Kategoriarkiv: Okategoriserade

Jägmästare – ett starkt varumärke som ingen känner till

Anders Alanärä
Anders Alanärä, vicedekan,  utbildningsfrågor.

Av: Anders Alanärä, vice dekan, utbildningsfrågor

Begreppet jägmästare dyker upp för första gången vid mitten av 1500-talet. Det var då främst invandrade tyskar och danskar som anställdes för att övervaka och sköta kronans jaktmarker. Från början av 1600-talet finns uppgifter på jägmästare i statlig tjänst. Under 1600-1700 talet var jägmästarens huvuduppgift att sköta landets bestånd av vilt och förvalta jakten, vilket gör yrkestiteln högst relevant för arbetet. Vad är då kopplingen till skogsbruket? Fram till början 1800-talet var skogsbruket av liten ekonomisk betydelse och virke från skogen användes mest som bränsle, samt hus- och båtbyggnation. I takt med att skogsbruket industrialiserades och man började använda barrträd för tillverkning av papper och industritillverkade trävaror ökade också behovet av utbildade specialister. Den första kullen jägmästare utexaminerades 1828 vid Skogsinstitutet i Stockholm. Nu skedde således en förändring av yrkesprofilen från viltförvaltning till skogsförvaltning.

Namnet jägmästare har såldes en mycket lång historia och man kan på goda grunder säga att det är ett starkt varumärke.

Frågan är dock hur känt yrket är för dagens ungdomar, d v s framtidens studenter på jägmästarprogrammet?

För ungdomar som växte upp på landsbygden under 1900-talet fanns det en självklar koppling till begreppet jägmästare eftersom många i ens närhet var beroende av skogen som inkomstkälla. Historiskt sett har jägmästarprogrammet haft en stark rekrytering från landsbygd. Idag ser demografin annorlunda ut. Allt fler ungdomar växer upp i storstadsregioner, medan tillväxten i gles- och landsbygd är svag. Skogen är fortfarande en grundpelare för den svenska ekonomin, men allt färre har den som direkt sysselsättning. Den omedelbara förståelsen för skogens betydelse är inte längre självklar. Sannolikt associerar begreppet jägmästare till annat än den moderna utbildningen i hållbar naturresursförvaltning vi ger idag. Sedan 1990 har antalet förstahandssökande till programmet minskat med ca 3 % per år och idag har vi svårt att fylla programmet. Många med mig tror att denna negativa trend är kopplat till den demografiska utvecklingen och det okända begreppet jägmästare.

En tänkbar lösning är att ändra namnet på programmet men behålla yrkestiteln. Det vill säga man blir fortfarande jägmästare, men utbildningen får ett namn som bättre speglar innehållet. Av samma skäl som förs fram ovan så provade fakulteten att ändra namn på programmet under 1990-talet. Skogsvetarprogrammet blev namnet och ledde till en magisterexamen.

Det stora misstaget då var sannolikt att ersätta yrkestiteln jägmästare med en generell magisterexamen.

Jägmästarprogrammet återinfördes 2002.

Vad skulle då ett bättre namn kunna vara? Frågan har diskuterats i fakultetsnämnd och programnämnd. Det lyfts fram en rad olika aspekter. Namnet måste vara begripligt för dagens ungdomar. Associera till framtidens naturresursanvändning, klimat och miljö. Namnet får inte vara för populärt och därmed bli omodernt inom kort.

Själv har jag grunnat mycket på namnfrågan. Det som blir kvar till slut är ”skogsvetenskapliga programmet”. Syftar till skog och vetenskap vilket jag anser är programmets kärna.

Har du andra förslag på namn? Skicka gärna dom till mig. Vi kommer att fortsätta bereda frågan under hösten.

A strong brand that no one has heard of

By: Anders Alanärä, vice dean

Jägmästare has been in the Swedish vocabulary since the 16th century. It was mainly immigrant Germans and Danes who was hired to monitor and manage the Royal hunting grounds. From the beginning of the 17th Century, there is evidence of foresters in government service. Jägmästarens main task was to maintain the country’s stocks of game and manage the hunt, making the professional title highly relevant to the work. What then is the connection to the forestry sector? Until the early 1900s forestry was of little economic importance and wood from the forest mostly used as fuel, as well as house and boat building. As the forest became industrialized, i.e. production of paper and wood products,  the need for trained specialists also increased . The first class of jägmästare graduated in 1828 at the Forest Institute in Stockholm. Thus, there was a change of professional profile from wildlife management to forest management.

