Bäst i klassen ändå lottlös.

Av Jens Sundström, Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik SLU i Uppsala

Grundforskning på växter har under den senaste 20-års perioden allt mer kommit att förknippas med modellväxten Arabidopsis (sv. Backtrav). Det var den första växten som fick sitt genom sekvensbestämt, den har en kort generationstid (ca 6 veckor) och är relativt lätt att transformera. Det är några av de faktorer som har gjort att vi idag vet mer om hur Arabidopsis fungerar än någon annan växt. Faktum är att Arabidopsis fungerar som en referensart för studier i alla våra viktigaste grödor och skogsträd.

Nu verkar dock de gyllene åren vara tillända. Forskningsfinansiärer runt om i världen har tagit beslutet att växtforskning bör vara mer tillämpad och grundforskning där man använder sig av Arabidopsis blir därmed allt svårare att finansiera. Om detta skriver Heidi  Ledford i Nature i veckan som gick och tidigare har samma tidskrift rapporterat att NSF (Amerikanska vetenskapsrådet) har beslutat inte längre stödja arabidopsishemsidan, som är en portal och databas för all världens Arabidopsis-forskning.

Arabi_bw1tr

Hur är det då i Sverige? Den grundläggande växtforskningen har tidigare främst finansierats  av forskningsrådet FORMAS. Under 2009 la FORMAS om sin forskningsstrategi och jämställer nu den inomvetenskapliga bedömningen av ett forskningsprojekts kvalité med bedömningen av projektets samhälleliga nytta. I regeringsuppdraget till FORMAS står det att rådet har till uppgift att stödja grundforskning inom de agrara näringarna och från medlemmar av FORMAS forskarråd höjdes varningar om att FORMAS i och med omläggningen riskerade att svika sitt regeringsuppdrag. Dessa medlemmar förutsåg nämligen vissa svårigheter med att konkret beskriva den samhälleliga nyttan och ange avnämare till förväntade forskningsresultat som kan komma att ge praktiska tillämpningar 20-30 framåt i tiden- vilket ofta är premisserna för ren grundforskning.  Vid ett seminarium här på SLU i veckan som gick meddelade Anna Ledin (huvudsekreterare på FORMAS) att rådet inte avsåg göra någon analys förrän tidigast 2012 om de förändringar som rådet genomfört har inneburit minskade medel till grundforskningen. På eget bevåg har dock ämnesföreträdare för den grundläggande växtforskningen gjort en genomgång av beviljade anslag under 2009. Jämfört med 2008 har anslagen till den grundläggande växtforskningen minskats med 50 %.

Resultaten av den undersökningen har delgivits SLUs rektor och borde föranleda en viss reaktion eftersom den grundläggande växtvetenskapen var den ämnesinriktning på SLU som fick bäst betyg i universitetets kvalitetsgenomgång (KON, Kvalité och Nytta) som genomfördes under 2009. FORMAS gör uppenbart en annan bedömning av forskningens kvalité och nytta än KON.

Det är givetvis så att vi måste ägna forskning åt ekonomiskt viktiga grödor, men den nedrustning av den grundläggande växtforskningen som nu står för dörren kommer att vara menlig för utvecklingen av våra framtida grödor. Avancerad teknikutveckling behöver grundforskning fokuserad på en modell och som sådan är Arabidopsis oöverträffad. Det finns idag ett stort behov av majs och rissorter som tål torka eller höga salthalter. Flera av dessa är under utveckling och kommer att nå marknaden inom de närmaste åren. Det är helt klart att vi skulle ha fått vänta länge än på flera av dessa grödor om inte grundläggande växtforskning i Arabidopsis hade berett vägen.

Pingat på Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

This entry was posted in forskning och kvalitet, forskningspolitik, Jens Sundström, vetenskap. Bookmark the permalink.

6 Responses to Bäst i klassen ändå lottlös.