Alla inlägg av olbe0001

…och den ljusnande framtid är vår…

Av: Pernilla Christensen

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

”Värt att veta” föredragsserien är slut för denna gång. Serien har fått ett mycket positivt bemötande och enligt den enkät som vi genomförde vill man gärna se fler nya liknande föredrag. Vi kommer därför att fortsätta föredragsserien och beroende på hur vi får ihop föredragshållare är föredragen tillbaka i slutet av hösten 2017 eller under våren 2018. Kom gärna in med synpunkter och förbättringsförslag eller varför inte önska ett föredrag – vem vill du höra prata och om vad?

Arbetet med miljöanalytikerkarriären resulterade i tre titlar och en kompetensnivå. Efter att i flera år ha suttit med och diskuterat titlar och karriärer för miljöanalytiker var det dags att drapera titlarna över den avdelning där jag är avdelningschef. Det ska inte vara några problem eller…? Teori och praktik möttes och teorin passade inte riktigt till verkligheten. Man ska exempelvis vara disputerad eller motsvarande för att bli miljöanalytikerspecialist. Vad är då motsvarande? Trots vissa problem tror jag att det kan vara värdefullt att samla miljöanalytiker under samma titeltak då det kan komma att öka vi-känslan och tydliggöra vårt uppdrag. En förhoppning har även funnits att detta ska höja statusen för miljöanalysen och oss som arbetar med den.

Slutfasen för oss miljöanalytiker är senior miljöanalytiker vilket kompetensmässigt är att likställas med docent. Kriterierna för att nå denna slutdestination är ännu inte satta men diskussionerna som förs är att det ska vara allt från en stark vetenskaplig koppling (du ska vara försteförfattare på 5 artiklar, biträdande handledare för doktorander etc.) till att det är miljöanalysens kärnvärden som står i fokus (att du har arbetat med alla delar från insamling och kvalitetsäkring till presentation, sammanställning, rapporter, artiklar mm).

Inom miljöanalysen bidrar vi med underlag till uppföljningen av miljömålen. Nu tillkommer Agenda 2030, dvs. de globala hållbarhetsmålen – SLU och miljöanalysen har alla förutsättningar att kunna bidra till detta arbete. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och tvärvetenskapliga samarbeten är i fokus. För att klara av att möta de nya målen behöver vi bli bättre på att bryta våra egna interna stuprör och arbete mer tvärvetenskapligt men även påverka omvärlden så att deras stuprör bryts. Det händer ibland att frågor hamnar mellan myndigheter och i dessa fall är det svårt att komma framåt. Även myndigheter måste samarbeta mer, särskilt vad gäller frågor som de har ett gemensamt ansvar för. Om man ser till helheten gäller detta även på departementsnivå mellan olika departement.

Hur ser då framtiden ut för miljöanalysen? Vi vet inget än om det kommer att komma mer resurser till miljöanalysen vid SLU. När vår miljöminister Karolina Skog pratade vid Flora och Fauna konferensen, som varje år arrangeras i Artdatabankens regi, sa hon bland annat att den sittande regeringen är den som i särklass lagt mest pengar på miljöarbete. Det tror jag vi märker till viss del i våra verksamheter dvs. att det kommit in fler uppdrag. Kanske kan detta kompensera bortfallet av 10 miljoner i LBP medel till miljöanalysen i år och 20 miljoner nästa år. De 20 miljoner som vi har haft under några år att fördela till olika projekt har inneburit möjligheter att tänka strategiskt, testa nya saker samt underhålla basstrukturer som annars är svåra att få finansering för. Hur vi utan projektmedel vidmakthåller detta arbete är en utmaning. Vi har dock grunden för att möta kravet som Agenda 2030 ställer på oss och nu måste vi visa att vi kan sätta samman allt till den helhet som efterfrågas.

Avslutningsvis vill jag informera om att vi har en ny koordinator för Klimat programmet – Johan Stendahl – Johan arbetar som forskare inom Markinventeringen och sitter vid Institutionen för mark och miljö i Ultuna.

 

… and the bright future is our …

By: Pernilla Christensen, vice dean

The ”worth knowing” lecture series is over for this time. The lectures have received a very positive response and according to the survey we conducted, most of you would like to see more new similar talks. We will therefore continue and, depending on how easy it will be to arrange a new program, the lectures will be back in the late autumn of 2017 or during spring 2018. Please send comments and general suggestions or why not wish a talk – which speaker would you like or what subject would you like to get covered?

The work on the environmental analysis career resulted in three titles and a competence step. After discussing titles and careers for environmental analysts for several years, it was time to apply the titles at the section which I am head of. There should be no problems or? Theory and practice met and the theory did not really fit reality. For example, you must have a PhD or equivalent experiences in order to become an environmental analyst specialist. What would be equivalent to a PhD? Despite these problems I think that gathering environmental analysts under the same title and competence will be valuable to us as a group and will clarify our mission. Hopes are that this will raise the status of the environmental analysis and those who work with it.

The final competence step for our environmental analysts will be senior environmental analysts, which is to be equated with the docent titel. The criteria for achieving this final destination have not yet been set, but the discussions are that it should be all from a strong scientific link (you will be the author of 5 articles, assistant supervisor for doctoral students, etc.) to that it is the core values ​​of the environmental analysis that are in focus (that you have worked with all parts from collection and quality assurance to presentation, compilation, reports, articles, etc.).

Within the environmental analysis, we contribute to the follow-up of the national environmental goals. Now Agenda 2030 is added, i.e. the Global Sustainability Goals – SLU and the environmental analysis have every opportunity to contribute to this work. Social, economic and ecological sustainability and interdisciplinary cooperation are in focus. In order to cope with the new goals, we need to be better off “breaking our own internal drainage pipes” and work more interdisciplinary but also affecting the outside world so that their “pipes” are broken. Issues are sometimes shared between authorities, and sometimes questions get stuck when no one takes responsibility. Even authorities need to cooperate more, especially with regard to issues they have shared responsibility for. If you look at the whole, this also applies at ministry level between different ministries.

