Kategoriarkiv: samverkan

…och den ljusnande framtid är vår…

Av: Pernilla Christensen

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

”Värt att veta” föredragsserien är slut för denna gång. Serien har fått ett mycket positivt bemötande och enligt den enkät som vi genomförde vill man gärna se fler nya liknande föredrag. Vi kommer därför att fortsätta föredragsserien och beroende på hur vi får ihop föredragshållare är föredragen tillbaka i slutet av hösten 2017 eller under våren 2018. Kom gärna in med synpunkter och förbättringsförslag eller varför inte önska ett föredrag – vem vill du höra prata och om vad?

Arbetet med miljöanalytikerkarriären resulterade i tre titlar och en kompetensnivå. Efter att i flera år ha suttit med och diskuterat titlar och karriärer för miljöanalytiker var det dags att drapera titlarna över den avdelning där jag är avdelningschef. Det ska inte vara några problem eller…? Teori och praktik möttes och teorin passade inte riktigt till verkligheten. Man ska exempelvis vara disputerad eller motsvarande för att bli miljöanalytikerspecialist. Vad är då motsvarande? Trots vissa problem tror jag att det kan vara värdefullt att samla miljöanalytiker under samma titeltak då det kan komma att öka vi-känslan och tydliggöra vårt uppdrag. En förhoppning har även funnits att detta ska höja statusen för miljöanalysen och oss som arbetar med den.

Slutfasen för oss miljöanalytiker är senior miljöanalytiker vilket kompetensmässigt är att likställas med docent. Kriterierna för att nå denna slutdestination är ännu inte satta men diskussionerna som förs är att det ska vara allt från en stark vetenskaplig koppling (du ska vara försteförfattare på 5 artiklar, biträdande handledare för doktorander etc.) till att det är miljöanalysens kärnvärden som står i fokus (att du har arbetat med alla delar från insamling och kvalitetsäkring till presentation, sammanställning, rapporter, artiklar mm).

Inom miljöanalysen bidrar vi med underlag till uppföljningen av miljömålen. Nu tillkommer Agenda 2030, dvs. de globala hållbarhetsmålen – SLU och miljöanalysen har alla förutsättningar att kunna bidra till detta arbete. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och tvärvetenskapliga samarbeten är i fokus. För att klara av att möta de nya målen behöver vi bli bättre på att bryta våra egna interna stuprör och arbete mer tvärvetenskapligt men även påverka omvärlden så att deras stuprör bryts. Det händer ibland att frågor hamnar mellan myndigheter och i dessa fall är det svårt att komma framåt. Även myndigheter måste samarbeta mer, särskilt vad gäller frågor som de har ett gemensamt ansvar för. Om man ser till helheten gäller detta även på departementsnivå mellan olika departement.

Hur ser då framtiden ut för miljöanalysen? Vi vet inget än om det kommer att komma mer resurser till miljöanalysen vid SLU. När vår miljöminister Karolina Skog pratade vid Flora och Fauna konferensen, som varje år arrangeras i Artdatabankens regi, sa hon bland annat att den sittande regeringen är den som i särklass lagt mest pengar på miljöarbete. Det tror jag vi märker till viss del i våra verksamheter dvs. att det kommit in fler uppdrag. Kanske kan detta kompensera bortfallet av 10 miljoner i LBP medel till miljöanalysen i år och 20 miljoner nästa år. De 20 miljoner som vi har haft under några år att fördela till olika projekt har inneburit möjligheter att tänka strategiskt, testa nya saker samt underhålla basstrukturer som annars är svåra att få finansering för. Hur vi utan projektmedel vidmakthåller detta arbete är en utmaning. Vi har dock grunden för att möta kravet som Agenda 2030 ställer på oss och nu måste vi visa att vi kan sätta samman allt till den helhet som efterfrågas.

Avslutningsvis vill jag informera om att vi har en ny koordinator för Klimat programmet – Johan Stendahl – Johan arbetar som forskare inom Markinventeringen och sitter vid Institutionen för mark och miljö i Ultuna.

 

… and the bright future is our …

By: Pernilla Christensen, vice dean

The ”worth knowing” lecture series is over for this time. The lectures have received a very positive response and according to the survey we conducted, most of you would like to see more new similar talks. We will therefore continue and, depending on how easy it will be to arrange a new program, the lectures will be back in the late autumn of 2017 or during spring 2018. Please send comments and general suggestions or why not wish a talk – which speaker would you like or what subject would you like to get covered?

