest halt och grått faktiskt. Men snart så kommer det vita guldet och skidorna kan plockas fram, det ser jag fram emot! Får se vad som inträffar först, snöns återkomst eller nästa blogginlägg?!

Ha det!