How does the future look like for the environmental analysis? We do not know if there will be more resources for the environmental analysis at SLU. When our minister for the environment, Karolina Skog, spoke at the Flora and Fauna conference, organized annually by the Artdatabanken, she said, among many other things, that the present government is the one who by far spend most money on environmental issues. I think that we have noticed some of that, i.e. that more assignments have been received. Perhaps this can to some degree compensate for the loss of 10 million in LBP funds for the environmental analysis this year and 20 million next year. These 20 million that we have had for a few years to allocate to different projects have meant opportunities to think strategically, test new ideas, and maintain basic structures that are otherwise difficult to fund. It is a challenge to do such work without project funding. However, at SLU and within Foma we have the foundation to meet the demand that Agenda 2030. Now we need to deliver everything as requested.

Finally, I would like to inform you that we have a new coordinator for the climate program – Johan Stendahl – Johan works as a researcher within “Markinventeringen” and is placed at the Department of Soil and Environment in Ultuna.

Jag tackar för mig och önskar er lycka till i framtiden

Av: Boa Drammeh

Boa Drammeh, fakultetsdirektör (S)
Boa Drammeh, SLU

Jag har arbetat som fakultetsdirektör på SLU i snart fem år. Det har varit en fantastiskt rolig och lärorik period och utmaningar har verkligen inte saknats. Vissa dagar har varit tuffa, men det har aldrig känts tråkigt att gå till jobbet. Nu går jag inom kort vidare mot nya äventyr på ett annat universitet. Förhoppningsvis har jag bidragit med ett litet avtryck vid SLU. Min målsättning under de här åren har varit att försöka sprida en positiv anda i det jag gjort, samt att kärn- och stödverksamheten ska närma sig varandra.

Efter den här tiden så kan jag konstatera att SLU är ett mycket bra universitet som ligger i tiden och som befolkas av otroligt kompetenta medarbetare och chefer. Fakulteten står stark internationellt sett, vilket inte minst visas av olika rankinglistor. Det ska bli spännande att följa SLU:s och S-fakultetens utveckling framöver, från ett annat perspektiv.

Ett stort tack till er alla, ingen nämnd och ingen glömd. Jag kommer att sakna er!

I wish you good luck in the future

By: Boa Drammeh

I have worked as Faculty Director at SLU for almost five years. It has been a fun and learning period and challenges have certainly not been missing. Some days have been tough, but it never felt boring to go to work. Now I’m soon moving on to new adventures at another university. Hopefully, I have contributed with a small impact at SLU. My goals during these years have been to spread a positive spirit in the things I have done, and also that the academia and administration should approach each other.

After these years, I can truly say that SLU is a very good university and it is being populated by very competent employees and managers. The faculty is strong internationally, which is shown by different ranking lists. It will be exciting to follow the development of SLU and the S-faculty in the future, from a different perspective.

A big thanks to all of you, nobody mentioned and nobody forgotten. I will miss you!

Fakulteten rankas nr ett i världen!

Av: Jonas Rönnberg

Foto: Pär Fornling

Grattis alla kollegor på fakulteten! En anmärkningsvärd prestation! I den senaste rankingen kommer fakulteten ut som nummer ett i världen inom skogsbruk, före t.ex. Oregon State University, University of British Colombia och Helsingfors universitet. Även andra områden vid universitetet rankas mycket högt. Detta är naturligtvis något att reflektera och att vara stolt över. Inte bara är det bra för självkänslan, men det öppnar dörrar för oss alla. När det gäller det internationella arbetar vi kontinuerligt med att utveckla våra partnerrelationer och en hög ranking underlättar verkligen det arbetet. Samtidigt är det krävande att vara nummer ett, du förväntas leverera, och att förbli nummer ett är måhända inte så lätt.

För att stimulera och uppmuntra kollegor vid fakulteten för att fortsätta det utmärkta arbetet vill vi påminna om möjligheten att ansöka om ”positioneringsmedel”, dvs inbjudningar till fakulteten eller internationella besök av särskilt strategisk betydelse och intresse som kommer hjälper till att positionera fakulteten och öka synligheten. Det kommer också att vara möjligt, som vanligt, att ansöka om stöd för sådant som ligger närmare din egen forskning. Andra sätt att uppfylla förväntningarna omfattar de allmänna ansökningsförfarandena där vi vill rekommendera fler att använda ”pivot” systemet. Prova det, det kan hjälpa i den kontinuerliga kampen för pengar. Samtidigt fortsätter diskussionen om säkra och tydliga karriärvägar på olika nivåer vid fakulteten och universitetet. Det är väl känt att situationen inte alltid är vad vi önskar, även om det ser bättre ut på vår fakultet än på många andra ställen. Med detta i åtanke är det ännu mer imponerande att nå positionen som nummer ett!

Jag skulle också vilja ge viss positiv återkoppling till vårt administrativa stöd. Ett exempel är den pågående uppbyggnaden av samarbetet med USDA Forest Service som detta år verkar resultera i att sju (!) av våra elever kommer att tillbringa sin sommar i USA på olika fältstationer för att lära sig mer om amerikanskt skogsbruk och även för att föra in ett mer skandinaviskt perspektiv. Utan administrativt stöd skulle inte detta ha varit möjligt! Vi har också genom SLU Global kontaktats av etiopierna för att stödja dem i planeringen för ett brett svenskt bilateralt stödprogram för den etiopiska skogssektorn. En delegation under ledning av miljöminister på efterfrågan från Sida / svenska ambassaden kommer att besöka SLU i maj. Syftet med besöket är att bistå med erfarenhet, input och inleda en dialog. Utöver detta kommer vi att få besök av chefen för CIFOR (centre of forestry research, ett av CGIAR instituten i Indonesien) strax före påsk för att diskutera eventuella samarbeten. Och, det är nu möjligt att anmäla sig till IUFROs 125 års firande i september i Freiburg, Tyskland. Under konferensen kommer många av oss att presentera top notch forskning och fakulteten kommer naturligtvis att vara där!

Det är med lätta steg jag önskar er alla en riktigt Glad Påsk mycket snart!

 

The faculty ranks no. one in the world!

By: Jonas Rönnberg, Vice dean, internationalization

Congratulations all colleagues at the faculty! A remarkable achievement! In the latest ranking the faculty comes out as number one in the world in the area of forestry, ahead of e.g. Oregon State University, University of British Colombia, and University of Helsinki. Also the other areas at the university rank very high. This is of course something to reflect on and to be proud of. Not only is it good for the self-esteem but it opens doors for all of us. Regarding the internationalization we are continuously working on developing our partner relations and a high ranking is certainly simplifying this work. At the same time it is demanding to be number one, you are expected to deliver, and to remain number one is not as easy as getting there the first time.

