Hur fattas etiska beslut i djurförsöksetiska nämnder?

Vetenskapsrådet arrangerar varje höst en försöksdjursdag, för alla intresserade. Föredrag om det lagstadgade kravet att ersätta, förfina resp. minska användningen av djur (3R) är ett återkommande tema, och i år (4 dec) var Jordbruksverket inbjudet att tala om uppbyggnaden av ett nationellt 3R-centrum. Storbritannien har länge haft ett ansett 3R-centrum, NC3R, och även Danmark har byggt upp sitt med bred kompetens under senare år. Det är välkommet att Sverige är på god väg, men frågan är förstås om placeringen på Jordbruksverket kan garantera närhet till vetenskaplig expertis och tillgång till viktiga databaser, liksom möjligheter att initiera vetenskapliga möten och kunskapsutbyte mellan forskare och de djurförsöksetiska nämnderna.

Det senare är centralt, eftersom nämnderna enligt direktivet 2010/63/EU inte får godkänna användning av djur om en djurfri metod finns tillgänglig. Studier av nämnderna visar dock att det finns vissa svårigheter i nämndarbetet. Några av dessa handlar om att det finns olika uppfattningar bland ledamöterna för vems skull den etiska granskningen ska ske, andra om att ett delvis förlegat ideal om att alla känslomässiga aspekter ska uteslutas ut diskussionen råder. En nämnds etiska beslut ska bygga på en ’harm-benefit’ analys, i strävan att få fram ett objektivt resultat. Därmed är dock varken alla etiskt relevanta aspekter inkluderade, eller hänsyn tagen till att ingen människa kan vara objektiv eller neutral, utan på sin höjd opartisk i en diskussion. Dessutom är det svårt att de hur en bedömning av djurens situation (potentiellt lidande) ska kunna göras om allt medkännande med djuret måste uteslutas.

Forskare i moralpsykologi hävdar att grunden för att alls kunna fatta etiska beslut ligger i vår förmåga att känna empati, att inse den andres situation, varför det kan tyckas rimligt att dessa aspekter får en given plats i nämndernas beslutsfattande. Helena Röcklinsberg var inbjuden till årets VR-dag om försöksdjur att tala om  ”Balans mellan objektivitet och empati i djurförsöksetisk prövning”. Läs gärna mer om detta tema och föredrag på HMHs sida (högerspalten), och gärna Elisabeth Tjärnströms mastersarbete (2013) om beslutsfattande i djurförsöksetiska nämnder.

Övriga externa föredrag av SLUs etiklektorer finns listade på Etikämnets hemsida.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *