månadsarkiv: oktober 2016

Topplacering för skogsfakulteten

Av: Göran Ståhl, dekan

Göran Ståhl, SLU Foto: Viktor Wrange, SLU
Göran Ståhl, SLU
Foto: Viktor Wrange, SLU

Vår fakultet placerar sig som nummer två i världen inom skogsforskning (forestry) enligt statistik som vår tidigare gästprofessor Dan Binkley – redaktör för Forest Ecology and Management – delat med sig av. Listan toppas av USDA, vars nätverk med forsknings­stationer i USA totalt sett har mycket större resurser för skogs­forskning än SLU. Bland universiteten toppar SLU listan! Statistiken kommer från databasen Scopus för perioden 2011-2016 och baseras på antal publikationer och citeringar.

I tabellen listas de femton främsta organisationerna efter antal publika­tioner. Nord­amerikas och Europas dominans är total. Något förvånande återfinns ingen asiatisk organisation på listan. Våra främsta konkurrenter inom universitetssfären är Oregon State University, University of Göttingen och University of British Columbia, som alla är välkända. Därefter kommer, kanske lite förvånande, vårt systeruniversitet i Tjeckien. Hur många av oss har samarbeten där?

Området forestry är givetvis bara en del av den forskning som bedrivs vid fakulteten. Vi hoppas kunna återkomma med mera heltäckande statistik över vår position inom andra områden vid ett senare tillfälle. Tillsvidare glädjer vi oss åt vår framskjutna placering inom skogsforskningen!

Second to none one!

By: Göran Ståhl, dean

Göran Ståhl, SLU Foto: Viktor Wrange, SLU
Göran Ståhl, SLU
Foto: Viktor Wrange, SLU

Our faculty positions itself as number two in the world in forest research (subject area forestry) according to statistics that our previous Guest Professor Dan Binkley – Editor of Forest Ecology and Management – have shared with us. The number one organization is USDA, whose network of research stations across the United States overall has much greater resources for forest research than SLU. Among universities SLU is at the top of the list! The statistics are derived from the Scopus database for the period 2011-2016 and is based on numbers of publications and citations.

The table lists the fifteen top organizations by number of publications. The dominance by North America and Europe is outstanding. Somewhat surprisingly no Asian organization is on the list. Our main competitors among universities are the Oregon State University, the University of Göttingen, and the University of British Columbia, all of which are well known. Next, perhaps a little bit surprisingly, our sister university in the Czech Republic follows. How many of us have partnerships there?

The research area forestry  is of course only part of all the research conducted at our faculty. We hope to return with more comprehensive statistics on our position in other areas at a later date. But for the time being let us be satisfied about our top position within the forestry research field!

Organisation Publications Citations
U.S. Department of Agriculture 2433 13754
Swedish University of Agricultural Sciences 817 4838
Natural Resources Canada 623 3868
INRA, Institut National de La Recherche Agronomique 612 4000
Oregon State University 584 3841
University of Göttingen 465 2285
University of British Columbia 463 2322
Czech University of Life Sciences Prague 431 1128
University of Helsinki 412 2554
Wageningen University and Research Center 404 3426
Finnish Forest Research Institute 384 2715
North Carolina State University 355 1684
University of Florida 355 2312
University of Eastern Finland 309 1689
University of Natural Resources and Applied Life Sciences 304 1521

 

Intryck från fakultetsdagarna

Av: Christer Björkman, prodekan

Christer Björkman, vicedekanIntrycken från fakultetsdagarna är mycket starka. Framför allt är det engagemanget från medarbetarna som gjort intryck.

Gruppen för akademiskt hållbart ledarskap (GHAL) gav en tankeväckande inledning, som även problematiserade arbetet kring att ta fram strategier, mål och handlingsplaner.

Från redovisningarna från grupparbetena kom många konkreta förslag till förbättringar. Vi ser fram emot att få ta del av de skriftliga rapporterna.

En intressant observation, som visar på det starka engagemanget för fakultetens framtid, vara att flera grupper, eller delar av grupper, valde att fortsätta diskussionerna under lunchen.

Louise Bringselius gav en föreläsning om New Public Management, som många av oss ogillar men kanske inte riktigt vet varför. Louise gav nya, intressanta perspektiv i ämnet, som tvingade många av oss att tänka i lite nya banor.

Vid kvällens middag, som bjöd på synnerligen god mat och högklassig underhållning, började helt nya samarbeten – bland annat över ortsgränserna – att spira.

