I senaste numret av Läkartidningen diskuterar filosofen Martin Peterson massvaccineringen i samband med svininfluensan. Han menar att vi bör skilja på två frågor:
Den första är huruvida massvaccinationen var förnuftig: Fanns det tillräckligt goda skäl för att genomföra åtgärden? Den andra frågan är om beslutet var rätt: Ledde massvaccinationen till det bästa utfallet? Förnuftiga beslut är inte alltid rätt, och rätta beslut är inte alltid förnuftiga.
Det är en viktig distinktion. Och i verkliga livet fattas ju (åtminstone nästan) alla beslut i situationer där vi inte vet exakt vilket utfallet kommer att bli. Kanske är det onödigt att slakta ett stort antal djur i samband med att fall av mul-och-klövsjuka har upptäckts, kanske inte, för att ta ett exempel som liknar influensafallet. Vi vet inte. Men vi kan ha mer eller mindre goda skäl för att handla på det ena eller det andra sättet.
Därför måste vi sträva efter att fatta det mest förnuftiga, eller bästa, beslutet. I efterhand kan det hända att vi önskar att vi hade fattat ett annat beslut. Då kan det vara värt att komma ihåg hur vi resonerade när vi ställdes inför ett val där vi inte med säkerhet kunde förutse utfallen. Det är också därför det är så viktigt att skälen för viktiga beslut dokumenteras och redovisas öppet. Bara på så sätt kan vi avgöra om beslutet var förnuftigt. Det är lätt att vara efterklok, men det är svårare att vara efterklok på rätt sätt.