Kategoriarkiv: recruitment

Varför kvinnor föredrar Valmet[1]

Av: Ann Dolling, vicedekan lika villkorsfrågor

Klicka på bilden för store version. / Click on image for larger version.
Klicka på bilden för större version. / Click on image for larger version.

Något har i alla fall hänt sedan 90-talet med avseende på reklam och genus! ”Varför kvinnor föredrar Valmet.” Det är överskriften på ett reklamuppslag i Tidningen Skogen från maj 1990. Jag citerar ur reklamen: ”Det finns all anledning att tro att förarmakor (min anmärkning: inte förarmakar) och dito sambos har en speciell förkärlek till Valmet.” Förarmakorna gillar Valmet på grund av den höga produktiviteten. ”Det kan vara välgörande för familjelivet att herrn i huset är hemma lite oftare.” Dessutom säger bilden mer än tusen ord. Här handlar det om att män kör skogsmaskin och kvinnor föder barn. Det som kollegan, som hittade reklamuppslaget, och jag reagerar på är att det fortfarande år 1990 var ok att framställa så stereotypa könsroller. Det känns mer som 60- och 70-tal.

När jag vänder på uppslaget hittar jag följande citat: ”Skogsmannen väljer jakthund med större omsorg än han väljer plantor”. Inga skogskvinnor, eller? Finns dom inte? Helt plötsligt förstår jag varför jag fick ångest och kände mig så utanför och osynlig varje gång jag läste tidningen Skogen på slutet av 80-talet och början av 90-talet.

Jag prenumererade på tidningen under ett antal år. Jag var ju för fasen jägmästare och måste hålla mig ajour! Men tidningen var ju inte skriven för mig! Den var ju enbart skriven för skogsmannen.

Inte konstigt att jag kände mig utanför. Jag skulle ju snarare se upp till skogsmannen och föda hans barn.

Det är i alla fall glädjande är att vi numera reagerar och tycker att det här är en förlegad syn på vem som gör vad och att det inte bara finns skogsmän. Vi blir allt mer medvetna om könsstereotypa mönster. Idag finns det kvinnor som kör skogsmaskin och bidrar till produktiviteten i skogen. Kvinnorna fanns i skogsmaskinerna även på 90-talet men det fattade uppenbarligen varken Valmet eller reklammakaren. Norra skogsmannaklubben har bytt namn till Norra skogsklubben och har just nu en kvinna som ordförande. Långsamt men säkert blir det allt fler kvinnor i skogsbruket på alla nivåer.

Det är skönt att kunna konstatera att det sker en utveckling mot ett allt mer jämställt samhälle och en allt mer jämställd skogssektor. Men det sker så långsamt att vi många gånger inte noterar det. Det inger hopp inför framtiden. Om 25 år kommer vi att titta tillbaka och se att det har hänt en del sedan idag.

PS. Apropå generella kompetenser. I artikeln framgår det också att 1967 års jägmästarstudenter fick mer undervisning i traktorkörning (55 timmar) än i talekonstens gåva. Inget nytt under solen!

[1] Valmet (numera Komatsu Forest) tillverkar skogsmaskiner.

Why women prefer Valmet[2]

By: Ann Dolling, vice dean, equal opportunities

In any case, something has happened since the 90’s in terms of advertising and gender! ”Why women prefer Valmet.” That´s the title of an advertisement in the magazine Skogen from May 1990. I quote from the advertisement: ”There is every reason to believe that the drivers wife’s (my note: not the driver’s husband’s) and ditto cohabitant has a special fondness for Valmet. ”Valmet drivers wife’s like Valmet because of its high productivity. ”It may be beneficial for family life that the man of the house is home more often.” In addition, the picture tells more than thousand words. This is about the men running forestry machines and the women give birth. It’s amazing that, still in the 1990, is OK to display that kind of gender stereotypes. It feels more like the 60s and 70s.