The name forester has sold a very long history and one can rightly say that it is a strong brand.

The question is: What does today’s youth, the future students at jägmästarprogrammet, know of the profession?

For young people who grew up in the countryside during the 2000s there was an obvious link to the concept of foresters. Many people were then dependent on forests as a source of income. Historically jägmästarprogrammet had a strong recruitment from rural areas. Today, the demographics are different. More and more young people are growing up in urban areas, while the growth in remote and rural areas is weak. The forest is still the backbone of the Swedish economy, but fewer have direct employment. The immediate understanding of the importance of forests is no longer obvious. Young people probably associate the concept of foresters with something other than the modern education in the sustainable management of natural resources we provide today. Since 1990, the number of first-time applicants to the program decreased by about 3% a year and today we have a hard time filling the program. Many of us believe that this negative trend is linked to the demographic trend and beyond the concept of foresters.

One possible solution is to change the name of the program but keep the title. That is, it will still be a forester, but the training is given a name that better reflects the content. For the reasons put forward above tested the faculty to change the name of the program in the 1990s. Skogsvetarprogrammet became the name and led to a master’s degree.

The big mistake was then likely to replace professional title forester with a general degree.

Jägmästarprogrammet was reintroduced in 2002.

What would a better name might be? The issue has been discussed in the faculty board and program committee. It highlighted a number of aspects. The name must be comprehensible to today’s youth. Associating to the future use of natural resources, climate and environment. The name may not be too popular and thus become outdated soon.

I myself have pondered much on the name issue. What remains in the end is the ”skogsvetenskapliga programmet”. Aimed at forest and science which I think is the core of the program.

Do you have other suggestions for names? Please send them to me. We will continue to prepare the issue in the fall.

 

Informationsbärare

Av: Pernilla Christensen, vice dekan för miljöanalys

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

Nu är vi äntligen miljöcertifierade i Umeå! Bra jobbat!

Känner mig väldigt modern när jag nu till min förskräckelse gör min 3:e blogg. Får aningens skrivkramp när jag funderar på hur många som möjligen läser detta. Väger varje ord och suddar bort hela stycken när jag tänker att det kan vara rätt många samtidigt som jag undrar om det kanske är rätt få och då ska jag ju inte lägga ned tid på att formulera och formulera om. Nåväl, bloggen känns som ett bra informationsredskap och lite mindre farligt än att twittra. Twittra kommer jag aldrig att göra men det sa jag nog om blogg också… När jag inte ens hade Facebook beskyllde syrran mig för att tillhöra mejlgenerationen. Det kan jag nog skriva under på – mejl är tryggt och bra!

De nyligen genomförda utvärderingarna av program Skog och Klimat pekade på vikten av ökad kommunikation och informationsspridning mellan och till verksamheterna inom såväl som utanför fakulteten. Att blogga är ett sätt att öka detta. För att öka utbytet mellan verksamheter och kännedomen om miljöanalysen har vi under våren även genomfört fem lunchföredrag. Vi kommer nu att utvärdera om vi uppnått syftet och de som har synpunkter och förbättringsförslag kan höra av sig till Ulla, Olof eller mig.

Förra veckan var vicerektor för miljöanalysen Kevin Bishop på besök i Umeå och träffade några av oss som arbetar med miljöanalys. Det var ett uppskattat och lyckat möte. Vi satsar på att bjuda in Kevin till liknande informationsmöten åtminstone en gång per termin – gärna oftare.

Det är en utmaning att öka informationsspridningen och kontaktytan mellan verksamheterna utan att öka mötesfrekvensen exponentiellt. Våra programkoordinatorer, kommunikatörer och även till viss del jag själv skulle kunna ses och nyttjas mer som informationsbärare. Att bjuda in någon av oss till ert miljöanalysmöte gör att ni dels får information från oss och vi som informationsbärare kommer att ta med oss kunskap från er in till andra möten. Missförstå mig rätt – är inte ute efter fler möten att gå på 🙂 men tanken med informationsbärare lanseras härmed! Kommer antagligen inte att minska mötena så har du en bra idé hur vi förbättrar informationsflödet – skicka ett mejl eller kom förbi!

Information carriers

By: Pernilla Christensen, vice dean environmental monitoring and assessment

Now we are finally environmentally certified in Umeå! Good work!

I feel very modern when I´m doing my third blog. However I get writer’s block when I think about how many that might read this. Weighs every word and erase some parts when I think it can be quite many readers but on the other hand if there are quite few readers why should I spend all this time on formulating and reformulating? Well, the blog feels like a great information tool and a little less dangerous than tweeting. I will never tweet but I probably said that about the blog too … There was a time when I did not even have Facebook and my sister told me that I belonged to the email generation. That is probably true – emails are safe!