To stimulate and encourage colleagues at the faculty to continue the excellent work we want to remind about the possibility to apply for “positioning funds”, i.e. invitations to the faculty or international visits of certain strategic importance and interest that will help position the faculty and increase the visibility. It will also be possible, as usual, to apply for support that is closer to your own research. Other ways to meet the expectations include the general application procedures where we would like more people to use the “pivot” system. Try it, it may help in the continuous fight for money. At the same time the discussion on secure and clear career paths continues at different levels at the faculty and university. It is well-known that the situation is not always what we wish for even if it looks better at our faculty than many other places. With this in mind it is still even more impressive to reach that number one position!

I would also like to give some positive feedback to our administrative support. One example is the ongoing build-up of the collaboration with USDA Forest Service that this year seems to result in seven (!) of our students going to spend their summer in US at various field stations to learn more about American forestry and also to bring in a different, more Scandinavian perspective. Without the administrative support this would not have been possible! We have also through SLU Global been approached by the Ethiopians to support in the process of planning a broad Swedish bilateral support program for the Ethiopian forest sector. A delegation headed by the minister of environment on demand from Sida/Swedish embassy will be visiting SLU in May. The purpose of the visit is to give experience, input and start a dialogue. On top of this we will be visited by the head of CIFOR (centre of forestry research, one of the CGIAR institutes in Indonesia) just before the Easter holidays to discuss potential collaborations. And, now it is possible to sign up for the IUFRO 125 year’s celebration in September in Freiburg, Germany. During the conference many of us will present top notch research and the faculty will of course be there!

It is with light steps I wish you all a Happy Easter very soon!

 

Varför kvinnor föredrar Valmet[1]

Av: Ann Dolling, vicedekan lika villkorsfrågor

Klicka på bilden för store version. / Click on image for larger version.
Klicka på bilden för större version. / Click on image for larger version.

Något har i alla fall hänt sedan 90-talet med avseende på reklam och genus! ”Varför kvinnor föredrar Valmet.” Det är överskriften på ett reklamuppslag i Tidningen Skogen från maj 1990. Jag citerar ur reklamen: ”Det finns all anledning att tro att förarmakor (min anmärkning: inte förarmakar) och dito sambos har en speciell förkärlek till Valmet.” Förarmakorna gillar Valmet på grund av den höga produktiviteten. ”Det kan vara välgörande för familjelivet att herrn i huset är hemma lite oftare.” Dessutom säger bilden mer än tusen ord. Här handlar det om att män kör skogsmaskin och kvinnor föder barn. Det som kollegan, som hittade reklamuppslaget, och jag reagerar på är att det fortfarande år 1990 var ok att framställa så stereotypa könsroller. Det känns mer som 60- och 70-tal.

När jag vänder på uppslaget hittar jag följande citat: ”Skogsmannen väljer jakthund med större omsorg än han väljer plantor”. Inga skogskvinnor, eller? Finns dom inte? Helt plötsligt förstår jag varför jag fick ångest och kände mig så utanför och osynlig varje gång jag läste tidningen Skogen på slutet av 80-talet och början av 90-talet.

Jag prenumererade på tidningen under ett antal år. Jag var ju för fasen jägmästare och måste hålla mig ajour! Men tidningen var ju inte skriven för mig! Den var ju enbart skriven för skogsmannen.

Inte konstigt att jag kände mig utanför. Jag skulle ju snarare se upp till skogsmannen och föda hans barn.

Det är i alla fall glädjande är att vi numera reagerar och tycker att det här är en förlegad syn på vem som gör vad och att det inte bara finns skogsmän. Vi blir allt mer medvetna om könsstereotypa mönster. Idag finns det kvinnor som kör skogsmaskin och bidrar till produktiviteten i skogen. Kvinnorna fanns i skogsmaskinerna även på 90-talet men det fattade uppenbarligen varken Valmet eller reklammakaren. Norra skogsmannaklubben har bytt namn till Norra skogsklubben och har just nu en kvinna som ordförande. Långsamt men säkert blir det allt fler kvinnor i skogsbruket på alla nivåer.

Det är skönt att kunna konstatera att det sker en utveckling mot ett allt mer jämställt samhälle och en allt mer jämställd skogssektor. Men det sker så långsamt att vi många gånger inte noterar det. Det inger hopp inför framtiden. Om 25 år kommer vi att titta tillbaka och se att det har hänt en del sedan idag.

PS. Apropå generella kompetenser. I artikeln framgår det också att 1967 års jägmästarstudenter fick mer undervisning i traktorkörning (55 timmar) än i talekonstens gåva. Inget nytt under solen!

[1] Valmet (numera Komatsu Forest) tillverkar skogsmaskiner.

Why women prefer Valmet[2]

By: Ann Dolling, vice dean, equal opportunities

In any case, something has happened since the 90’s in terms of advertising and gender! ”Why women prefer Valmet.” That´s the title of an advertisement in the magazine Skogen from May 1990. I quote from the advertisement: ”There is every reason to believe that the drivers wife’s (my note: not the driver’s husband’s) and ditto cohabitant has a special fondness for Valmet. ”Valmet drivers wife’s like Valmet because of its high productivity. ”It may be beneficial for family life that the man of the house is home more often.” In addition, the picture tells more than thousand words. This is about the men running forestry machines and the women give birth. It’s amazing that, still in the 1990, is OK to display that kind of gender stereotypes. It feels more like the 60s and 70s.

When I turn the page, I find the following quote: ”The male forester (in Swedish “forest man”) chooses hunting dog with more care than he chooses tree seedlings”. No forest women, or what? They do not exist? No? Suddenly I understand why I got anxiety and felt so invisible and excluded and every time I read the magazine Skogen at the end of the 80s and early 90s. I subscribed on the newspaper for a number of years. After all, I was a jägmästare and had to keep up to date! But the magazine was not written for me! It was only written for the male foresters.

No wonder I felt like an outsider. I was more supposed to look up to the male forester and to give birth to his children.

