Förstör vårt glassätande tropikernas korallrev?

Av Jonas Collén Station Biologique, Roscoff, Frankrike

Om du njuter en glass i sommarsolen ökar du då hoten mot världens korallrev? I mycket av den glass som köps idag finns karrageenan (E407) som tillsatts for att minska isbildning och göra det lättare att tillverka glass med ett lägre fetthalt och även med ett lägre mjölkinnehåll (vatten är billigare än mjölk). Karragenanet gör också att glassen håller formen när den tinar. Karageenan utvinns från cellväggen hos vissa rödalger, det har en funktion som påminner om hemicellulosa/cellulosa hos högre växter. Den absolut största delen av karragenanet idag kommer från två arter av tropiska alger, Eucheuma denticulatum och Kappaphycus alvarezii, som odlas på olika platser tropikerna främst runt Filippinerna men också Indien, Tanzania, och Indonesien. Algerna odlas i havet, antigen fastknutna på snören, ungefär som tvätt på en tvättlina, eller inhägnade. De växer nästan uteslutande vegetativt, dvs de har ingen sexuell förökning. De varieteter som odlats kommer till största delen från Filippinerna och har introducerats till de nuvarande produktionsländerna av forskare och företag. Odling av Eucheuma och Kappaphycus är en viktig industri i flera av produktionsländerna och 100 000 tals människor är beroende av den for sitt uppehälle:

Alg

Rödalgen Kappaphycus alvarezii växande på den döda delen av en korall. Vi vet idag inte om algerna bara växer på döda koraller eller om de kan växa över friska eller försvagade alger.

Foto: Central Salt and Marine Chemicals Research Institute,Indien


I en artikel i New York Times har det dock framkommit problem med introducerandet av algerna till Indien,Hawaii och Kiribati. Algerna har spridit sig från odlingarna till korallreven och hotar att växa över dem enligt artikeln. Problemet runt Hawaii har även uppmärksammats tidigare och där försöker man lösa problemet med undervattensdammsugare:

Science 10 August 2007
"This month in Hawaii's scenic Kaneohe Bay, scientists fighting an infestation of alien seaweed will unleash a pair of new weapons: vacuum cleaners. Their target is an ugly, gristly alga the color of canned peas. Called Eucheuma, it smothers and kills coral, creating underwater devastation worthy of a horror movie. "I've never seen algal growth with such lethal capabilities," says Celia Smith, a professor of marine botany at the University of Hawaii, Manoa, involved in fighting it.
Smith's late predecessor, Max Doty, imported Eucheuma to his Kaneohe Bay lab from its native Philippines in the 1970s to study its potential as a source of the food additive carrageenan. Methods he developed made Eucheuma the world's most widely farmed seaweed, cultivated in 23 countries. But the alga began spreading across Kaneohe Bay and now covers nearly half the fringe reef. So the state, the university, and The Nature Conservancy teamed up to create Super Sucker and Super Sucker Jr., barge-mounted vacuum cleaners capable of clearing up to 350 kilograms of seaweed an hour. Eric Conklin of The Nature Conservancy says the battle is winnable in Hawaii but that little is known about how much damage Eucheuma has wreaked in the remote, impoverished areas where most of the farming takes place."

New York Timesartikeln har diskuterats mellan fykologer (algforskare) här är en kommentar av en indisk forskare:

"Dear Phycologists,
When the world is gearing up to harness the potentials of algae as one of the alternative  resources for energy and food security of the globe through farming practices, the media of both scientific and mass (News papers) are increasingly publishing articles highly deploring the cultivation of algae.  Many of these articles are unfortunately made based on secondary information. Recently, there was an article entitled “Corals, Already in Danger, Are Facing New Threat From Farmed Algae" has been published by Mr. Christopher Pala in ecology section of the esteemed news paper The New York Times dated July 8, 2008. The link is provided below to view the full article.

