månadsarkiv: november 2016

Angående regeringens forskningspolitiska proposition Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

Boa Drammeh, fakultetsdirektör (S)
Boa Drammeh, SLU

Av: Boa Drammeh, fakultetsdirektör

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, har alldeles nyss presenterat regeringens forskningspolitiska proposition Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. SLU hör till Näringsdepartementet (och inte Utbildningsdepartementet som är brukligt för universitet och högskolor), men vi påverkas naturligtvis ändå av propositionen, i vilken regeringen presenterar forskningspolitikens inriktning de kommande 10 åren, med särskilt fokus på satsningar år 2017–2020.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer, genom omfattande satsningar. Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Totalt har man för perioden 2017-2020 aviserat en omfattande satsning på utbildning, forskning och innovation på drygt 3 miljarder kronor, varav 200 mnkr kommer att förtydligas i den energiforskningsproposition som presenteras inom kort och där rimligtvis en rad av fakultetens forskare kan gynnas.

Regeringen är tydlig med att syftet med ökningen inte är att öka antalet forskare, utan avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur. Meriteringsanställningarna föreslås bli mer enhetligt nationellt reglerade och utlysas i öppen konkurrens, nationellt och så långt det är möjligt även internationellt. Meriteringsanställningarna ska kunna vara 4-6 år långa. Flera statliga myndigheter som finansierar forskning och utveckling ges i uppgift att integrera ett jämställdhetsperspektiv vid fördelning av forskningsmedel. Målet är att 50 procent av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor senast 2030. Regeringen framhåller vikten av att möta våra stora samhällsutmaningar, såsom exempelvis klimatfrågan. Bl.a. ska sex nationella forskningsprogram inrättas. När det gäller satsning på cirkulär och biobaserad ekonomi omnämns SLU som en viktig aktör.

Industriforskningsinstituten ska stärkas och regeringen kommer att fördela nya medel utifrån lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, som får samma vikt som publiceringar och citeringar samt externa medel. Detta bör sannolikt gynna SLU i allmänhet och fakulteten för skogsvetenskap i synnerhet. Hela styr- och resursfördelningssystemet till universitets- och högskolesektorn ska ses över med start 2017.

Myndigheten Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kommer att få i uppgift att ansvara för kvalitetssäkring även av forskning, inte bara utbildning som i dagsläget. Utöver detta ska utbildningarnas forskningsanknytning stärkas, genom att lärosätena garanteras ett visst basanslag per helårsstudent (minst 12000 kr per helårsstudent). Anställning som doktorand ska vara det normala vid utbildning på forskarnivå. Därför kommer utbildningsbidrag för doktorander att avskaffas och det fåtal doktorander som finansieras med stipendium ska ha goda villkor.

Regarding the government’s research policy bill Collaborating for knowledge – for society’s challenges and strengthened competitiveness

By: Boa Drammeh, Faculty director

Helene Hellmark Knutsson, Minister of Higher Education and Research, has just now unveiled the government’s research policy bill Knowledge of interaction – for societal challenges and strengthening competitiveness. SLU sorts under the Ministry of industry (and not the Ministry of education and research as is usual for colleges and universities), but we are obviously still affected by the bill, in which the government presents its research policy direction the next 10 years, with particular focus on investments in 2017-2020. Sweden should be a leading knowledge nation and one of the world’s leading research and innovation country, through extensive investments. The basic grants to universities and university colleges are increased by 1,3 billion SEK in for the period 2017-2020. The total investment exceeds 3 billion SEK, of which 200 million will be clarified in the energy bill that is presented shortly and where reasonably a number of the researchers at the faculty of forest sciences can benefit.

 

The purpose of the investment is not to increase the number of researchers, but to increase quality, provide greater possibilities for research within the employment and a distinct career structure. The career positions should be more uniformly regulated nationally and advertised in open competition, nationally and as far as possible internationally. These positions should be 4-6 years long. Several government agencies funding research are given the task of having a gender perspective in the allocation of research funding. The goal is that 50 percent of newly recruited professors are to be women by 2030. The government stresses the importance of meeting our major societal challenges, such as climate change. Six major national research programs are to be established. When it comes to circular and bio-based economy, SLU is mentioned as an important contributor. Industrial research institutes will be strengthened and the government will allocate new funds based on universities’ collaboration with the society, which may have the same importance as publications and citations and external funding. This should probably benefit SLU in general and the faculty of forest sciences in particular. The complete resource allocation system should be reviewed starting in 2017. The Swedish higher education agency will be given the task to conduct quality assessment within research, and not just education as it does today. The research link to the education is to be strengthened, by guaranteeing the universities a certain basic grant per full-time student (at least 12,000 SEK per full-time student). Employment as a doctoral student should be the normal state at the postgraduate level. Therefore doctoral grants will be abolished and the small number of PhD students funded by scholarships should have good conditions.

Att ”sälja in” skogen

Av: Ann Dolling, vicedekan

Ann Dolling, vicedekan.