It is certainly gratifying that we now react and think this is an outdated view on who does what, and that there are not only male foresters. We are becoming more aware about gender stereotypes. Today, there are women who drive forestry machines and contribute to the productivity in the forest. However, there were women driving the forest machines in the 90s also, but apparently neither Valmet or the advertiser were aware of that. The Northern (male) Forester Club changed its name to the Northern Forest Club and now has a woman as president. Slowly, step by step, it is becoming increasingly more women in the forestry sector at all levels.

It is nice to note that there is a trend towards a more equal society and an increasingly equal forestry sector. However, the change is so slow that we often do not note it. It gives hope for the future. In 25 years we will look back and see that a lot has happened since today.

PS. Speaking of general skills. The article also tells that the jägmästar students in 1967 got more education in tractor driving (55 hours) than in oral presentation. Nothing new under the sun!

[2] Valmet (now Komatsu Forest) is forestry machine manufacturer.

Vilken bild tror ni att allmänheten har av SLU och S-fakulteten? Vilken bild vill vi förmedla?

Av: Pernilla Christensen, vicedekan

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

I tider då alternativa fakta florerar är det särskilt viktigt att vi ser till att nå ut med tydliga och tillförlitliga resultat från vår miljöanalys och forskning vid S-fakulteten och SLU.  I föredragsserien ”Värt att veta” ges forskare och miljöanalytiker möjlighet att samtala och berätta om sina expertområden. Första föredraget gick av stapeln den 1 mars och de därpå följande fyra återstående sker varannan onsdag klockan 12 i biblioteket i Umeå och finns också att se på webben. Här finns mer information: http://www.slu.se/vart-att-veta. Målet med föredragsserien är att nå ut inom och även utanför SLU och därför har föredragen ett populärvetenskapligt fokus och är på svenska.

Vi måste nå ut med våra verksamheter för att vi ska kunna intressera omvärlden för vad vi gör och vad vi kan bidra med. Som många av er redan vet har anslaget till miljöanalys minskat från 20 miljoner till 10 miljoner i år och under 2018 blir det inga medel alls att fördela. De 20 miljonerna har fördelats på de 10 miljöanalysprogrammen vid SLU och utgjort en viktig resurs för en rad verksamheter. Just nu arbetar vår vicerektor med flera för att vi åter ska få dessa 20 miljoner – gärna mer! 🙂

Under 2017 är det högprioriterat att arbeta för att säkra en stabil finansering för våra verksamheter. Att tillgängliggöra kvalitetssäkrade data, resultat och analyser, visa våra intressenter på verksamhetsbredden vid fakulteten och verka proaktivt gentemot våra intressenter i att marknadsföra vår expertis och vår verksamhet, är en förutsättning för att vi ska kunna säkra en stabil finansering.

Föredragsserien är en del av marknadsföringen av våra verksamheter. I eftersnacket till det första föredraget fångade mina öron upp åsikten att SLU och S-fakulteten traditionellt alltid pratar produktion men sällan bevarande i samma andetag.

Är det den bilden allmänheten har av SLU och S-fakulteten? Är det den bilden vi vill förmedla?

Ert svar blir förhoppningsvis att vi vill visa på vår fantastiska bredd och hur vi verkligen har kompetens att ta in produktions- såväl som miljömål samtidigt och att det är det hållbara nyttjandet av den skogliga resursen som vi arbetar med.

Om ni unisont skriver under på ovanstående (vilket utgör fakultetens verksamhetsidé) – försök då svara på frågan – hur kommer det sig att man tror oss om annat?

Nästa föredrag i föredragsserien är den 15 mars 12.00 då Åke Lindelöw kommer att berätta om ”Sköna insekter – men ack så oönskade”. Vi ses då!

What image do you think the public has of SLU and the S-faculty? What image do we want to convey?

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

By: Pernilla Christensen, vice dean

In times when alternative facts abound, it is particularly important that we make sure to present clear and reliable results from our environmental analysis and research at the S-faculty and SLU. The lecture series ”Worth Knowing” gives researchers and environmental analysts the opportunity to discuss and share their expertise. The first lecture was held March 1 and the following four remaining take place every Wednesday at 12 in the library in Umeå and are also available to view on the Web. Here are more details: http://www.slu.se/vart-att-veta. The goal of the lecture series is to reach out within and outside SLU. We have therefore preferred a popular science focus and the lectures are in Swedish.

We must reach out and interest the outside world for what we do and what we can contribute with. As many of you already know, the allocation to environmental assessment have fallen from 20 million to 10 million this year and in 2018 there will be no funds at all to distribute. The 20 million has been allocated to the 10 environmental programs at SLU and has been an important resource for a range of activities. Our vice principal and others are working hard so that we will once again get those 20 million – preferably more! 🙂 

During 2017, it is a high priority to work to ensure stable financing for our operations. To make available quality-assured data, results and analysis, to show our stakeholders all the great things we can do and to work proactively towards our stakeholders in promoting our expertise is essential for us to be able to ensure stable financing.

The lecture series is part of the promotion of us and what we do. In the after talk to the first lecture I overheard the opinion that the SLU and the S-faculty traditionally always talking production but rarely preservation in the same breath.  

Is that the picture the public has of SLU and the S-faculty? Is that the image we want to convey?

Your answer will hopefully be that we want to show everything that we do and how we really have the skills to take in production as well as environmental goals simultaneously. It is sustainable use of the forest resource that we work with.  

If you subscribe to the above (which represents the faculty’s mission) – then try to answer the question – how is it that the outside world sometimes believe us otherwise?  

The next lecture in the lecture series is March 15 12:00 when Åke Lindelöw will talk about ”Beautiful insects – but oh so unwanted.” See you then!

Effektiv samverkan

Av: Christer Björkman, prodekan

Christer Björkman, vicedekanSamverkan har blivit ett honnörsord inom universitetsvärlden. I den senaste forskningsproppen nämndes ordet cirka 200 gånger. Mycket tyder på att statsmakterna delvis kommer att basera tilldelningen av medel till universiteten på samverkansaktiviteter. Än så länge dock oklart hur samverkan kommer att mätas.