The recent evaluation of the program Forests and Climate pointed to the importance of increased communication and information dissemination. Blog is a way but to increase exchanges between activities and awareness of environmental analysis, we conducted five lunch lectures. We will now evaluate if we have achieved the objective, and those who have comments and suggestions for improvement can contact Ulla, Olof or me.

Last week, vice Principal for environmental analysis Kevin Bishop visited Umeå and met some of us who work with environmental monitoring. It was a popular and successful meeting. We will invite Kevin to similar information meetings at least once per semester – preferably more often.

It is challenging to increase dissemination of information and the contact surface between activities without increasing the frequency of meetings exponentially. Our program coordinators, communicators and also myself could be seen and used more as information carriers. To invite any of us to your meeting allows you to both receive information from us, and we as an information carrier can bring the knowledge from you to other meetings. Do not get me wrong – I am not looking for more meetings to attend 🙂 but the idea of ​​information carriers is hereby launched! This will probably not decrease the amount of meetings so if you have a good idea how we can improve the flow of information – send me an email or come by my office!

Resultatet av medarbetarundersökningen

Av: Boa Drammeh, fakultetsdirektör

Boa Drammeh, fakultetsdirektör (S)
Boa Drammeh, SLU

Era svar på medarbetarundersökningen är nu sammanställda av undersökningsföretaget. Under maj har resultatet presenterat för ledningarna på universitets-, fakultets- och institutionsnivå. Målsättningen är att alla medarbetare ska ha fått en resultatpresentation avseende sin institution/avdelning innan sommarsemestern.

Rent generellt kan sägas att resultatet, både för SLU och för fakulteten för skogsvetenskap, var helt OK. Det var inga större skillnader i svaren mellan fakulteterna. Medarbetarna trivs ganska eller mycket bra på sin arbetsplats och med sin situation. Det finns dock naturligtvis en del områden som fått sämre betyg och därför behöver förbättras, t.ex. avseende stress och att många uppger att de saknar tid för reflektion och återhämtning. Detta syns särskilt tydligt inom personalkategorier där många har osäker finansiering.

Efter semestrarna börjar den viktigaste delen av arbetet, nämligen efterarbete på institutions-och avdelningsnivå. Prefekterna/motsvarande är ansvariga för att i samråd med sina medarbetare ta fram en åtgärdsplan och genomföra aktiviteter för att förbättra områden som fick sämre omdömen. Till sitt stöd har cheferna personalavdelningen, genom HR-enheten samt Gruppen för hållbart akademiskt ledarskap.

Förhoppningsvis kommer resultatet att leda till en bättre arbetsmiljö för oss alla som arbetar på SLU.

 

The results of the employee survey

By: Boa Drammeh, faculty director

Your responses to the employee survey are now compiled by the research company. In May, the results were presented to the managements on university-, faculty- and department level. The objective is that all employees should have received a presentation concerning their department before the summer holidays.

In general it can be said that the results for SLU and the Faculty of Forest Sciences were quite OK. There were no major differences in responses between the faculties. Employees thrive fairly or very good at their jobs and with their situation. However, there are obviously some areas that received lower grades and therefore needs to be improved, for example regarding stress and the fact that many say they have no time for reflection and recovery. This can be seen particularly within employee categories where many have uncertain funding.

After the summer holidays, the most important part of the work begins on the department level. The heads of department are responsible for designing an action plan and implement activities to improve the areas that received poor reviews. This should be done in cooperation with the employees. The managers will be assisted by the HR unit and the Group for sustainable academic leadership.

Hopefully the result will lead to a better working environment for all of us working at SLU.

Utvärderingen av miljöanalysprogrammen skog och klimat är klar – vad händer nu?

Av: Pernilla Christensen, vicedekan miljöanalys

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

Både delprogram skog och vilt kännetecknades av hög kvalité, vetenskaplig kompetens och långa tidsserier. Nyttan av delprogram skogs produkter och tjänster ansågs vara hög men mer begränsad för viltdelen. Utvärderarna ansåg att delprogram vilt bör öka sitt geografiska upptag samt samordna övervakningen så att den omfattar fler arter.

För program klimat ansågs den vetenskapliga kompetensen, tillgången till långa tidsserier och det nationella och internationella arbetet vara en styrka. Programmet ansågs dock kunna bli mer synligt för avnämarna och samverkan och kopplingen gentemot övriga verksamhetsgrenar inom SLU borde stärkas.