Jag jobbar med att ta fram och försöka implementera skoglig utbildning för våra nysvenskar. Målet med utbildningen är att några av alla de nyanlända ska komma in i ett socialt och kulturellt sammanhang, hitta ett jobb och bosätta sig på landsbygden. Och då är ett jobb i skogssektorn en väg till detta. Skogen finns som bekant in på knuten i landsbygdsamhället. Långsiktigt är det också ett mål att rekrytera till våra skogliga utbildningar på alla nivåer. Från naturbruksgymnasiet till SLU. Det är en del i arbetet att få en jämställd skogsfakultet som speglar det övriga samhället. Lika många kvinnor som män, samma andel utrikes födda som i resten av samhället. Många av de asylsökande och nyanlända har inte har någon erfarenhet av skog eller skogsbruk. Att intressera dessa människor för något helt okänt är inte helt enkelt. Hur gör man då? Det handlar om att ha en röd tråd av skog från asylboendet, vidare till SFI-utbildningen och till naturbruksgymnasiet för att sedan kanske ta steget till SLU eller kanske använda en tidigare högskoleexamen som kompletterats med nya kunskaper om skogen. Det handlar om att göra enkel utbildning med skogs- och studiebesök och visa upp vad skogen är.

Förra månaden var jag med och undervisade på kursen Nature based interventions, en kurs i mastersprogrammet Outdoor Environments for Health and Well-being och som har sin hemvist på LTV-fakulteten. Vi hade en kursträff här i Umeå, med webbaserat material, exkursioner och övningar. Det var jättekul! De jag mötte var en helt annan målgrupp än de jag möter på Skogis i vanliga fall. Studenterna på mastersprogrammet hade en skiftande bakgrund, allt från landskapsarkitektstudenter till biomedicinska analytiker, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Eftersom mastersprogrammet handlar om utomhusmiljöer så är ju alla intresserade av att vara utomhus och har då en grundläggande kunskap om vad en hållbar skog är. Trodde jag! Men så var inte fallet. Då uppstår frågan, är det fel på dem som inte kan eller på mig som trodde att de kunde?

Vi är många som funderar på varför så få söker till de skogliga programmen vid fakulteten och hur vi ska göra för att få fler att välja att läsa till skogs- eller jägmästare. I nationella skogsprogrammet ropas det efter mer marknadsföring. Men vilken marknadsföring ska det vara? Och hur når den fram? När det gäller att ”sälja in” skogen och skogssektorn för de nyanlända så är det självklart att börja från grunden och göra det enkelt genom utbildning där de nyanlända befinner sig. När det gäller våra i Sverige födda ungdomar pratas det om att sälja konceptet naturresurs och hållbarhet för att ”skog” är för tråkigt. Då ställer jag frågan:

Är det fel på dem eller oss? Kan det vara så att det är fel på oss; alla vi som är i skogssektorn? Kanske överskattar vi våra ungdomars kunskap om naturresurser och hållbart nyttjande.

Precis som jag gjorde med studenterna som inte hade skoglig bakgrund. Kanske underskattar vi skogens betydelse? Kanske behöver vi en lika enkel utbildning för våra svenska ungdomar som vi behöver för våra nyanlända? Jag ställer frågan men lämnar svaret öppet…

 

”Selling” the forest

By: Ann Dolling, vice dean

Ann Dolling, vicedekan.

I’m developing and try to implement forestry training for our newcomers. The goal with the training is to have newcomers integrated in a social and cultural context, to find a job and settle down in the countryside. A job in the forestry sector is one way to this. The forests are notoriously on your doorstep in the rural society. In the long term, the aim is also to recruit to forestry education at all levels. From the Naturbruksgymnasium to SLU. It is part of our efforts to obtain an equal forest faculty which mirrors the rest of society. The same amount of women as men, the same proportion of foreign-born people as in the rest of society. Many of the asylum seekers and newcomers do not have any experience of forests and forestry. To have these people to be interested in something completely unknown is not easy. How do you have them interested? It’s about having a read thread of “forest” from the asylum accommodation, on to the SFI program and to the Naturbruksgymnasium. Then, maybe take the step to SLU or maybe use a previous university degree, supplemented by new knowledge about the forest. It is about making simple training with forests- and field trips and show what the forest is.

Last month, I taught in the course Nature based interventions, a course in the master’s program Outdoor Environments for Health and Well-being and residing on the LTV faculty. We had a class meeting here in Umeå, with web-based material, field trips and exercises. It was really fun! The students were a very different group compared to those I normally meet at Skogis. The students in the master’s program had a diverse background, ranging from landscape architect students to medical technologists, physiotherapists and occupational therapists. Since the master’s program is all about outdoor environments’ all students are interested in outdoors, and have a basic understanding of what sustainable forestry is. I thought! But that was not the case. Then the question arises, whose fault is that they don’t know anything about forests, theirs or mine?