Vi på skogsfakulteten och SLU har en stark tradition av samverkan. En sak som vi behöver fundera på är hur vi kan visa upp all den samverkan som faktiskt sker. Eftersom det inte finns någon färdig mall har vi möjlighet att påverka hur mallen i slutändan kommer att utformas. En del i arbetet är att vi på fakultets- och SLU-nivå arbetar med att utforma en meritportfölj för samverkan.

På fakulteten har vi dessutom satt som mål att meritvärdet för samverkan ska öka, att samverkan ska beaktas mer vid anställningar och vid lönesättande samtal. Allt för att lyfta statusen på denna verksamhet.

På fakultetsnivå arbetar vi även med att utveckla mer organiserad samverkan med våra närmaste samverkanspartners som Skogforsk, Skogsstyrelsen, företag och organisationer. Ett led i detta är att vi knutit en strategisk referensgrupp till fakulteten med representanter från alla viktiga grenar av skogssektorn. Till vår stora glädje har nära nog samtliga tillfrågade organisationer visat ett stort intresse för att delta i rådet. Vår ambition är att gruppen även ska fungera som referensgrupp till framtidsplattformen ’Future Forests’. Plattformen har precis tillsatt sin inre trojka bestående av Annika Nordin (programchef), Linda Gruffman (programsekreterare) och Annika Mossing (kommunikatör). Vi ser mycket fram emot det fortsatta arbetet och önskar den ytterst kompetenta trojkan lycka till!

’Fund raising’ är ett begrepp som seglat upp på senare tid. För många har ordet möjligen en inte helt positiv framtoning. Men egentligen är det något vi sysslat med hela tiden – nästan all form av medfinansiering från externa partners kan räknas in i den kategorin. Vi kan med glädje konstatera att en av våra främsta ’fund raisers’, Pelle Gemmel, har gått med på att fortsätta arbeta för fakulteten under de närmaste åren inom detta allt viktigare område. Vi vill uppmana intresserade medarbetare att fundera på om de vill göra karriär inom detta område. Ambitionen är att hitta en eller flera lämpliga personer som kan driva arbetet vidare.

När det gäller samverkan så dyker ofta frågan upp om vi kan samverka för mycket – eller kanske snarare för ineffektivt. Ibland får man intrycket av att våra potentiella samverkanspartners är lite av en bristvara och att de ibland väljer att tacka nej för att de redan sagt ja till andra. Här har vi möjligheter att bättra oss genom en ökad samordning. Hur det ska går till är en fråga som vi just nu arbetar med.

Om vi ska kunna öka och effektivisera vår samverkan så är en viktig del att vi ständigt identifierar nya potentiella partners. Här är det nog viktigare att tänka fritt än rätt.

 

Efficient collaboration

By: Christer Björkman, Deputy Dean

Collaboration (‘samverkan’) has become a buzzword in the university world. In the latest research government bill the word was mentioned about 200 times. The evidence suggests that the government will partly base the allocation of funds to universities on collaboration activities. So far, however, it is unclear how the collaboration will be measured.

We at the Forest faculty and SLU has a strong tradition of collaboration. One thing we need to think about is how we can show off all the interaction is actually happening. Since there is no ready-made template, we have the opportunity to influence how the model will ultimately be designed. Part of the work is that we are on the faculty and SLU-level working to design a merit portfolio of collaboration.

At the faculty, we have also set a target that the merit value of collaboration should increase, that collaboration activities should be considered more in the employment process and the wage-setting call. All to raise the status of such activities.

At the faculty level, we are also working to develop more organized cooperation with our closest collaboration partners like ‘Skogforsk’, ‘Skogsstyrelsen’, companies and organizations in the forest sector. One part of this is that we have tied an external advisory board to the Faculty with representatives from all major branches of the forest sector. To our great joy, almost all the organizations have shown a keen interest to participate in the board. Our ambition is that the external advisory board also will serve as a reference group for the future platform ‘Future Forests’. The platform has just appointed its internal troika consisting of Annika Nordin (program director), Linda Gruffman (program secretary) and Annika Mossing (communicator). We very much look forward to the continued work and wish the highly skilled troika luck!

‘Fundraising’ is a term that has become increasingly important recently. For many, the word perhaps has a not entirely positive image. But actually it is something we have been doing all the time – almost any form of co-financing from external partners can be included in that category. We are pleased to note that one of our main ‘fund raisers’, Pelle Gemmel, has agreed to continue to work for the Faculty in the coming years in this increasingly important area. We want to encourage interested employees to think about whether they want to make a career in this field. The aim is to find one or more suitable persons who may be pursuing this work.

When talking about collaboration the question frequently pops up if we can collaborate too much – or perhaps rather inefficiently. Sometimes one gets the impression that our potential collaboration partners is a bit of a shortage, and that they sometimes choose to say ‘no’ because they have already said ‘yes’ to others. Here we have opportunities to improve ourselves through greater coordination. How to do this is a matter which we are currently working with.

If we are to improve and streamline our interactions with collaborators, an important part is to constantly identify new potential partners. Here it is probably more important to think freely than right.

Fakulteten drar till Yale!

Av: Jonas Rönnberg, vicedekan

Det är ett minst sagt fascinerande jobb vi har. De flesta av oss har ju chansen att få resa runt och träffa intressanta människor En chans som alla förvisso inte tar, men borde. Nu för någon vecka sedan var vi ett par från fakultetens administrativa nivå som for till USAs ostkust för att svara på ett par förfrågningar om samarbete. Det första besöket avhandlades på Yale, ett av Ivy League universiteten och hyfsat namnkunnigt med förhållandevis kända tidigare studenter som exempelvis Bill och Hillary Clinton. Det är intressant att ett sådant universitet inte behöver ha särskilt strikta krav på bakgrundskunskap för sina skogliga program, något som lett till många sökande och en annan bredd på studenterna än vad vi är vana vid hemma. Utbildningen är knappast ny och man har inga problem med att rekrytera studenter. Kanske något för oss att ta efter? Det är förstås också intressant att notera att Yale å andra sidan kräver att alla kurser som skall tas med i examen har lästs på Yale. Det försvårar förstås för traditionella utbyten men är möjligt att hantera genom att respektive professorer tar med studenter under ”egna” kurser till andra sidan. Det är väl förvisso inte heller uteslutet att något slags utbyte där studieavgifterna kan släckas ut kan komma på plats, även om det kan ta lite tid. För alla som inte varit på Yale, ta chansen att åka dit, det är ett läckert ställe! De har dessutom en del forskare av rang.

