Ska vi äta grillad kyckling ikväll?

Ida Engström Studerande vid Etologi och Djurskyddsprogrammet, SLU i Skara

De flesta av oss känner igen situationen – man har jobbat över, är trött och måste handla kvällsmat. Grillad kyckling har fördelen att det är billigt, och framförallt redan klart!  Men innan ni faller för frestelsen i de varma påsarna, betänk detta:
     De slaktkycklingar vi producerar idag härstammar från det röda djungelhönset, som lever i relativt små grupper i indiska djungler. Kontrasten mot dagens broilers är slående – de nykläckta kycklingarna kommer från kläckeriet till uppfödarna, och lever sina korta liv i gigantiska grupper i stora stallar. Den svenska slaktkycklinguppfödaren föder i genomsnitt upp ca 85000 kycklingar per omgång och man hinner med cirka 7 omgångar   under ett år. Genom intensiv avel och effektivare foder växer kycklingarna snabbare, vilket leder till billigare kött, men kycklingindustrin har även en baksida.
     Under år 2006 producerades i Sverige 72 400 000 kycklingar. Kycklingarna slaktas vid 32-39 dagars ålder, vid cirka 1,5 kilo vikt och efter att ha ätit ca 2,5 kilo foder. På den korta tiden har kycklingen växt från en liten gul dunboll till de stora kroppar vi ser i affärerna,vilket bland annat har påverkan på deras benhälsa. Cirka 15 procent av slaktkycklingarna uppvisar tack vare den snabba tillväxten någon form av ohälsa i benen,så som hälta eller tydlig ojämnhet i rörelsemönstret. Kroppen och skelettet hinner helt enkelt inte med den vikt kycklingen måste lägga på sig under den cirka månad den lever. Kycklingarna kan även drabbas av hjärtslag. Troligtvis är det den höga tillväxten som kräver så mycket syre att hjärtat blir överbelastat (SDS, även kallat sudden death syndrome). Studier har visat att det framförallt är tupparna som drabbas av detta.
    Allt eftersom kycklingarna växer till sig blir trängseln större (i Sverige har vi en tillåten beläggningsgrad på 20-36 kilo fågel per kvadratmeter) och miljön sämre, eftersom underlaget blir belagt med gödsel. Kycklingarna har som följd av den tunga kroppen ofta svårt att gå vilket medför att de ligger ned mycket på underlaget och detta kan ge frätskador på fötter, ben och bröst. Det stora antalet gör det omöjligt för uppfödaren att ta hänsyn till enskilda djurs behov.
    Naturligt lever kycklingarna från kläckningen med sin mamma i nära gemenskap och följer med henne var hon än går, och även innan födseln håller hönan kontakt med kycklingen genom att besvara pipen inifrån ägget. I kycklingindustrin förekommer inga hönor, utan kycklingarna kläcks ”föräldralösa” innan de tillsammans med tusentals andra kycklingar transporteras till de stall där de ska leva sitt korta liv.
    Men vad kan konsumenterna göra? Genom att ställa krav på producenterna kan vi förändra och förbättra slaktkycklingarnas liv! Satsa på ekologisk kyckling, eller välj bort kyckling helt. Quorn är ett lättlagat alternativ som med rätt kryddor smakar förvillande likt den hönsfågel de flesta svenskar älskar att äta. Så kära konsument, väg din billiga middag mot den kostnad kycklingen som ligger i den varma påsen har fått betala.

Inlägget ingår som ett delmoment i kursen Djurmiljö (C-kurs i
etologi- och djurskyddsprogrammet) med prof Bo Algers som kursledare.

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

This entry was posted in djurskydd. Bookmark the permalink.