The work on the environmental analysis career resulted in three titles and a competence step. After discussing titles and careers for environmental analysts for several years, it was time to apply the titles at the section which I am head of. There should be no problems or? Theory and practice met and the theory did not really fit reality. For example, you must have a PhD or equivalent experiences in order to become an environmental analyst specialist. What would be equivalent to a PhD? Despite these problems I think that gathering environmental analysts under the same title and competence will be valuable to us as a group and will clarify our mission. Hopes are that this will raise the status of the environmental analysis and those who work with it.

The final competence step for our environmental analysts will be senior environmental analysts, which is to be equated with the docent titel. The criteria for achieving this final destination have not yet been set, but the discussions are that it should be all from a strong scientific link (you will be the author of 5 articles, assistant supervisor for doctoral students, etc.) to that it is the core values ​​of the environmental analysis that are in focus (that you have worked with all parts from collection and quality assurance to presentation, compilation, reports, articles, etc.).

Within the environmental analysis, we contribute to the follow-up of the national environmental goals. Now Agenda 2030 is added, i.e. the Global Sustainability Goals – SLU and the environmental analysis have every opportunity to contribute to this work. Social, economic and ecological sustainability and interdisciplinary cooperation are in focus. In order to cope with the new goals, we need to be better off “breaking our own internal drainage pipes” and work more interdisciplinary but also affecting the outside world so that their “pipes” are broken. Issues are sometimes shared between authorities, and sometimes questions get stuck when no one takes responsibility. Even authorities need to cooperate more, especially with regard to issues they have shared responsibility for. If you look at the whole, this also applies at ministry level between different ministries.

How does the future look like for the environmental analysis? We do not know if there will be more resources for the environmental analysis at SLU. When our minister for the environment, Karolina Skog, spoke at the Flora and Fauna conference, organized annually by the Artdatabanken, she said, among many other things, that the present government is the one who by far spend most money on environmental issues. I think that we have noticed some of that, i.e. that more assignments have been received. Perhaps this can to some degree compensate for the loss of 10 million in LBP funds for the environmental analysis this year and 20 million next year. These 20 million that we have had for a few years to allocate to different projects have meant opportunities to think strategically, test new ideas, and maintain basic structures that are otherwise difficult to fund. It is a challenge to do such work without project funding. However, at SLU and within Foma we have the foundation to meet the demand that Agenda 2030. Now we need to deliver everything as requested.

Finally, I would like to inform you that we have a new coordinator for the climate program – Johan Stendahl – Johan works as a researcher within “Markinventeringen” and is placed at the Department of Soil and Environment in Ultuna.

Vilken bild tror ni att allmänheten har av SLU och S-fakulteten? Vilken bild vill vi förmedla?

Av: Pernilla Christensen, vicedekan

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

I tider då alternativa fakta florerar är det särskilt viktigt att vi ser till att nå ut med tydliga och tillförlitliga resultat från vår miljöanalys och forskning vid S-fakulteten och SLU.  I föredragsserien ”Värt att veta” ges forskare och miljöanalytiker möjlighet att samtala och berätta om sina expertområden. Första föredraget gick av stapeln den 1 mars och de därpå följande fyra återstående sker varannan onsdag klockan 12 i biblioteket i Umeå och finns också att se på webben. Här finns mer information: http://www.slu.se/vart-att-veta. Målet med föredragsserien är att nå ut inom och även utanför SLU och därför har föredragen ett populärvetenskapligt fokus och är på svenska.

Vi måste nå ut med våra verksamheter för att vi ska kunna intressera omvärlden för vad vi gör och vad vi kan bidra med. Som många av er redan vet har anslaget till miljöanalys minskat från 20 miljoner till 10 miljoner i år och under 2018 blir det inga medel alls att fördela. De 20 miljonerna har fördelats på de 10 miljöanalysprogrammen vid SLU och utgjort en viktig resurs för en rad verksamheter. Just nu arbetar vår vicerektor med flera för att vi åter ska få dessa 20 miljoner – gärna mer! 🙂

Under 2017 är det högprioriterat att arbeta för att säkra en stabil finansering för våra verksamheter. Att tillgängliggöra kvalitetssäkrade data, resultat och analyser, visa våra intressenter på verksamhetsbredden vid fakulteten och verka proaktivt gentemot våra intressenter i att marknadsföra vår expertis och vår verksamhet, är en förutsättning för att vi ska kunna säkra en stabil finansering.