Stödverksamheterna – Forskningsinfrastruktur vid SLU, SLU Biobank, SLU Holding och Grants Office – gav korta och mycket informativa presentationer om sin verksamhet.

Som vanligt var det en fröjd att få lyssna till de motiveringar som lästes upp av Carin Magnhagen i samband med att pris- och belöningskommittén delade ut priser till välförtjänta medarbetare. I år var det tre som fick pris; Katarina Ihrmark, Bo-Sören Viklund och Lars Jäderberg.

Bent Christensen gav en mycket uppskattad föreläsning som på ett lättsamt sätt tog upp allvarliga och för oss synnerligen relevanta frågor. Inte minst frågor kring hur vi balanserar motstridiga mål inom nyttjandet och förvaltandet av naturresurser.

Vi i fakultetsledningen fick under dagarna en hel del frågor. Alla kändes högst relevanta. Många rörde finansiering av högre tjänster. En fundering som kom upp var möjligheten att ge ökat stöd till lektorer för att ge tryggare anställningar med utrymme för nytänkande inom forskningen och en kontinuerlig pedagogisk utveckling.

En av de allra viktigaste frågorna kring högre anställningar – hur vi ska kunna öka andelen kvinnor på högre tjänster – var nog svårast att svara på. Vi hoppas att den plan som vår Lika villkors-handläggare, Tina Sjöström, håller på att ta fram kan vara ett steg på vägen.

Förhoppningsvis kan vi med olika medel – det kom flera bra tips från medarbetarna under fakultetsdagarna – få en större andel av medarbetarna att delta nästa gång vi ses. Och därmed öka möjligheterna till nya, spännande samarbeten som gör oss ännu vassare.

Till dess – glöm inte bort att ta en promenad mitt på dagen ibland, varför inte i samband med ett möte som ändå måste ske. Kanske kan en gammal fråga hamna i ett lite nytt ljus.

 

Impressions from the faculty Days

By: Christer Björkman, Deputy Dean

The impressions from the faculty days are very strong. Above all, the commitment among the staff has made an impression.

The GHAL-group gave a thoughtful introduction, which also problematized the work on developing strategies, goals and action plans.

The group assignments delivered many concrete suggestions for improvement. We look forward to receiving the written reports.

An interesting observation, which shows the strong commitment for the faculty’s future, is that several groups, or parts of groups, chose to continue the discussion during lunch.

Louise Bringselius gave a lecture on New Public Management, which many of us dislike but perhaps not quite know why. Louise gave interesting new perspectives on the topic, which forced many of us to think in new ways.

At the dinner, which offered very good food and high-class entertainment, new collaborations – including over campus’ boundaries – started to germinate.

Support activities – Research Infrastructure at SLU SLU Biobank, SLU Holding and Grants Office – gave short and very informative presentations on their activities.

As usual it was a delight to listen to the motivations read by Carin Magnhagen in connection with the price and remuneration committee handed out the prizes to deserving employees. This year, three received the prize; Katarina Ihrmark, Bo-Sören Viklund and Lars Jäderberg.

Bent Christensen gave a very much appreciated lecture in an entertaining style, but with a content on serious and for us highly relevant issues. Not least, questions about how we balance conflicting objectives in the use and management of natural resources.

We in the faculty management received a lot of questions the days. All were highly relevant. Many touched upon the financing of scientific personnel. A thought that came up was the possibility to provide greater support to lecturers to provide a more stable employment, with space for innovation in research and continuous educational development.

One of the most important issues concerning financing scientific staff – how we can increase the proportion of women in senior positions – was probably the most difficult to answer. We hope that the plan our Equal Opportunity-officer, Tina Sjöström, is developing can be a step on the way.

Hopefully we can through various means – there were several good tips from the attendants – get a bigger share of the staff to participate next time we meet. And thus increase the potential for exciting new collaborations that make us even better.

Until then – do not forget to take a walk in the middle of the day sometimes, why not in connection with a meeting that still must be done. Perhaps an old issue end up in a slightly different light.

Är den cirkulära bioekonomin vår räddning?