Nästa besök gjordes i Washington där vårt primära mål var att diskutera sommarens pilotprojekt med USDA Forest Service. Organisationen är världens största inom skoglig forskning och har uttryckt ett önskemål om att bli mer internationella. Genom att bjuda våra studenter på en mycket intressant vistelse ute på fältet avser man att få upp intresset för internationella frågor. Visst är det läckert att man har vänt sig till vår fakultet för detta ändamål? Stort tack till våra studenter som gjorde pilotprojektet exceptionellt lyckat! Tanken är att på sikt även skicka över respektive handledare från USDA Forest Service på en kortare vistelse på fakulteten i Sverige. Det finns även möjlighet för våra forskare att få stöd för vistelser i USA och hjälp att ordna studieresor. Ta vara på det om ni inte redan varit där!

University of Georgia och deras Warnell School of Forestry är ett annat universitet, i Athens som nu kommer att öppnas upp för regelrätta utbyten för våra studenter. För detta finns för tillfället även bidrag från EU för att möjliggöra studenternas mobilitet. Återigen ett läckert ställe, bekvämt campus och en ovanligt charmig stadskärna för att vara i Nordamerika. Samma kan sägas om Raleigh i North Carolina där vi hittar ytterligare möjligheter för utbyten på North Carolina State University inte minst genom deras Nicholson Fund. Primärt bidrar denna fond till stipendier för doktorander men det finns även goda möjligheter till utbyte på forskarnivå. Det har sagts förut men är värt att repetera att fonden vänder sig till svenska studenter och då inom skog, gärna genetik. Visst är väl det något att fundera på inför det nya året?

Summa summarum är världen full av möjligheter, ta chansen och utnyttja någon av dem på det nya året!

Faculty goes Yale!

By: Jonas Rönnberg, vice dean

The job is fascinating at the least. Most of us have the chance to travel around and meet interesting people. A chance not everyone takes, but should. Now, a week ago we were a couple from the Faculty administrative level at the US East Coast to answer a couple of requests for cooperation. The first visit was discussed at Yale, one of the Ivy League universities and with relatively famous former students such as Bill and Hillary Clinton. It is interesting that such a university does not need not have particularly high demands on the background knowledge for its forestry program, which has led to many applicants and a variety of backgrounds of the students than what we are used to at home. The program is hardly new and has no problems with recruiting students. Maybe something for us to imitate? Of course it is also interesting to note that Yale, on the other hand, requires all classes to be included in the exam has been read at Yale. It complicates of course for traditional exchange but it is possible to manage by the respective professors taking students on their ”own” courses to the partner side. It does however not rule out regular exchange where tuition fees are levelled out may be in place in the future, although it may take some time. For anyone who has not been to Yale, take the chance to go there, it’s a fascinating place! They also have some researchers of rank.

The next visit was in Washington, where our primary goal was to discuss this summer’s pilot project with USDA Forest Service. The organization is the largest in forestry research in the world and has expressed a desire to become more international. By inviting our students in a very interesting stay out in the field the intention is to bring up the interest in international issues. Is it not cool that they have turned to our faculty for this purpose? Many thanks to our students who contributed to an exceptionally successful pilot! The idea is to eventually also send the respective supervisor from USDA Forest Service on a short stay at the faculty in Sweden. There is also an opportunity for our researchers to receive support for stays in US and help organize study trips. Take advantage of this, if you have not already been there!

University of Georgia and their Warnell School of Forestry is another university, in Athens, which will now be open for regular exchange for our students. For this there is at the moment support from EU to enable students’ mobility. Again an interesting place, comfortable campus and an unusually charming city centre to be in North America. The same can be said of Raleigh in North Carolina where we find more opportunities for exchange at North Carolina State University, not least through their Nicholson Fund. Primarily this fund contributes towards scholarships for PhD students but there are also good opportunities for exchange at the faculty level. It has been said before but is worth repeating that the funds are intended for Swedish students and in forest, primarily genetics. Maybe something to consider for the new year?

In sum, the world is full of opportunity, seize the opportunity and take advantage of any of them in the new year!

 

Angående regeringens forskningspolitiska proposition Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

Boa Drammeh, fakultetsdirektör (S)
Boa Drammeh, SLU

Av: Boa Drammeh, fakultetsdirektör

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, har alldeles nyss presenterat regeringens forskningspolitiska proposition Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. SLU hör till Näringsdepartementet (och inte Utbildningsdepartementet som är brukligt för universitet och högskolor), men vi påverkas naturligtvis ändå av propositionen, i vilken regeringen presenterar forskningspolitikens inriktning de kommande 10 åren, med särskilt fokus på satsningar år 2017–2020.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer, genom omfattande satsningar. Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Totalt har man för perioden 2017-2020 aviserat en omfattande satsning på utbildning, forskning och innovation på drygt 3 miljarder kronor, varav 200 mnkr kommer att förtydligas i den energiforskningsproposition som presenteras inom kort och där rimligtvis en rad av fakultetens forskare kan gynnas.

Regeringen är tydlig med att syftet med ökningen inte är att öka antalet forskare, utan avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur. Meriteringsanställningarna föreslås bli mer enhetligt nationellt reglerade och utlysas i öppen konkurrens, nationellt och så långt det är möjligt även internationellt. Meriteringsanställningarna ska kunna vara 4-6 år långa. Flera statliga myndigheter som finansierar forskning och utveckling ges i uppgift att integrera ett jämställdhetsperspektiv vid fördelning av forskningsmedel. Målet är att 50 procent av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor senast 2030. Regeringen framhåller vikten av att möta våra stora samhällsutmaningar, såsom exempelvis klimatfrågan. Bl.a. ska sex nationella forskningsprogram inrättas. När det gäller satsning på cirkulär och biobaserad ekonomi omnämns SLU som en viktig aktör.

Industriforskningsinstituten ska stärkas och regeringen kommer att fördela nya medel utifrån lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, som får samma vikt som publiceringar och citeringar samt externa medel. Detta bör sannolikt gynna SLU i allmänhet och fakulteten för skogsvetenskap i synnerhet. Hela styr- och resursfördelningssystemet till universitets- och högskolesektorn ska ses över med start 2017.