When I turn the page, I find the following quote: ”The male forester (in Swedish “forest man”) chooses hunting dog with more care than he chooses tree seedlings”. No forest women, or what? They do not exist? No? Suddenly I understand why I got anxiety and felt so invisible and excluded and every time I read the magazine Skogen at the end of the 80s and early 90s. I subscribed on the newspaper for a number of years. After all, I was a jägmästare and had to keep up to date! But the magazine was not written for me! It was only written for the male foresters.

No wonder I felt like an outsider. I was more supposed to look up to the male forester and to give birth to his children.

It is certainly gratifying that we now react and think this is an outdated view on who does what, and that there are not only male foresters. We are becoming more aware about gender stereotypes. Today, there are women who drive forestry machines and contribute to the productivity in the forest. However, there were women driving the forest machines in the 90s also, but apparently neither Valmet or the advertiser were aware of that. The Northern (male) Forester Club changed its name to the Northern Forest Club and now has a woman as president. Slowly, step by step, it is becoming increasingly more women in the forestry sector at all levels.

It is nice to note that there is a trend towards a more equal society and an increasingly equal forestry sector. However, the change is so slow that we often do not note it. It gives hope for the future. In 25 years we will look back and see that a lot has happened since today.

PS. Speaking of general skills. The article also tells that the jägmästar students in 1967 got more education in tractor driving (55 hours) than in oral presentation. Nothing new under the sun!

[2] Valmet (now Komatsu Forest) is forestry machine manufacturer.

Vilken bild tror ni att allmänheten har av SLU och S-fakulteten? Vilken bild vill vi förmedla?

Av: Pernilla Christensen, vicedekan

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

I tider då alternativa fakta florerar är det särskilt viktigt att vi ser till att nå ut med tydliga och tillförlitliga resultat från vår miljöanalys och forskning vid S-fakulteten och SLU.  I föredragsserien ”Värt att veta” ges forskare och miljöanalytiker möjlighet att samtala och berätta om sina expertområden. Första föredraget gick av stapeln den 1 mars och de därpå följande fyra återstående sker varannan onsdag klockan 12 i biblioteket i Umeå och finns också att se på webben. Här finns mer information: http://www.slu.se/vart-att-veta. Målet med föredragsserien är att nå ut inom och även utanför SLU och därför har föredragen ett populärvetenskapligt fokus och är på svenska.

Vi måste nå ut med våra verksamheter för att vi ska kunna intressera omvärlden för vad vi gör och vad vi kan bidra med. Som många av er redan vet har anslaget till miljöanalys minskat från 20 miljoner till 10 miljoner i år och under 2018 blir det inga medel alls att fördela. De 20 miljonerna har fördelats på de 10 miljöanalysprogrammen vid SLU och utgjort en viktig resurs för en rad verksamheter. Just nu arbetar vår vicerektor med flera för att vi åter ska få dessa 20 miljoner – gärna mer! 🙂

Under 2017 är det högprioriterat att arbeta för att säkra en stabil finansering för våra verksamheter. Att tillgängliggöra kvalitetssäkrade data, resultat och analyser, visa våra intressenter på verksamhetsbredden vid fakulteten och verka proaktivt gentemot våra intressenter i att marknadsföra vår expertis och vår verksamhet, är en förutsättning för att vi ska kunna säkra en stabil finansering.

Föredragsserien är en del av marknadsföringen av våra verksamheter. I eftersnacket till det första föredraget fångade mina öron upp åsikten att SLU och S-fakulteten traditionellt alltid pratar produktion men sällan bevarande i samma andetag.

Är det den bilden allmänheten har av SLU och S-fakulteten? Är det den bilden vi vill förmedla?

Ert svar blir förhoppningsvis att vi vill visa på vår fantastiska bredd och hur vi verkligen har kompetens att ta in produktions- såväl som miljömål samtidigt och att det är det hållbara nyttjandet av den skogliga resursen som vi arbetar med.

