Näst kotten är ändå blomman det vackraste

Av Jens Sundström Inst. för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala

Det har väl inte kunnat undgå någon att i år så är det 300 år sedan Carl von Linné föddes. Det har uppmärksammats i ett tidigare inlägg här på forskarbloggen men även av denna blogg.

Linné la med sitt verk Systema Naturae grunden för systematiken och även om modern (läs molekylär) systematik i viss mån kullkastat Linnes system för kategorisering är det ändå slående att just sexualsystemet, som delar in växter efter deras reproduktiva organ fortfarande är så användbart.Abc

Alla blommande växter följer i stort sett samma grundform; ytterst består blomman av två kransar av sterila blad, gröna foderblad och färgglada kronblad, därefter följer en krans med ståndare och innerst återfinner man pistillen. Det finns en modell för hur identiteten på blommans olika organ regleras på molekylär nivå, den sk ABC-modellen (1). De personer som först presenterade ABC-modellen arbetade med Backtrav och Lejongap och studerade blommor där organidentiteten i blommans olika kransar var förändrade i förhållande till vildtypsblommor. De studerade, till exempel en sorts blommor som istället för den vanliga ordningen av foderblad, kronblad, ståndare och pistill bestod av två yttre kransar av kronblad och två inre kransar av pistill-liknande organ (se bild ovan). F=foderblad, K= kronblad, S= ståndare, P=pistill

Utifrån studier av dessa blommor och ytterligare några mutanter antog man att det finns tre olika funktioner A,B och C som i kombination bestämmer identiteten på blommans olika organ: Om  endast A-funktionen är aktiv bildas det foderblad (F),om A tillsammans med B är aktiva blir det kronblad (K) och om B tillsammans med C är aktiva så blir det ståndare (S). Slutligen bildar organ där endast C-funktionen är aktiv pistill-liknande strukturer (P).

Om man på ett eller annat sätt slår ut B-funktionen får man således en blomma med två yttre kransar där endast A-funktionen är aktiv och två inre kransar där endast C-funktionen aktiv. Blomman som bildas i en sådan B-funktionsmutant består som beskrivet ovan av två ytterkransar av kronblad och två inre kransar av pistill-liknande organ. Det har visat sig att denna modell med viss variation är giltig för samtliga blommande växter (2), faktum är att B- och C-funktionerna även är aktiva under utvecklingen av granar och tallars reproduktiva strukturer,  han- och hon-kottarna (3).

Linné försökte således kategorisera växterna utifrån egenskaper som är gemensamma för alla fröbärande växter, han gjorde en sk. likhetsanalys. Linnés kategorisering kan vara användbar när man vill lära sig hålla reda på alla blommor men den säger ingenting om hur blommorna är besläktade med varandra, för att kunna göra en sådan analys krävs att man tittar på egenskaper som skiljer arterna åt och det är det man gör, på molekylär nivå inom dagens moderna systematik.

Not I: Min femåring hävdar bestämt att vi (människor) är närmare besläktade med en Tyroannosaurus rex än en Apatosaurus eftersom både vi och T. rex är köttätare; ett annat exempel på en likhetsanalys.

Not II: UNT rapporterade den 12/5  och DN den 21/5 att Japans kejsare av SLU:s rektor kommer att få en stickling av den lind som givit upphov till Linnes släktnamn Linneaus, i samband med högtidlighållandet av Linnés födelsedag den 23/5.

Not III: DN har även den 21/5 en fin grafik av Barbro Ingvaldsson som berör Linnés namngivning.

Det vackraste: Download malecone.jpg

Referenser:

1. Coen ES, Meyerowitz EM (1991) The war of the whorls: genetic interactions controlling flower development. Nature 353: 31-37
2. Kramer EM, Irish VF (1999) Evolution of genetic mechanisms controlling petal development. Nature 399: 144-148

3. Download urn_nbn_se_uu_diva-620-1__fulltext-1.pdf

Andra bloggar om: , , , ,

Pingat på Intressant

This entry was posted in Jens Sundström, vetenskap. Bookmark the permalink.

Comments are closed.