Det är många nyheter på gång inom forskningsetikområdet, inte minst i kölvattnet av Macchiariniaffären vid Karolinska institutet.
Ett resultat är förslaget om ett nytt system för hantering av oredlighet i forskning som presenterades i en utredning i våras. Det nuvarande systemet bygger på att lärosätena utreder sig själva. (På SLU ligger uppgiften att utreda i första hand på fakulteternas dekaner.) Machhiarinaffären visade med all önskvärd tydlighet att detta system inte är tillfredsställande. Det innehåller ju ett incitament för lärosätena att inte gå till botten med problemen. Dessutom varierar både definitioner av oredlighet och hanteringen av dem mellan olika lärosäten.
En annan utredning kom alldeles i dagarna och behandlar etikprövning. Utredningens förslag är långtgående och kan få stor betydelse för forskare och även studenter. (Nuvarande organisation för etikprövning är under omstöpning och de regionala etikprövningsnämnderna avses ersättas med en ny myndighet.)
Några av förslagen är:
– Det så kallade studentundantaget försvinner, så att även arbeten på grundnivå och avancerad nivå kan behöva etikprövas.
– Även forskningshuvudmannen (dvs. oftast en högskola eller universitet) ska kunna ställas till ansvar i vissa fall, inte bara den som faktiskt utför forskningen.
– Maximistraffet för brott mot etikprövningslagen skärps, från sex månader till två års fängelse.