Av: Jonas Rönnberg, vicedekan

Nyss hemkommen från ett arrangemang i Bryssel och just i skrivande stund på väg hem från en kongress på Island kan man konstatera att alla verkar helt insnöade på begreppet bioekonomi, cirkulär ekonomi och allra helst cirkulär bioekonomi. Dessa begrepp som i mångt och mycket handlar om det vi mest hela tiden sysslat med inom skogssektorn verkar vara lösningen på alla frågor och problem rörande de allt mer påtagliga klimatförändringarna. Hur påverkar detta oss på SLU? Hur påverkar det oss som i de flesta fall anser att vi redan har hållit på med det i tid och evighet? Låt oss fundera över några aspekter kring detta.

För det första kan man uppleva att många av dessa möten lockar och kommunicerar till redan frälsta. Det är kanske inte ett problem om det bara vore så att alla andra redan har förstått vad det är vi sysslar med. Så är dock inte fallet. Vid upprepade tillfällen får man veta att t ex skog gör sig bäst stående och outnyttjad. Det är ju märkligt, för det innebär ju att vi måste bygga mer i betong, fortsätta att utnyttja oljebaserade produkter i högre grad och sannolikt bör använda bristvaran vatten i högre grad för att lösa vissa andra problem. Det är mycket svårt att tro att det på sikt skulle vara lämpligare att låta skogen stå än att hållbart bruka den. Att bruka skogen någon annanstans verkar ju vara ett väldigt korkat alternativ eftersom vi redan gjort det under lång tid i de skandinaviska länderna. Man kan ju titta på hur man brukar skog i tex västra Kanada, vilket jag har viss erfarenhet av, där man primärt avverkar naturskog. Förvisso planterar man men knappast med den diversitet som nyss avverkades

Så, om det nu faktiskt är så att det inte är så dumt trots allt att bruka skog, kan man undra varför inte alla har fattat det? Det leder oss in på hur vi uppenbarligen totalt misslyckas med att kommunicera det rätta budskapet.

På Island hade alla deltagare förmånen att lyssna till en mycket pedagogisk herre vid namn Bryan Alexander. Bryan lyfte några intressanta trender (det finns inte utrymme att här gå igenom dessa 200 trendlinjer som han följer) och resultatet av brist på flexibilitet samt oförmåga att respondera på skiften i dessa. Särskilt pekade Bryan på de pedagogiska utmaningar som dagens och framtidens lärare utsätts för. Hur många av oss som undervisar på fakulteten har de senaste fem-tio åren gått en kurs i hur man förändrar sin pedagogik och utnyttjar nya instrument för att nå fram till studenterna? Det har inte jag gjort. Varför inte? Brist på tid, jag gör det imorgon, det blir för dyrt är bara några bortförklaringar. Det får givetvis förödande resultat på kvaliteten i utbildningen om vi inte kan förändra oss och erbjuda de som betalar för att studera det bästa. Dessutom kommer vi ju inte att nå ut med det vi predikar om, att hållbart bruka skog och därigenom bidra till en bättre planet. Hur många av oss forskare har gått en kurs i samma nya pedagogiska instrument jag nyss refererade till för att kunna kommunicera våra resultat till de som kan göra skillnad? Hur många av oss är ute och möter grundskolelärare, gymnasielärare, politiker, policyfolk och inte minst investerare? Helt ärligt är det inte tillräckligt många. Future Forests är ett exempel på en gruppering som åtminstone till viss del är ganska närvarande i samhället. Fler borde ta efter det.

Kanske vi skulle fundera på att omvärdera publiceringshetsen för att istället lägga bara lite mer tid på att föra ut vårt budskap på ett sätt som når de som utgör framtiden.

Kanske vi rent av systematiskt skulle involvera de yngre generationerna i bygget av en bättre utbildning och framtid? Frågorna är inte helt unika för skogsfakulteten, men visst vore det väl intressant om vi som sitter med fantastiska medarbetare skulle våga ta ledningen i en helt nödvändig förändring för samhällets fortlevnad som vi känner det idag? Självklart är den cirkulära bioekonomin en del av framtidens samhälle! Lika självklart är det att vi måste kunna nå ut med vårt budskap, inte bara till de som är närmast sörjande!

 

Is the circular bioeconomy our rescue?

By: Jonas Rönnberg, vice dean

Recently home from an event in Brussels and while writing this on the way home from a congress on Iceland it can be concluded that more or less everyone is overly focused on the concepts of bioeconomy, circular economy or even better the circular bioeconomy. These concepts that mostly deals with what we to a great extent already work with within the forest sector seems to be the solution to all questions and problems related to the more and more obvious climate changes we see. How is this affecting us at SLU? How does it affect us that in most cases believe that we have already been working with these things since ancient times? Let us think about some aspects around this.