7 Responses to Ska vi äta grillad kyckling ikväll?

  1. Jens Staal says:

    Det här kommer att låta fruktansvärt men är skrivet i all välmening. När det gäller konsumentmakt så är jag rädd att den har allt för litet genomslag för att rädda kycklingarna från lidande och de flesta vill nog fortsätta äta kyckling. Därför är det viktigt att det finns ett politiskt tryck för att ha hårda regleringar kring djurhållningen.
    Så vad kan då husdjursgenetikerna göra för att förbättra situationen? En sak jag tänkt på länge är om man skulle kunna göra 4-benta höns. Under utvecklingen är de första ”knopparna” på embryot för vingar och ben de samma. Sedan är det en grupp gener (HOX-gener tror jag de heter) som styr till vilket organ de skall utvecklas. En 4-bent kyckling skulle i första hand utvecklas för att öka lönsamheten, men förhoppningsvis skulle den samtidigt även minska de problem som du beskriver här med brutna ben och kycklingar som ligger i sitt eget avträde.
    En annan åtgärd som jag tycker borde övervägas hos de flesta produktionsdjur är att sänka deras kognitiva förmåga i största mån möjligt.
    Jag tror vi alla intuitivt skriver under på Singers idé om att en varelses lidande och därmed dess ”värde” är kopplat till dess kognitiva förmåga. Så genom att avla fram kycklingar som inte upplevde situationen så hemsk skulle förmodligen både vara bra för produktionen och för våra samveten.
    Så… Låt mig vara pessimistisk och säga att jag tror att genetiken har större chans att lösa dessa problem än politiken.
    Eller som Einstein sade (typ): Vi lever i sorgliga tider då det är lättare att klyva en atom än en fördom.

  2. Jens Staal says:

    rättelse: Generna som styr om det blir ben eller vinge heter Tbx4 och Tbx5 … sorry. Så är det när man inte kollar fakta medan man skriver.

  3. Anna Olsson says:

    Jens – jag vet inte vad som är störst: din tilltro till genetiken eller din misstro mot konsumenternas vilja eller inflytande? Men det räcker inte med genetik för att uppnå det du önskar: vi måste veta så mycket om hur nervsystemet fungerar och hur emotionell kognition (förmågan att ha, och vara medveten om, känslomässiga upplevelser) regleras för att vi ska veta ”vilken bit” vi ska ta bort / sätta ur funktion för att få fram djur som inte lider. Och det är mycket mera än vi vet idag. Ur den synvinkeln torde det vara säkrare att börja nedifrån och bygga upp en känslofri kycklingfilé från enstaka celler (då kommer vi ju dessutom runt problemet med de många kroppsdelar en levande kyckling har som den svenska marknaden inte önskar) än att försöka avveckla känslorna från den hela kycklingen. Men det förslaget möts oftast med argumentet att då kan vi lika gärna äta quorn, som ju redan finns. Och därmed är vi tillbaka på Idas förslag.

  4. Jens Staal says:

    Tja det var ju knappast seriöst menat som sådant utan mer ett uttryck för en slags uppgivenhet antar jag. Vad jag försökte ge uttryck för är dock att det finns starka motkrafter (framförallt ekonomiska sådana) mot en djurhållning som skulle kunna kännas OK för de flesta. Och även om Sverige skulle bli ett land där vi gjorde ”rätt” så skulle lidandet pågå på andra ställen. Så förslaget om att avla bort de kognitiva förmågorna hos slaktdjur (eller 4-benta höns för den delen) skall ses ur ett sådant perspektiv – att det är troligare att något som samtidigt skulle ge produktionsfördelar skulle få ett snabbt genomslag.
    Jag vill minnas att det fanns en ko i Liftarens Guide till galaxen som faktiskt VILLE bli slaktad pga mycket framgångrik avel…

  5. Markattan says:

    ”Så kära konsument, väg din billiga middag mot den kostnad kycklingen som ligger i den varma påsen har fått betala” tycker jag är en mycket bra avslutning – och uppmaning – på ditt mycket läsvärda inlägg om kycklingarnas horribla situation.

  6. Elin says:

    Hugh Fearnley-Whittingstall har gjort ett program och en kampanj angående just detta. Väldigt intressant och skrämmande. Jag håller mig nog till frigående hädanefter.. och jag hade nog inte velat äta en kycklig som levt som beskrivet även om den inte är medveten om det.
    http://www.chickenout.tv/ här kan du läsa mer om hans arbete om du är intresserad.
    Jens.. Tror du på vad Douglas Adams skriver? Då kanske vi kan mötas på Resturangen vid slutet av universum och diskutera saken vidare? Jag liftar med Vogonerna!

  7. Eva says:

    Själv har jag helt slutat äta kyckling. Men 100 000-tals människor har det som älsklingsrätt. Naturligtvis kommer alltid mänsklig egoism gå före djurens välbefinnande. Men man kan ändå fortsätta hoppas att förändring kan ske, trots allt.