Sammanfattningsvis har delprogram skog flest väl godkänt och klimat och delprogram vilt något färre. Det är viktigt i detta sammanhang att poängtera att både viltdelen och klimat har små resurser vilket medför färre möjligheter att tilldela medel till olika verksamheter än ett större program som delprogram skog.

Utvärderingen pekar på att den interna samverkan bör förbättras. Det ansågs vara av stor vikt att miljöanalysen i högre utsträckning integreras i utbildningen likväl som att miljöanalysen används i forskningen. I och med att programmen knöts till fakulteterna minskade samverkan mellan programmen och det måste därför till nya strukturer för att kunna öka samverkan igen.

Utifrån utvärderingen har Foman-S tagit fram en handlingsplan med identifierade ”problemområden” samt förslag till ansvarig för varje åtgärd. Vid fakultetsnämndsmötet i Asa den 12-13 april fattades beslutet att Foman-S utgör noden som fördelar ansvarsområdena till ansvariga parter som är Fomar, Foman-S, programmen och verksamheterna. De ansvariga tar fram konkreta aktiviteter för att åtgärda problemområdena det vill säga hur samt en tidsram för när detta ska genomföras. Foman-S följer upp planerna fortlöpande. Några exempel på aktuella problemområden följer nedan:

  • Utbytet mellan delprogrammen skog och vilt ansågs vara litet. Fomar ombeds göra en översyn kring huruvida delprogrammen ska fortsätta som ett gemensamt program, delas upp i två separata program eller om vilt ska ingå under något annat program.
  • Klimatprogrammet ansågs vara relativt okänt vid SLU och vissa fomaverksamheter som arbetar med klimat återfinns inte idag under programmet. Klimatprogrammet bör innefatta såväl externfinansierad som internfinansierad verksamhet. Verksamhet med klimatfokus som ligger under andra program bör speglas under klimatprogrammet för att öka överblicken och möjligheten till samverkan.
  • Utbytet mellan fomaprogram, särskilt över fakultetsgränserna, behöver förbättras. En satsning på samarbetsprojekt vid SLU skulle innebära ökat utbyte mellan programmen. Fomaprogrammen utgör matriser i en matrisorganisation vilket innebär att ett program kan utgöra en del av många andra program (såsom exv. klimat som finns under många andra program). Former för att underlätta och utnyttja matrisen på ett bra sätt behöver tas fram.
  • Informationsflödet bör förbättras internt såväl som externt. Traditionella informationsflöden behöver ses över och nya eventuellt etableras.
  • Kännedomen om miljöanalysen kan bli bättre bland studenter. Studenterna är våra framtida ambassadörer och det ansågs viktigt att våra fomadata är synliga för och används av studenter.
  • Integrering mellan foma och forskning kan förbättras ytterligare. Det är viktigt att fomadata kommer till nytta inom forskningen. Miljöanalysen behöver utvecklas och det gör vi via forskning och samtidigt behöver forskningen tillgång till data vilket miljöanalysen kan tillgodose.
  • Organisationen kring miljöanalysen upplevs som diffus och det saknas transparens i beslutsprocesserna. Beslutsgrunder och organisationen behöver tydliggöras via riktlinjer och ökad och mer tillgänglig information.
  • Miljöanalysen är bred och det finns stora möjligheter att öka verksamheten. Vi måste visa mer på bredden vid SLU och att vi med mer resurser kan göra mer miljöanalys av hög kvalitet. En kartläggning av vilka kompetenser och potentiella projekt som finns vid fakulteten behöver genomföras.

Utvärderingen har gett oss en god inblick i vad som behöver ses över och förbättras och är ett värdefullt redskap för oss i vårt fortsatta arbete med att förbättra miljöanalysen vid fakulteten.

The evaluation of the environmental monitoring and assessment programs, forest and climate, are finished – what happens now?

By: Pernilla Christensen, Vice Dean Environmental Monitoring and Assesment 

In the autumn of 2015 the forest program consisting of the subprogrammes forest and wildlife as well as the climate program were evaluated. Evaluators from the scientific as well as from the stakeholder side participated. The evaluation resulted in a number of proposals for areas that need to be reviewed and improved.

Both subprogrammes forest and wildlife were characterized by high quality, scientific expertise and long time series. Usefulness of products and services from the forest program was considered to be high but more limited from the wildlife part. The evaluators felt that the wildlife program should increase its geographical uptake and coordinate monitoring to include more species.