Om ni unisont skriver under på ovanstående (vilket utgör fakultetens verksamhetsidé) – försök då svara på frågan – hur kommer det sig att man tror oss om annat?

Nästa föredrag i föredragsserien är den 15 mars 12.00 då Åke Lindelöw kommer att berätta om ”Sköna insekter – men ack så oönskade”. Vi ses då!

What image do you think the public has of SLU and the S-faculty? What image do we want to convey?

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

By: Pernilla Christensen, vice dean

In times when alternative facts abound, it is particularly important that we make sure to present clear and reliable results from our environmental analysis and research at the S-faculty and SLU. The lecture series ”Worth Knowing” gives researchers and environmental analysts the opportunity to discuss and share their expertise. The first lecture was held March 1 and the following four remaining take place every Wednesday at 12 in the library in Umeå and are also available to view on the Web. Here are more details: http://www.slu.se/vart-att-veta. The goal of the lecture series is to reach out within and outside SLU. We have therefore preferred a popular science focus and the lectures are in Swedish.

We must reach out and interest the outside world for what we do and what we can contribute with. As many of you already know, the allocation to environmental assessment have fallen from 20 million to 10 million this year and in 2018 there will be no funds at all to distribute. The 20 million has been allocated to the 10 environmental programs at SLU and has been an important resource for a range of activities. Our vice principal and others are working hard so that we will once again get those 20 million – preferably more! 🙂 

During 2017, it is a high priority to work to ensure stable financing for our operations. To make available quality-assured data, results and analysis, to show our stakeholders all the great things we can do and to work proactively towards our stakeholders in promoting our expertise is essential for us to be able to ensure stable financing.

The lecture series is part of the promotion of us and what we do. In the after talk to the first lecture I overheard the opinion that the SLU and the S-faculty traditionally always talking production but rarely preservation in the same breath.  

Is that the picture the public has of SLU and the S-faculty? Is that the image we want to convey?

Your answer will hopefully be that we want to show everything that we do and how we really have the skills to take in production as well as environmental goals simultaneously. It is sustainable use of the forest resource that we work with.  

If you subscribe to the above (which represents the faculty’s mission) – then try to answer the question – how is it that the outside world sometimes believe us otherwise?  

The next lecture in the lecture series is March 15 12:00 when Åke Lindelöw will talk about ”Beautiful insects – but oh so unwanted.” See you then!

Fakulteten drar till Yale!

Av: Jonas Rönnberg, vicedekan

Det är ett minst sagt fascinerande jobb vi har. De flesta av oss har ju chansen att få resa runt och träffa intressanta människor En chans som alla förvisso inte tar, men borde. Nu för någon vecka sedan var vi ett par från fakultetens administrativa nivå som for till USAs ostkust för att svara på ett par förfrågningar om samarbete. Det första besöket avhandlades på Yale, ett av Ivy League universiteten och hyfsat namnkunnigt med förhållandevis kända tidigare studenter som exempelvis Bill och Hillary Clinton. Det är intressant att ett sådant universitet inte behöver ha särskilt strikta krav på bakgrundskunskap för sina skogliga program, något som lett till många sökande och en annan bredd på studenterna än vad vi är vana vid hemma. Utbildningen är knappast ny och man har inga problem med att rekrytera studenter. Kanske något för oss att ta efter? Det är förstås också intressant att notera att Yale å andra sidan kräver att alla kurser som skall tas med i examen har lästs på Yale. Det försvårar förstås för traditionella utbyten men är möjligt att hantera genom att respektive professorer tar med studenter under ”egna” kurser till andra sidan. Det är väl förvisso inte heller uteslutet att något slags utbyte där studieavgifterna kan släckas ut kan komma på plats, även om det kan ta lite tid. För alla som inte varit på Yale, ta chansen att åka dit, det är ett läckert ställe! De har dessutom en del forskare av rang.