Föredragsserien är en del av marknadsföringen av våra verksamheter. I eftersnacket till det första föredraget fångade mina öron upp åsikten att SLU och S-fakulteten traditionellt alltid pratar produktion men sällan bevarande i samma andetag.

Är det den bilden allmänheten har av SLU och S-fakulteten? Är det den bilden vi vill förmedla?

Ert svar blir förhoppningsvis att vi vill visa på vår fantastiska bredd och hur vi verkligen har kompetens att ta in produktions- såväl som miljömål samtidigt och att det är det hållbara nyttjandet av den skogliga resursen som vi arbetar med.

Om ni unisont skriver under på ovanstående (vilket utgör fakultetens verksamhetsidé) – försök då svara på frågan – hur kommer det sig att man tror oss om annat?

Nästa föredrag i föredragsserien är den 15 mars 12.00 då Åke Lindelöw kommer att berätta om ”Sköna insekter – men ack så oönskade”. Vi ses då!

What image do you think the public has of SLU and the S-faculty? What image do we want to convey?

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

By: Pernilla Christensen, vice dean

In times when alternative facts abound, it is particularly important that we make sure to present clear and reliable results from our environmental analysis and research at the S-faculty and SLU. The lecture series ”Worth Knowing” gives researchers and environmental analysts the opportunity to discuss and share their expertise. The first lecture was held March 1 and the following four remaining take place every Wednesday at 12 in the library in Umeå and are also available to view on the Web. Here are more details: http://www.slu.se/vart-att-veta. The goal of the lecture series is to reach out within and outside SLU. We have therefore preferred a popular science focus and the lectures are in Swedish.

We must reach out and interest the outside world for what we do and what we can contribute with. As many of you already know, the allocation to environmental assessment have fallen from 20 million to 10 million this year and in 2018 there will be no funds at all to distribute. The 20 million has been allocated to the 10 environmental programs at SLU and has been an important resource for a range of activities. Our vice principal and others are working hard so that we will once again get those 20 million – preferably more! 🙂 

During 2017, it is a high priority to work to ensure stable financing for our operations. To make available quality-assured data, results and analysis, to show our stakeholders all the great things we can do and to work proactively towards our stakeholders in promoting our expertise is essential for us to be able to ensure stable financing.

The lecture series is part of the promotion of us and what we do. In the after talk to the first lecture I overheard the opinion that the SLU and the S-faculty traditionally always talking production but rarely preservation in the same breath.  

Is that the picture the public has of SLU and the S-faculty? Is that the image we want to convey?

Your answer will hopefully be that we want to show everything that we do and how we really have the skills to take in production as well as environmental goals simultaneously. It is sustainable use of the forest resource that we work with.  

If you subscribe to the above (which represents the faculty’s mission) – then try to answer the question – how is it that the outside world sometimes believe us otherwise?  

The next lecture in the lecture series is March 15 12:00 when Åke Lindelöw will talk about ”Beautiful insects – but oh so unwanted.” See you then!

Effektiv samverkan

Av: Christer Björkman, prodekan

Christer Björkman, vicedekanSamverkan har blivit ett honnörsord inom universitetsvärlden. I den senaste forskningsproppen nämndes ordet cirka 200 gånger. Mycket tyder på att statsmakterna delvis kommer att basera tilldelningen av medel till universiteten på samverkansaktiviteter. Än så länge dock oklart hur samverkan kommer att mätas.

Vi på skogsfakulteten och SLU har en stark tradition av samverkan. En sak som vi behöver fundera på är hur vi kan visa upp all den samverkan som faktiskt sker. Eftersom det inte finns någon färdig mall har vi möjlighet att påverka hur mallen i slutändan kommer att utformas. En del i arbetet är att vi på fakultets- och SLU-nivå arbetar med att utforma en meritportfölj för samverkan.

På fakulteten har vi dessutom satt som mål att meritvärdet för samverkan ska öka, att samverkan ska beaktas mer vid anställningar och vid lönesättande samtal. Allt för att lyfta statusen på denna verksamhet.