For the climate program scientific expertise, the availability of long time series and the national and international work were of high quality. The program could work on being more visible to stakeholders and the interaction and connection towards other parts within SLU should be strengthened. In summary, the subprogram forest got high rankings and climate and wildlife a bit lower ranking. It is important in this context to point out that both the wildlife part and the climate part have limited resources, leading to fewer opportunities than a larger subprogram like forest.

The evaluation indicates that the internal cooperation should be improved. It is of great importance to the environmental analysis to be more integrated into the education part as well as in research. In order to increase the interest for environmental monitoring and assessment, greater accessibility and understanding of the data is needed. Since the programs were linked to the faculties the interactions between the programs were reduced and there is therefore a need for new structures to enhance cooperation again.

Based on the evaluation, Foman-S developed an action plan with identified ”problem areas” and proposals for who should be responsible for the area and the action. The Faculty board meeting in Asa on 12-13 April took the decision that Foman-S will be the node that distributes the responsibilities to the responsible parties FOMAR, Foman-S, programs and projects and ensure that they develop activities to address problem areas as well as determining a timeframe for when this will be implemented. Foman-S follows up plans continuously. Some examples of problem areas are as follows:

  • Exchanges between the sub-programmes forest and wildlife is small. FOMAR is asked to do a review as to whether sub-programmes will continue as a joint program, split into two separate programs or if wildlife should be included in any other program.
  • The climate program is relatively unknown at SLU and some foma projects working with climate is not found today under the program. The climate program should include both externally funded as well as inter-financed activities. Projects that work with climate issues but are placed within another program should be reflected under the climate program to increase the overview and potential for collaboration.
  • The exchange between fomaprogrammes, especially across faculty boundaries, needs to be improved. An investment in joint projects at SLU would mean increased exchanges between the programs. Foma programs represents arrays in a matrix organization, i.e a program can be part of many other programs. Forms to facilitate and exploit this in a good way need to be developed.
  • Information flow should be improved, both internally and externally. Traditional information flows need to be reviewed and new might have to be established.
  • Awareness of the environmental analysis can become better among students. The students are our future ambassadors and it is important that our foma data are visible and used by students.
  • Integration between foma and research can be further improved. It is important that foma data is useful in research.
  • The organization around environmental analysis is experienced as diffuse and having a lack of transparency in the decision-making processes. We need to clarify decision bases and the organization through policies and increased and more accessible information.
  • The environmental analysis is wide and there are great opportunities to increase business. We need to show more of the width at SLU and that we with more resources can do more. A survey of the skills and potential projects at the faculty need to be implemented.

The evaluation has given us a good insight into what needs to be reviewed and improved and is a valuable tool for us in our continued efforts to improve the environmental analysis of the faculty.

Hur trivs du på SLU och fakulteten för skogsvetenskap?

Av: Boa Drammeh, fakultetsdirektör

Boa Drammeh, fakultetsdirektör (S)
Boa Drammeh, SLU.

Från och med måndag 11 april och två veckor framåt går det att besvara SLU:s medarbetarundersökning.

Det övergripande syftet med medarbetarundersökningen är att ta tempen på hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. I förlängningen handlar det om att säkerställa en god arbetsmiljö. Det ligger ett stort ansvar på SLU:s chefer att ta hand om resultatet på ett bra sätt, så att SLU kan förbättra och utveckla verksamheten. Ju högre svarsfrekvens, desto bättre underlag för förbättrande åtgärder.

Det tar inte mer än 20 minuter av din arbetstid att delta i medarbetarundersökningen. Jag ser det som väl investerad tid att tycka till om hur du har det på din arbetsplats, vad du anser om SLU i stort och hur din chef fungerar. Det finns säkerligen förbättringspotential inom flera områden. Ta därför chansen att vara med och påverka din egen situation.

Happy at SLU and the Faculty of Forest Sciences?

By Boa Drammeh, Faculty Director

From Monday, April 11, and two weeks ahead, you can answer SLU’s employee survey. The overall purpose of the employee survey is to take the pulse of how employees perceive their work situation. Ultimately, it is about ensuring a good working environment. A great responsibility rests upon SLU’s managers to take care of the result in a good way, so that SLU can improve and develop its activities. The higher the response rate, the better the basis for improvement measures.

It takes no more than 20 minutes of your working time to participate in the employee survey. I consider it time well spent to attest to how you have it in your workplace, what you think about SLU at large and how your manager operates. There is certainly potential for improvement within several areas. So take the chance to participate and influence your own situation.