Nästa besök gjordes i Washington där vårt primära mål var att diskutera sommarens pilotprojekt med USDA Forest Service. Organisationen är världens största inom skoglig forskning och har uttryckt ett önskemål om att bli mer internationella. Genom att bjuda våra studenter på en mycket intressant vistelse ute på fältet avser man att få upp intresset för internationella frågor. Visst är det läckert att man har vänt sig till vår fakultet för detta ändamål? Stort tack till våra studenter som gjorde pilotprojektet exceptionellt lyckat! Tanken är att på sikt även skicka över respektive handledare från USDA Forest Service på en kortare vistelse på fakulteten i Sverige. Det finns även möjlighet för våra forskare att få stöd för vistelser i USA och hjälp att ordna studieresor. Ta vara på det om ni inte redan varit där!

University of Georgia och deras Warnell School of Forestry är ett annat universitet, i Athens som nu kommer att öppnas upp för regelrätta utbyten för våra studenter. För detta finns för tillfället även bidrag från EU för att möjliggöra studenternas mobilitet. Återigen ett läckert ställe, bekvämt campus och en ovanligt charmig stadskärna för att vara i Nordamerika. Samma kan sägas om Raleigh i North Carolina där vi hittar ytterligare möjligheter för utbyten på North Carolina State University inte minst genom deras Nicholson Fund. Primärt bidrar denna fond till stipendier för doktorander men det finns även goda möjligheter till utbyte på forskarnivå. Det har sagts förut men är värt att repetera att fonden vänder sig till svenska studenter och då inom skog, gärna genetik. Visst är väl det något att fundera på inför det nya året?

Summa summarum är världen full av möjligheter, ta chansen och utnyttja någon av dem på det nya året!

Faculty goes Yale!

By: Jonas Rönnberg, vice dean

The job is fascinating at the least. Most of us have the chance to travel around and meet interesting people. A chance not everyone takes, but should. Now, a week ago we were a couple from the Faculty administrative level at the US East Coast to answer a couple of requests for cooperation. The first visit was discussed at Yale, one of the Ivy League universities and with relatively famous former students such as Bill and Hillary Clinton. It is interesting that such a university does not need not have particularly high demands on the background knowledge for its forestry program, which has led to many applicants and a variety of backgrounds of the students than what we are used to at home. The program is hardly new and has no problems with recruiting students. Maybe something for us to imitate? Of course it is also interesting to note that Yale, on the other hand, requires all classes to be included in the exam has been read at Yale. It complicates of course for traditional exchange but it is possible to manage by the respective professors taking students on their ”own” courses to the partner side. It does however not rule out regular exchange where tuition fees are levelled out may be in place in the future, although it may take some time. For anyone who has not been to Yale, take the chance to go there, it’s a fascinating place! They also have some researchers of rank.

The next visit was in Washington, where our primary goal was to discuss this summer’s pilot project with USDA Forest Service. The organization is the largest in forestry research in the world and has expressed a desire to become more international. By inviting our students in a very interesting stay out in the field the intention is to bring up the interest in international issues. Is it not cool that they have turned to our faculty for this purpose? Many thanks to our students who contributed to an exceptionally successful pilot! The idea is to eventually also send the respective supervisor from USDA Forest Service on a short stay at the faculty in Sweden. There is also an opportunity for our researchers to receive support for stays in US and help organize study trips. Take advantage of this, if you have not already been there!

University of Georgia and their Warnell School of Forestry is another university, in Athens, which will now be open for regular exchange for our students. For this there is at the moment support from EU to enable students’ mobility. Again an interesting place, comfortable campus and an unusually charming city centre to be in North America. The same can be said of Raleigh in North Carolina where we find more opportunities for exchange at North Carolina State University, not least through their Nicholson Fund. Primarily this fund contributes towards scholarships for PhD students but there are also good opportunities for exchange at the faculty level. It has been said before but is worth repeating that the funds are intended for Swedish students and in forest, primarily genetics. Maybe something to consider for the new year?

In sum, the world is full of opportunity, seize the opportunity and take advantage of any of them in the new year!