First of all one might experience that many of these meetings are attracting and communicating to the already blessed. That might not be a problem if it only was like that that everyone else already had understood what it is we are working with. This is however not the case. Repeatedly one gets to hear that for instance forests are best left untouched and unutilized. That is highly remarkable since it must mean that we will have to build more in concrete, continue to utilize oil based products to an even higher degree and likely will have to use the in many places already scarce resource water to solve certain other problems. It is exceptionally difficult to believe that it in the long run would be better to leave the forest standing than sustainably manage it. To manage the forest somewhere else seems extraordinary stupid when we have already done it for a long time in the Scandinavian countries. One can look at how forests are managed in e.g. western Canada, something I have experience from, where cutting is still primarily done in intact natural forests. Planting is done afterwards but hardly with the same diversity as was just harvested.

So, if it is indeed so that it is not so foolish after all to manage forests, you might wonder why not everyone has accepted it? That brings us to how we obviously totally fails to communicate the right message.

In Iceland, all participants had the privilege of listening to a very pedagogic gentleman named Bryan Alexander. Bryan highlighted some interesting trends (there is no space here to go through these 200 trend lines which he follows) and the result of the lack of flexibility and inability to respond to shifts in them. Especially Bryan pointed on the educational challenges that the present and future teachers are exposed to. How many of us teaching at the faculty have over the past five-ten years, taken a course in how to change the teaching methods and using new tools to reach students? I have not done that. Why not? Lack of time, I’ll do it tomorrow, it will be too expensive are just a few excuses. It will obviously lead to devastating results for the quality of education if we can not change ourselves and offer those who pay to study the best. Moreover, we will not be able to reach out with what we preach, to sustainably manage forests and thus contribute to a better planet. How many of us scientists have taken a course in the same new pedagogical instruments that I just referred to in order to communicate our results to those who can make a difference? How many of us are out meeting primary or secondary school teachers, politicians, policy people, and not least investors? Quite honestly, it is not enough. Future Forests is an example of a group that, at least to some extent is quite present in society. More people should take after that.

Perhaps we should consider reassessing publication baiting and instead add just a little more time to get our message across in a way that it reaches those who represent the future.

Maybe we should even systematically involve the younger generations in the construction of a better education and future? These issues are not unique to the forest faculty, but would it not be interesting if we who are sitting with fantastic colleagues, would dare to take the lead in a completely necessary change for the survival of society as we know it today? Obviously, the circular bioeconomy is a part of the future society! Equally obvious is that we need to be able reach out with our message, not only to those who are bereaved!

Av: Boa Drammeh, fakultetsdirektör

Några tankar inför fakultetsdagarna

Boa Drammeh, fakultetsdirektör (S)
Boa Drammeh, SLU

Den 18-19 oktober är det fakultetsdagar i Umeå. Förhoppningen är att alla deltagare vid fakultetsdagarna ska vara delaktiga i arbetet med fakultetens kommande strategi. Deltagarna kommer bl.a. att diskutera och föreslå vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen i strategin. Vi kommer att få ett föredrag om hur ”New Public Management” påverkar oss som organisation, informeras om hur olika stödverksamheter kan underlätta vårt arbete, lära oss om ekologiska fotspår, ställa frågor till fakultetsledningen och inte minst träffas över institutions- och avdelningsgränser. Förhoppningen är att ni som deltar i fakultetsdagarna kommer att ta med nya perspektiv och en positiv känsla när ni vänder hemåt.

Välkomna till fakultetsdagarna!

Some thoughts on the Faculty Days

By: Boa Drammeh, Faculty Director

On 18-19 October, we arrange the Faculty Days in Umeå. Hopefully all participants should be involved in the work with the faculty’s future strategy. The participants will discuss and propose activities that will be implemented to achieve the objectives of the strategy. We will learn how “New Public Management” affects us as an organization, be informed about how various support activities can facilitate our work, learn about ecological footprints, ask the faculty management questions, and not least meet across departmental boundaries. The ambition is that those of you participating in the Faculty Days will bring back home some new perspectives and a positive feeling.

Welcome to the Faculty Days!