This article has extensively dealt with environmental implications of cultivation of introduced seaweeds such as Eucheuma in different tropical countries while pointing a reference to a most recent paper published in an Indian journal Current Science 94:1167-1172 on 10th May 2008 that the alga Kappaphycus alvarezii invaded the Gulf of Mannar Biosphere Reserve in south India a decade after commercial cultivation began in nearby Pamban. “No part of the coral reef was visible in most of the invaded sites, where it doomed entire colonies”.

Following the publication of this paper, our scientists in our Field Station at Mandapam visited the site reported by authors in Current Science in Kurusadai Island during the third week of May and second week of June 2008 to collect primary data with regard to invasion on corals. It was evident from these field visits that a small patch of Acropora corals over an area of 20 m x 20 m found with K. alvarezii and the rest of corals in lagoon are (300 m x 3000 m area) found to be totally free of this alga and healthy. Further, the area of occurrence confined to the same even after 11 months from its first report (August 2007) without further spreading to other localities or communities. This clearly dispels all the fears of spreading of this alga to other localities through sexual spores. On the contrary, species of Halimeda, Caulerpa and Hypnea are found to predominantly grow on coral communities. The observations made during the field visits conclude that the observed growth of Kappaphycus is a sheer localized occurrence and not an invasion. The observations made from our field visits are summarized in the attachments enclosed with this mail.

I would also like to take this opportunity to state that the Kappaphycus cultivation in India is a most successful and more than 700 families in Tamilnadu, India are earning their livelihood (about USD 200 per month per person). There is a growing interest among coastal folk to cultivate seaweeds as this provides additional income to them.

(….)

C R K Reddy
Discipline of Marine Biotechnology and Ecology
Central Salt and Marine Chemicals Research Institute
(Council of Scientific and Industrial Research)
Bhavnagar 364002, India"

Även om denna forskare förmodligen kan ses som något jävig, han arbetar för ett institut som försöker uppmuntra algodling, det ger till viss del en nyansering det är inte omöjligt att korallerna stressas av annat an alger. Men som ofta riskerar man att skapa problem när man introducerar nya arter, detta ar sant både till havs och på land.

På nittiotalet arbetade jag med Eucheuma i odlingar på Zanzibar for att förstå dess fysiologi. Då försiggick också andra experiment, bland annat om effekter av fiskbetning på odlingarna, tyvärr kommer jag inte ihåg vem som gjorde experimenten (förlåt), men resultatet var att betning var ett mindreproblem i odlingarna, men om man förflyttade algerna från området innanför revet ut till det friska korallrevet åts de omedelbart. Sa åtminstone på Zanzibar tydde detta på att det var mindre chans att algerna skulle sprida sig och hota korallreven. Min erfarenhet från korallrev på olika stallen är närmast att makroalgerna tar over korallreven nar de ar döda eller döende. När jag har studerat makroalger på korallrev finner man dem nästan uteslutande på döda koraller. Detta verkar inte riktigt vara fallet runt Hawaii, men man far val hoppas, har man val infört en exotisk organism återstår inte mycket annat, att betare kommer att upptäcka algerna och äta dem.

Men för att återkomma till den ursprungliga frågan, är glassätandet ett hot mot korallreven?, måste jag säga att jag vet inte. Mer glassätande gör att priset på karrageenan ökar och därigenom ökar intresset att odla alger och risken att algerna sprids till "olämpliga" ställen. Samtidigt, om de förvildade algerna får ett ekonomiskt värde kommer de att i större grad insamlas i naturen. Jag hoppas att det senare blir fallet. I verkligheten har priset på karrageenan dubblats de första sex månaderna detta år, även utan ökat glassätande, så vi kanske får facit om några år.

PS. Efter tolv år i förskingringen, som evig post-doc och dylikt, är det många år sedan jag skrev något mer komplicerat än ett e-mail på svenska. Jag ber därför om ursäkt för alla eventuella inslag av svengelska eller svanska, eller heter det möjligen fransisismer.

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

This entry was posted in Alger, biodiversitet, miljö, vetenskap. Bookmark the permalink.

One Response to Förstör vårt glassätande tropikernas korallrev?