Many of us reflects about the fact that there are so few applying for the forestry programs at the faculty and what to have been done to get more people to choose forestry education. In the National forest program they call for more marketing. But what kind of marketing should it be? And how to reach out? When it comes to ”selling” the concept of forest and the forestry sector to the new arrivals, it’s obvious to start from scratch and do it easily through training in the spot where the new arrivals are. When it comes to our young people born in Sweden, we talk about selling the concept of natural resources and sustainability, since “forest” is too boring.

Then I ask: who is wrong, the youngsters or we? Maybe it’s us; all of us who are in the forest sector? Maybe we overestimate our young people’s knowledge about natural resources and sustainable use.

Just as I did with the students without forestry background. Perhaps we underestimate the importance of “forest”? Perhaps we need an equally simple training for our young Swedish people that we need for our newcomers? I ask the question but leave the answer open…

Nyckeln till att bli det mest framstående och kreativa fakulteten och universitetet i Sverige… och världen…

 

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

Av: Pernilla Christensen, vicedekan

S-fakulteten är nummer två i världen vad gäller skogsforskning – men varför nöja sig med det?

Jag har en spaning! Det universitet som lyckas med att få sina medarbetare att träffas och prata istället för att sitta på sina rum och skriva en massa mejl till varandra kommer i framtiden att vara det mest framstående.

Under januari till mars i år anordnades en rad föredrag i Umeå i syfte att öka medvetandet internt såväl som externt om den fantastiska verksamhet, miljöanalys såväl som forskning, som vi håller på med vid S-fakulteten. Populärvetenskaplig framställning i en tilltalande förpackning. Det blev en lyckad satsning! Vi tänker därför göra om det igen och lyckas ännu bättre denna gång.

Denna gång tänker vi oss kortare föredrag där två talare delar på 30 minuter. Vi tänker även att det skulle vara intressant att prova ett nytt koncept med samtal kring viktiga frågor där två personer ombeds samtala om ett aktuellt ämne. Det ska vara inspirerande och tankeväckande för dig som lyssnar. Vi är alla potentiella ambassadörer för SLU. Kanske tar du med dig något att diskutera fortsatt vid middagsbordet med familjen eller när ni har gäster? Kanske väcks intresset hos din tonåring? Möjligen dyker det ni diskuterat upp vid en senare diskussion på tonåringens skola? Kanske väcks ett intresse för att läsa våra utbildningar? Ett universitet står för kunskap och kunskap ska spridas och diskuteras.

På fakultetsdagarna pratade vi om delaktighet. Jag är fullt och fast övertygad om att delaktigheten inte ökar genom att vi skickar fler mejl.

Olika arenor för att diskutera frågor måste finnas, men det är i det fysiska mötet mellan människor med olika bakgrund, forskningsinriktning m.m. som förståelsen för sakers komplexitet ökar och vi verkligen har möjlighet att lösa viktiga frågor för framtiden.

Vi som medarbetare vid S-fakulteten bör delta i de olika arenor som erbjuds.

Har du något ämne till ett föredrag eller viktigt samtal? Hör då av dig till undertecknad. Jag hoppas se så många som möjligt av er när vi väl rullar igång föredrags- och samtalsserien igen i januari.

Välkomna!

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

The key to becoming the most outstanding and creative faculty and university in Sweden … and the world…

By: Pernilla Christensen, vice dean

The Faculty of Forest Sciences is second in the world in terms of forest research – but why stop there?

I have a prediction! The university that manages to get their employees to meet and talk rather than sitting in their rooms, writing a lot of e-mails to each other, will be the most prominent in the future.

In January to March this year a series of seminaries were organized in Umeå in order to increase awareness internally and externally about the amazing activities, environmental analysis as well as research that we are doing at the Faculty of Forest Sciences. Popular scientific production in an attractive package! It was a successful venture. We therefore intend to do it again and do even better this time.

This time we offer shorter lecture where two speakers share 30 minutes. We also offer conversations around important issues where two people are asked to discuss a current topic. It should be inspiring and thought-provoking for those who listen. We are all potential ambassadors for SLU. Maybe you take with you something to discuss at the dinner table with family or when you have guests? Maybe awakened the interest of your teen? Potentially what you discussed will pop up at the teen’s school? Maybe attract an interest in studying our programs? A university stands for knowledge and knowledge is to be disseminated and discussed.

At the faculty days, we talked about participation. I am firmly convinced that participation does not increase by us sending more emails to each other.

Various arenas for discussing issues need to be available but it is in the physical encounter between people of different backgrounds, research orientation, etc. that the understanding of the complexity of things is increasing and we really have the ability to solve important issues for the future.

We as employees of the Faculty of Forest Sciences should participate in the arenas offered.

Do you have any interesting subject for lectures or important discussions? Please contact me. I hope to see as many of you as possible when we start the seminar and discussion meetings again. We start up again in January!

Welcome!