Balans i livet

Av:  Jenni Vahlström (personalspecialist) och Christer Björkman, prodekan

I ett samhälle där gränser mellan arbete och privatliv löses upp och där det finns tekniska möjligheter att arbeta nästan vart som helst och när som helst påverkar det hur vi lever våra liv. Det möjliggör att vi får ihop livspusslet, som inte bara involverar mig och min familj utan även mina arbetskamrater och arbetsplatsen. Samtidigt kan dessa möjligheter göra att risken för att vi hamnar i situationer då vi upplever stress ökar. Detta kan spädas på av att varken arbets- eller privatlivet rullar på i en jämn ström utan det finns både toppar och dalar vilket påverkar vår hälsa.

Om det är jobbigt hemmavid så påverkar det hur vi mår på jobbet och är det en tung period på arbetet så påverkar det privatlivet. Om det då toppar både hemma och på jobbet samtidigt så finns det ingen tid för återhämtning.

Resultatet av vår Medarbetarundersökning visade att väldigt många av oss på fakulteten har svårt att finna tid för återhämtning – ett resultat som vi inom ledningen ser med oro på.

Det vi också ser är att även om våra sjukskrivningstal är låga så är det de långa sjukskrivningarna som ökar och den trenden är något vi vill hejda. En långtidssjukskrivning är inte bara något som händer över en natt utan det är många faktorer, både i privat- och arbetslivet, som långsiktigt samverkar.

Det vi arbetsgivare kan påverka och förändra är förhållandet på vår arbetsplats. Dels i rollen som chef i att erbjuda medarbetarsamtal, löne- eller lönesättande samtal och dels genom att hålla en dialog med våra medarbetare om vad som händer i livet, både hemmavid och på arbetet. Du som medarbetare kan också flagga för oss som chefer om det är något som påverkar din vardag och hälsa så att vi i tid kan göra något eller kanske bara finnas till som stöd i något som händer på hemmafronten.

Tryggare anställningar med en basförsörjning är viktigt för att känna mindre stress. Reformen med karriärvägen biträdande universitetslektor och rätt till prövning för att bli lektor är en del i att skapa mer trygghet i systemet.

Avslutningsvis vill vi uppmuntra er alla som känner ett behov att gå på en av våra utbildningar i att hantera stress – det kan vara en början till att finna tid för återhämtning och balans i livet.

Balance in Life

By: Jenni Vahlström (Human Resources Officer) and Christer Björkman, Deputy Dean

In a society where boundaries between work and private life dissolves and where it is technically possible to work almost anywhere and anytime affect the way we live our lives. It enables us to get together the puzzle of life, involving not only me and my family but also my colleagues and the workplace. At the same time, these opportunities can increase the risk that we end up in situations where we experience stress. This can become worse in that neither work or private life rolls on in a steady stream, but there are both highs and lows which affect our health.

If it is tough at home, it affects the way we feel on the job and if it is a heavy period of work, it affects the privacy. If it then peaks both at home and at work simultaneously, there is no time for recovery.

The results of our employee survey showed that many of us on the faculty have difficulty finding the time to recovery – a result that we take seriously.

What we also see is that although our sickness rates are low, it is the long sick leaves that increase and the trend is something we want to stop. A long-term illness is not just something that happens overnight, but there are many factors, both personal and work life, that interact.

What we as employers can influence and change is the conditions at our workplace. Both more formally by offering appraisals, salary or wage-setting conversations and more informally by maintaining a dialogue with our employees about what happens in life, both at home and at work. You as employee may also flag for us as managers if there is something that affects your life and health so that we can in time to do something or just be in support of something is happening on the home front.

More stable employment with basic funding is important to feel less stress. The reform of the career track associate senior lecturer with the right to be assessed for promotion to senior lecturer is a part of creating more security in the system.

Finally, we want to encourage all that feel the need to attend one of our courses in managing stress – it can be a beginning to find the time to recovery and balance in life.

Strategi och ett exempel från verkligheten

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

Av: Pernilla Christensen, vicedekan

Sommaren är kort och nu är hösten här. Vi arbetar med strategi, strategi, strategi och strategi på alla nivåer. Ibland kan det kännas som om strategiandet står en upp i halsen. Arbetet med den ena strategin hinner knappt avslutas innan nästa strategi ska påbörjas. Kanske är det vårt förhållningssätt som det är fel på när det känns lite tjatigt med alla strategier… En strategi med uppföljningsbara handlingar är ju egentligen vår verksamhet! Se det därför som en möjlighet när ni får ut fakultetens utkast till strategi på remiss! För miljöanalysens del är den grundad på en gedigen omvärldsanalys som genomfördes redan förra året i Fomars regi. Omvärldsanalysen har stöpts om i det inriktningsdokument som nu arbetas fram i Fomar. Det är detta inriktningsdokument samt det som framkom i utvärderingen av program Skog och Klimat (där bl.a. verksamheternas perspektiv på problem, möjligheter och utvecklingsbehov lyftes) som vi i Foman-S har förhållit oss till när vi sammanställt vår del i fakultetens strategi.