På fakultetsnivå arbetar vi även med att utveckla mer organiserad samverkan med våra närmaste samverkanspartners som Skogforsk, Skogsstyrelsen, företag och organisationer. Ett led i detta är att vi knutit en strategisk referensgrupp till fakulteten med representanter från alla viktiga grenar av skogssektorn. Till vår stora glädje har nära nog samtliga tillfrågade organisationer visat ett stort intresse för att delta i rådet. Vår ambition är att gruppen även ska fungera som referensgrupp till framtidsplattformen ’Future Forests’. Plattformen har precis tillsatt sin inre trojka bestående av Annika Nordin (programchef), Linda Gruffman (programsekreterare) och Annika Mossing (kommunikatör). Vi ser mycket fram emot det fortsatta arbetet och önskar den ytterst kompetenta trojkan lycka till!

’Fund raising’ är ett begrepp som seglat upp på senare tid. För många har ordet möjligen en inte helt positiv framtoning. Men egentligen är det något vi sysslat med hela tiden – nästan all form av medfinansiering från externa partners kan räknas in i den kategorin. Vi kan med glädje konstatera att en av våra främsta ’fund raisers’, Pelle Gemmel, har gått med på att fortsätta arbeta för fakulteten under de närmaste åren inom detta allt viktigare område. Vi vill uppmana intresserade medarbetare att fundera på om de vill göra karriär inom detta område. Ambitionen är att hitta en eller flera lämpliga personer som kan driva arbetet vidare.

När det gäller samverkan så dyker ofta frågan upp om vi kan samverka för mycket – eller kanske snarare för ineffektivt. Ibland får man intrycket av att våra potentiella samverkanspartners är lite av en bristvara och att de ibland väljer att tacka nej för att de redan sagt ja till andra. Här har vi möjligheter att bättra oss genom en ökad samordning. Hur det ska går till är en fråga som vi just nu arbetar med.

Om vi ska kunna öka och effektivisera vår samverkan så är en viktig del att vi ständigt identifierar nya potentiella partners. Här är det nog viktigare att tänka fritt än rätt.

 

Efficient collaboration

By: Christer Björkman, Deputy Dean

Collaboration (‘samverkan’) has become a buzzword in the university world. In the latest research government bill the word was mentioned about 200 times. The evidence suggests that the government will partly base the allocation of funds to universities on collaboration activities. So far, however, it is unclear how the collaboration will be measured.

We at the Forest faculty and SLU has a strong tradition of collaboration. One thing we need to think about is how we can show off all the interaction is actually happening. Since there is no ready-made template, we have the opportunity to influence how the model will ultimately be designed. Part of the work is that we are on the faculty and SLU-level working to design a merit portfolio of collaboration.

At the faculty, we have also set a target that the merit value of collaboration should increase, that collaboration activities should be considered more in the employment process and the wage-setting call. All to raise the status of such activities.

At the faculty level, we are also working to develop more organized cooperation with our closest collaboration partners like ‘Skogforsk’, ‘Skogsstyrelsen’, companies and organizations in the forest sector. One part of this is that we have tied an external advisory board to the Faculty with representatives from all major branches of the forest sector. To our great joy, almost all the organizations have shown a keen interest to participate in the board. Our ambition is that the external advisory board also will serve as a reference group for the future platform ‘Future Forests’. The platform has just appointed its internal troika consisting of Annika Nordin (program director), Linda Gruffman (program secretary) and Annika Mossing (communicator). We very much look forward to the continued work and wish the highly skilled troika luck!

‘Fundraising’ is a term that has become increasingly important recently. For many, the word perhaps has a not entirely positive image. But actually it is something we have been doing all the time – almost any form of co-financing from external partners can be included in that category. We are pleased to note that one of our main ‘fund raisers’, Pelle Gemmel, has agreed to continue to work for the Faculty in the coming years in this increasingly important area. We want to encourage interested employees to think about whether they want to make a career in this field. The aim is to find one or more suitable persons who may be pursuing this work.

When talking about collaboration the question frequently pops up if we can collaborate too much – or perhaps rather inefficiently. Sometimes one gets the impression that our potential collaboration partners is a bit of a shortage, and that they sometimes choose to say ‘no’ because they have already said ‘yes’ to others. Here we have opportunities to improve ourselves through greater coordination. How to do this is a matter which we are currently working with.

If we are to improve and streamline our interactions with collaborators, an important part is to constantly identify new potential partners. Here it is probably more important to think freely than right.