Utbyta biodiversitet: gudfar till vattenbuffelflicka – och snart finns de kanske vid Tämnaren…

Av  Carl-Gustaf Thornström Avdelningen för juridik, ekonomi och personal/Inst för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala

Bilderna visar den buffelflicka jag blev gudfar till 1983 och hur hon såg ut 5 år senare… Nu kommer kanske hennes europeiska släktingars barnbarnsbarnsbarnbarn till SLU och Sverige. Vattenbuffeln (Bubalus bubalis) ej att förväxla med sin mycket avlägsna vilda släkting i Afrika (Syncerus caffer) är en husdjursart, vilken i ett globalt perspektiv har en enorm betydelse för många miljoner  människors liv. Än idag är de vetenskapliga kunskaperna bristfälliga och/eller ofullständiga rörande den förras biologi, nutrition, epidemiologi, reproduktion och skötsel.

Calf

Med unga fröken ”Shronton” nyfödd på Mawela-farmen, Peradeniya University Campus, Sri Lanka. Februari 1983

Detta uppmärksammades tidigt av SLU-forskare. Och 1979 övertalade man dåvarande Styrelsen för U-landsforskning/SAREC att finansiera en nationell konferens på Sri Lanka rörande vattenbuffelns biologi och skötsel. Från SLU deltog professorerna Ingemar Settergren (OG), Per-Göran Knutsson (HUV) samt Lars-Erik Edquist (Klinisk kemi) och senare doktoranden Börje Danell. Konferensens resultat publicerades i två ansenliga volymer 1981 och 1982 i SARECs rapportserie och väckte internationell uppmärksamhet.  Min företrädare på SAREC, Jan-Olof Lundberg, lämnade 1981 över ansvaret till mig för fortsatt SAREC-stöd till vattenbuffelforskning på Sri Lanka. I mitten av 1980-talet erhöll programmet ett prestigefyllt internationellt pris.

Jag hade förmånen att upprätthålla det uppdraget till 1992. Programmet avslutades först i slutet av 1990-talet. För mig var det en fantastisk tid. Tack vare SAREC,Ingemar Settergren,Ingmar Månsson och Börje Danell fick jag viss utbildning kring vattenbuffeln vid Anand Milk Union Ltd -AMUL-kooperativet i delstaten Gujarat i Indien. Se: http://en.wikipedia.org/wiki/Amul. Där hade man bedrivet forskning kring och förädling av vattenbuffeln sedan 1940-talet, medan de lankesiska bufflarna i huvudsak fortfarande var svagt dokumenterade lantraser. I Anand  tog drs Srivastava, Gupta, Wadhwani, Simdhawani och Mujumdar hand om mig under en vecka. Jag fick besöka  Central semen collection station, Cattle feed factory, Cross breeding project och bo i byarna Khambolaj och Mogri  för att följa morgonmjölkning, bufflarnas dagsarbete, vattning (= wallowing) och utfodring. Fick lära mig skillnad mellan flod- (riverine) och träsk (swamp) buffel sam olika breeds såsom Murrah, Surti, Mehsana och Jafharabaldi.

Det är snart 30 år sedan  och då kändes nästan som att nästan ha varit på Mars eller något däråt… Gissa om en ny värld öppnade sig…med de ytterst vänsälla djur som jag fick arbeta med de följande 11 åren. Jag läste ´FAO-bibeln´: ”The husbandry and health of the domestic buffalo” på 900 sidor sammanställd av W.Ross Cockrill 1974 och i kortupplaga ”The water buffalo: new prospects for an underutilized animal” utgiven av amerikanska BOSTID, National Academy Press, 1981. Båda skrifterna var ett upprop för att öka användningen av vattenbuffel bl a som dragdjur, mjölk- och köttleverantör. Och där ffa Ingemar Settergren och Lars-Erik-Edquist var mina trogna svenska läromästare liksom professorerna Fernando och Perera på Mawella och Narangalla-farmerna i Sri Lanka.

BUFFALO

Madame ”Shronton”  på Mawela-Farmen 5 år senare – en något fjär dam…    
Som födde ett tiotal kalvar och avled i början av 1990-talet. Och blev beef-curry

Jag lärde mig att vattenbufflar (riverine) fanns i dåvarande Östeuropa där de drog snöplogar i Bulgarien och gav mozzarellaost på Po-slätten i Italien. Och att de sakta förflyttades upp mot nordliga Europa. Idag snart 30 år senare finns de i Danmark. Och varför inte i Uppland nära sjön Tämnaren vars grunda stränder säkert skulle kunna hysa vattenbufflar vid deras dagliga bad -wallowing. Om möjligheten av dylikt kan man lära mer vid KSLAs workshop den 2-3 mars. För information se: http://www.ksla.se . Då samlas internationella experter bl a från Sverige, Indien, Italien och Storbritannien för att under rubriken ”Water buffalo –identifying questions and possibilities from a Swedish perspective” diskutera framtida möjligheter för vattenbuffelhållning i våra delar av världen… En exotisk tanke för 30 år sedan kanske nu blir verklighet hos oss… Tala om att utbyta biodiversitet … och främmande arter.

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

This entry was posted in Carl-Gustaf Thornström, husdjur, jordbruk, SLU. Bookmark the permalink.

One Response to Utbyta biodiversitet: gudfar till vattenbuffelflicka – och snart finns de kanske vid Tämnaren…