Under hösten fortsätter arbetet med strategin, särskilt efter det att ni kommit in med era synpunkter. Hösten kommer att präglas av diskussioner kring medelstilldelningen. Vi måste utgå från samma tilldelning som ifjol då det inte heller detta år ser ut som om det kommer in en massa nya medel för oss att sätta sprätt på.

Ett exempel från verkligheten som utgör en av många verksamheter som tillsammans utgör miljöanalysen vid vår fakultet är Riksskogstaxeringen. Riksskogstaxeringen är den i särklass största och äldsta miljöanalysverksamheten vid skogsvetenskapliga fakulteten. Varje sommar utförs ett fältarbete över hela Sverige. Visste ni att fältarbetet under 2016 i taxen, ett arbete som ännu inte är avslutat, omfattar:

  • Säsongsanställda: 54
  • Totalt antal provytor: 11122
  • Fältinventerade provytor: 8470
  • Fältinventerade provytor i fjällen: 338
  • Inmätta träd: 100840
  • Räknade blåbär: 32457

Riksskogstaxeringen, taxen, har för första gången i år inventerat i fjällbjörkskogen. Då fjällbjörkskogen till stor del räknas som skog enligt FAOs definition har det bedömts som viktigt att taxen även omfattar denna del. Fjällbjörkskogen är dessutom av stort intresse i kol- och klimatrapporteringen.

Riksskogstaxeringen kan ses som stammen på ett träd vars grenar är alla sidoprojekt som riksskogstaxens insamlade data inspirerar till. Att utgå från det vi har och i kombination med annat ta fram nya intressanta beslutsunderlag och synteser för att kunna verka än mer proaktivt mot våra intressenter är ett av förslagen i miljöanalysens utkast till fakultetsstrategi. Verksamheternas potential vägs i strategin samman med omvärldens behov och ger oss kraft att ta oss in i framtiden. Du har nu möjligheten att ge oss dina synpunkter.


Strategy and an real life example

By: Pernilla Christensen, vice dean

Summer is short and now autumn has come. We work with strategy, strategy, strategy and strategy at all levels. Sometimes one can feel that all this strategy work all the time is a bit too much. Work on one strategy barely has finished before the next strategy planning starts. Perhaps it is our attitude that is wrong when it feels a bit tedious with all strategies … We should see strategies as integral parts of our work! Now You have the chance to comment on the faculty strategy for our future when it goes out for referral. For the Foma part this suggested strategy is based on a thorough external analysis that was conducted last year by Fomar. The external analysis has been recast in the policy document which is now underway in Fomar. This policy document and what emerged in the evaluation of the program Forest and Climate (including where operations perspective on the issues, opportunities and development lifted) is what we in Foman-S has been dealing with when we compiled our part of the faculty’s strategy.

During autumn, we will continue to work on the strategy, especially after you come in with your views. Autumn will be focused on discussions on the allocation of funds. We will probably not get more funding this year, as we have the same amount of money as last year to allocate.

By far the largest and oldest environmental program at the Faculty of Forestry is the National Forest Inventory (NFI). Every summer NFI conducts a field study over Sweden. Did you know that the field work during 2016 in NFI, a job that is not yet completed, includes:

  • Seasonal workers: 54
  • Total number of plots: 11122
  • Field inventoried plots: 8470
  • Field inventoried sample plots in the mountains: 338
  • ‘Measured trees: 100,840
  • Counted blueberries: 32457

NFI has for the first time this year conducted an inventory of mountain birch forest, as mountain birch forest largely is considered to be forest according to definition of FAO. The mountain birch forest is additionally of great interest both in carbon and climate contexts.

NFI can be seen as the trunk of a tree with its branches being all the side projects that data collected within NFI inspires to. Based on what we have, making new combinations producing interesting new decisions and syntheses and thus being able to work even more proactively with our stakeholders is one of the proposals in Foman-S draft for the faculty strategy.