Myndigheten Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kommer att få i uppgift att ansvara för kvalitetssäkring även av forskning, inte bara utbildning som i dagsläget. Utöver detta ska utbildningarnas forskningsanknytning stärkas, genom att lärosätena garanteras ett visst basanslag per helårsstudent (minst 12000 kr per helårsstudent). Anställning som doktorand ska vara det normala vid utbildning på forskarnivå. Därför kommer utbildningsbidrag för doktorander att avskaffas och det fåtal doktorander som finansieras med stipendium ska ha goda villkor.

Regarding the government’s research policy bill Collaborating for knowledge – for society’s challenges and strengthened competitiveness

By: Boa Drammeh, Faculty director

Helene Hellmark Knutsson, Minister of Higher Education and Research, has just now unveiled the government’s research policy bill Knowledge of interaction – for societal challenges and strengthening competitiveness. SLU sorts under the Ministry of industry (and not the Ministry of education and research as is usual for colleges and universities), but we are obviously still affected by the bill, in which the government presents its research policy direction the next 10 years, with particular focus on investments in 2017-2020. Sweden should be a leading knowledge nation and one of the world’s leading research and innovation country, through extensive investments. The basic grants to universities and university colleges are increased by 1,3 billion SEK in for the period 2017-2020. The total investment exceeds 3 billion SEK, of which 200 million will be clarified in the energy bill that is presented shortly and where reasonably a number of the researchers at the faculty of forest sciences can benefit.

 

The purpose of the investment is not to increase the number of researchers, but to increase quality, provide greater possibilities for research within the employment and a distinct career structure. The career positions should be more uniformly regulated nationally and advertised in open competition, nationally and as far as possible internationally. These positions should be 4-6 years long. Several government agencies funding research are given the task of having a gender perspective in the allocation of research funding. The goal is that 50 percent of newly recruited professors are to be women by 2030. The government stresses the importance of meeting our major societal challenges, such as climate change. Six major national research programs are to be established. When it comes to circular and bio-based economy, SLU is mentioned as an important contributor. Industrial research institutes will be strengthened and the government will allocate new funds based on universities’ collaboration with the society, which may have the same importance as publications and citations and external funding. This should probably benefit SLU in general and the faculty of forest sciences in particular. The complete resource allocation system should be reviewed starting in 2017. The Swedish higher education agency will be given the task to conduct quality assessment within research, and not just education as it does today. The research link to the education is to be strengthened, by guaranteeing the universities a certain basic grant per full-time student (at least 12,000 SEK per full-time student). Employment as a doctoral student should be the normal state at the postgraduate level. Therefore doctoral grants will be abolished and the small number of PhD students funded by scholarships should have good conditions.

Att ”sälja in” skogen

Av: Ann Dolling, vicedekan

Ann Dolling, vicedekan.

Jag jobbar med att ta fram och försöka implementera skoglig utbildning för våra nysvenskar. Målet med utbildningen är att några av alla de nyanlända ska komma in i ett socialt och kulturellt sammanhang, hitta ett jobb och bosätta sig på landsbygden. Och då är ett jobb i skogssektorn en väg till detta. Skogen finns som bekant in på knuten i landsbygdsamhället. Långsiktigt är det också ett mål att rekrytera till våra skogliga utbildningar på alla nivåer. Från naturbruksgymnasiet till SLU. Det är en del i arbetet att få en jämställd skogsfakultet som speglar det övriga samhället. Lika många kvinnor som män, samma andel utrikes födda som i resten av samhället. Många av de asylsökande och nyanlända har inte har någon erfarenhet av skog eller skogsbruk. Att intressera dessa människor för något helt okänt är inte helt enkelt. Hur gör man då? Det handlar om att ha en röd tråd av skog från asylboendet, vidare till SFI-utbildningen och till naturbruksgymnasiet för att sedan kanske ta steget till SLU eller kanske använda en tidigare högskoleexamen som kompletterats med nya kunskaper om skogen. Det handlar om att göra enkel utbildning med skogs- och studiebesök och visa upp vad skogen är.

Förra månaden var jag med och undervisade på kursen Nature based interventions, en kurs i mastersprogrammet Outdoor Environments for Health and Well-being och som har sin hemvist på LTV-fakulteten. Vi hade en kursträff här i Umeå, med webbaserat material, exkursioner och övningar. Det var jättekul! De jag mötte var en helt annan målgrupp än de jag möter på Skogis i vanliga fall. Studenterna på mastersprogrammet hade en skiftande bakgrund, allt från landskapsarkitektstudenter till biomedicinska analytiker, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Eftersom mastersprogrammet handlar om utomhusmiljöer så är ju alla intresserade av att vara utomhus och har då en grundläggande kunskap om vad en hållbar skog är. Trodde jag! Men så var inte fallet. Då uppstår frågan, är det fel på dem som inte kan eller på mig som trodde att de kunde?

Vi är många som funderar på varför så få söker till de skogliga programmen vid fakulteten och hur vi ska göra för att få fler att välja att läsa till skogs- eller jägmästare. I nationella skogsprogrammet ropas det efter mer marknadsföring. Men vilken marknadsföring ska det vara? Och hur når den fram? När det gäller att ”sälja in” skogen och skogssektorn för de nyanlända så är det självklart att börja från grunden och göra det enkelt genom utbildning där de nyanlända befinner sig. När det gäller våra i Sverige födda ungdomar pratas det om att sälja konceptet naturresurs och hållbarhet för att ”skog” är för tråkigt. Då ställer jag frågan:

Är det fel på dem eller oss? Kan det vara så att det är fel på oss; alla vi som är i skogssektorn? Kanske överskattar vi våra ungdomars kunskap om naturresurser och hållbart nyttjande.

Precis som jag gjorde med studenterna som inte hade skoglig bakgrund. Kanske underskattar vi skogens betydelse? Kanske behöver vi en lika enkel utbildning för våra svenska ungdomar som vi behöver för våra nyanlända? Jag ställer frågan men lämnar svaret öppet…

 

”Selling” the forest

By: Ann Dolling, vice dean

Ann Dolling, vicedekan.

