Synd på så rara ärtor!

Av Bo Algers, SLU Skara

Förslaget om en ny djurskyddslag – SOU  2011:75, ett långvarigt och gediget arbete som Eva Eriksson och många andra gjort för att modernisera samhällets syn på hur vi ska förhålla oss till våra djur – lägger nu regeringen mer eller mindre i skrivbordslådan!

Massor med remissinstanser har engagerat sig och utredningen, tillsammans med remissvaren, utgör ett fantastiskt bra underlag för de folkvalda att formulera hur vi medborgare ska förhålla oss till de djur som vi älskar, de djur som vi sportar med, de djur som vi har för spel, de djur som vi använder som ”verktyg” och de djur som vi äter.

I ett samhälle som glider allt längre bort från det gamla bondesamhället när vi växte upp tillsammans med djuren och där numera djur är allt ifrån älskade familjemedlemmar som sover mitt i dubbelsängen, via accessoarer i handväskan, totalisatormaskiner, laboratorieinstrument, m m till köttgeneratorer men där alla dessa djur är kännande varelser som kan lida, förmår inte den valda regeringen att göra mycket för att reglera vårt förhållande till dessa kännande varelser.

Möjligen blir det förbjudet att ha sex med dem. Men längre sträcker sig inte regeringens vilja att leva upp till Lissabonfördragets paragraf 13 där det helt klart står att eftersom våra husdjur är kännande varelser så ska vi i alla sammanhang ta hänsyn till deras välfärd. Frågan är av samma dignitet i EU som frågan om könens likaberättigande!

Eva Erikssons utredning lämnade en rad viktiga förslag som var väl förankrade i såväl forskning som praktik. Men av den fina kostymen blev det knappt en tummetott. Regeringen vill ingenting!

Pingat på Intressant

 

Läs även andra bloggares åsikter om
,,

This entry was posted in djurskydd. Bookmark the permalink.

One Response to Synd på så rara ärtor!

  1. Stefan Gunnarsson says:

    Fascinerande att ett så gediget arbete, mer eller mindre, gjorts förgäves. Om man vill se det positivt, så kanske man kan dra slutsatsen att departementet tycker att den nuvarande djurskyddslagen i grunden är så bra att inget behöver förändras. Dessutom borde det kanske sättas en omfångsbegränsning för framtida SO-utredningar, så att dessa ska vara möjliga att läsa på max 1 dag av en normalbegåvad medborgare.