I’m developing and try to implement forestry training for our newcomers. The goal with the training is to have newcomers integrated in a social and cultural context, to find a job and settle down in the countryside. A job in the forestry sector is one way to this. The forests are notoriously on your doorstep in the rural society. In the long term, the aim is also to recruit to forestry education at all levels. From the Naturbruksgymnasium to SLU. It is part of our efforts to obtain an equal forest faculty which mirrors the rest of society. The same amount of women as men, the same proportion of foreign-born people as in the rest of society. Many of the asylum seekers and newcomers do not have any experience of forests and forestry. To have these people to be interested in something completely unknown is not easy. How do you have them interested? It’s about having a read thread of “forest” from the asylum accommodation, on to the SFI program and to the Naturbruksgymnasium. Then, maybe take the step to SLU or maybe use a previous university degree, supplemented by new knowledge about the forest. It is about making simple training with forests- and field trips and show what the forest is.

Last month, I taught in the course Nature based interventions, a course in the master’s program Outdoor Environments for Health and Well-being and residing on the LTV faculty. We had a class meeting here in Umeå, with web-based material, field trips and exercises. It was really fun! The students were a very different group compared to those I normally meet at Skogis. The students in the master’s program had a diverse background, ranging from landscape architect students to medical technologists, physiotherapists and occupational therapists. Since the master’s program is all about outdoor environments’ all students are interested in outdoors, and have a basic understanding of what sustainable forestry is. I thought! But that was not the case. Then the question arises, whose fault is that they don’t know anything about forests, theirs or mine?

Many of us reflects about the fact that there are so few applying for the forestry programs at the faculty and what to have been done to get more people to choose forestry education. In the National forest program they call for more marketing. But what kind of marketing should it be? And how to reach out? When it comes to ”selling” the concept of forest and the forestry sector to the new arrivals, it’s obvious to start from scratch and do it easily through training in the spot where the new arrivals are. When it comes to our young people born in Sweden, we talk about selling the concept of natural resources and sustainability, since “forest” is too boring.

Then I ask: who is wrong, the youngsters or we? Maybe it’s us; all of us who are in the forest sector? Maybe we overestimate our young people’s knowledge about natural resources and sustainable use.

Just as I did with the students without forestry background. Perhaps we underestimate the importance of “forest”? Perhaps we need an equally simple training for our young Swedish people that we need for our newcomers? I ask the question but leave the answer open…

Nyckeln till att bli det mest framstående och kreativa fakulteten och universitetet i Sverige… och världen…

 

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

Av: Pernilla Christensen, vicedekan

S-fakulteten är nummer två i världen vad gäller skogsforskning – men varför nöja sig med det?

Jag har en spaning! Det universitet som lyckas med att få sina medarbetare att träffas och prata istället för att sitta på sina rum och skriva en massa mejl till varandra kommer i framtiden att vara det mest framstående.

Under januari till mars i år anordnades en rad föredrag i Umeå i syfte att öka medvetandet internt såväl som externt om den fantastiska verksamhet, miljöanalys såväl som forskning, som vi håller på med vid S-fakulteten. Populärvetenskaplig framställning i en tilltalande förpackning. Det blev en lyckad satsning! Vi tänker därför göra om det igen och lyckas ännu bättre denna gång.

Denna gång tänker vi oss kortare föredrag där två talare delar på 30 minuter. Vi tänker även att det skulle vara intressant att prova ett nytt koncept med samtal kring viktiga frågor där två personer ombeds samtala om ett aktuellt ämne. Det ska vara inspirerande och tankeväckande för dig som lyssnar. Vi är alla potentiella ambassadörer för SLU. Kanske tar du med dig något att diskutera fortsatt vid middagsbordet med familjen eller när ni har gäster? Kanske väcks intresset hos din tonåring? Möjligen dyker det ni diskuterat upp vid en senare diskussion på tonåringens skola? Kanske väcks ett intresse för att läsa våra utbildningar? Ett universitet står för kunskap och kunskap ska spridas och diskuteras.

På fakultetsdagarna pratade vi om delaktighet. Jag är fullt och fast övertygad om att delaktigheten inte ökar genom att vi skickar fler mejl.

Olika arenor för att diskutera frågor måste finnas, men det är i det fysiska mötet mellan människor med olika bakgrund, forskningsinriktning m.m. som förståelsen för sakers komplexitet ökar och vi verkligen har möjlighet att lösa viktiga frågor för framtiden.

Vi som medarbetare vid S-fakulteten bör delta i de olika arenor som erbjuds.

Har du något ämne till ett föredrag eller viktigt samtal? Hör då av dig till undertecknad. Jag hoppas se så många som möjligt av er när vi väl rullar igång föredrags- och samtalsserien igen i januari.

Välkomna!

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

The key to becoming the most outstanding and creative faculty and university in Sweden … and the world…

By: Pernilla Christensen, vice dean

The Faculty of Forest Sciences is second in the world in terms of forest research – but why stop there?

I have a prediction! The university that manages to get their employees to meet and talk rather than sitting in their rooms, writing a lot of e-mails to each other, will be the most prominent in the future.

In January to March this year a series of seminaries were organized in Umeå in order to increase awareness internally and externally about the amazing activities, environmental analysis as well as research that we are doing at the Faculty of Forest Sciences. Popular scientific production in an attractive package! It was a successful venture. We therefore intend to do it again and do even better this time.

This time we offer shorter lecture where two speakers share 30 minutes. We also offer conversations around important issues where two people are asked to discuss a current topic. It should be inspiring and thought-provoking for those who listen. We are all potential ambassadors for SLU. Maybe you take with you something to discuss at the dinner table with family or when you have guests? Maybe awakened the interest of your teen? Potentially what you discussed will pop up at the teen’s school? Maybe attract an interest in studying our programs? A university stands for knowledge and knowledge is to be disseminated and discussed.

At the faculty days, we talked about participation. I am firmly convinced that participation does not increase by us sending more emails to each other.

Various arenas for discussing issues need to be available but it is in the physical encounter between people of different backgrounds, research orientation, etc. that the understanding of the complexity of things is increasing and we really have the ability to solve important issues for the future.

We as employees of the Faculty of Forest Sciences should participate in the arenas offered.

Do you have any interesting subject for lectures or important discussions? Please contact me. I hope to see as many of you as possible when we start the seminar and discussion meetings again. We start up again in January!

Welcome!