månadsarkiv: juni 2016

Njut av sommaren!

Av: Göran Ståhl, dekan

Göran Ståhl, SLU Foto: Viktor Wrange, SLU
Göran Ståhl, SLU
Foto: Viktor Wrange, SLU

Midsommar sätter punkt för arbetsvåren för många av oss – och även dekanbloggen tar nu paus till inledningen av hösten. I dekangruppen ser vi bloggen som ett sätt att sprida nyheter samt lyfta vissa angelägna frågor till diskussion. En enkel utvärdering under hösten får visa om det fungerar!

Inför sommaren kan det vara på sin plats att summera läget i ett antal aktuella frågor. Några av dessa är:

  • SLUs styrelse har nyligen fattat beslut om den universitetsgemensamma strategin, som under hösten ska kompletteras med fakultetsvisa strategier/handlingsplaner, samt under våren 2017 med institutionsvisa strategier/handlingsplaner. Utöver ett antal generella s.k. fokusområden lyfter SLU-strategin fyra forskningsområden: biobaserade material, livsmedel, ekonomi, samt kopplingen mellan trädgård, djur och natur och människors hälsa. Tre av dessa områden är särskilt intressanta för vår fakultet och under hösten ska vi inleda arbetet med att omsätta strategin i handling.
  • Efter vårens beslut i fakultetsnämnden om vilka principer som ska gälla för vår indelning av verksamheter i ämnesområden pågår nu dialogen med prefekterna om vilka ämnesområden institutionerna bör ha samt hur dessa ska beskrivas. Prefekterna och fakultetsnämnden kommer att diskutera dessa frågor gemensamt i augusti.
  • Rektor har lyft frågan om finansiering av högre anställningar till styrelsen – och kommer att gå vidare med en utredning i den viktiga frågan om hur SLU kan bli en attraktivare arbetsplats genom att erbjuda viss basfinansiering till olika kategorier av anställningar.
  • Future Forests befinner sig mitt i ett intensivt sista år med en rad olika aktiviteter. Dessutom har rektor uppdragit åt dekanerna att föreslå hur SLUs framtidsplattformar ska kunna fungera som inkluderande noder för syntesorienterad forskning framgent. Goda förhoppningar finns att vi ska kunna vårda det varumärke Future Forests byggt upp!
  • Medarbetarenkäten visar att mycket fungerar väl på fakulteten, men också att förbättrings­möjlig­heter inte saknas. Alla institutioner kommer under inledningen av hösten att ta ställning till vilka eventuella åtgärder man vill genomföra med anledning av enkätsvaren.
  • Olika aktörer i skogssektorn är mycket intresserade av våra utbildningar och hur vi arbetar för att utveckla dem samt öka söktrycket. Som Anders redovisat i tidigare bloggar är rekryterings­frågorna fortsatt mycket viktiga för oss.
  • Skogsfakulteten fortsätter att leverera och nå framgång på olika håll. Ett par exempel är att UPSC nyligen fått en stor ansökan till Vinnova accepterad samt att vi på flera sätt bidrar till arbetet med att utarbeta ett nationellt skogsprogram.

Hoppas att ni alla får en vilsam semester med välförtjänt återhämtning (eller åtminstone myggfritt fältarbete!) – och att en gnutta längtan att få starta upp alltsammans igen i augusti så småningom infinner sig! För visst är det kul att vara världsledande, såsom vi tillsammans är inom skoglig forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys!?

Enjoy the summer!

By: Göran Ståhl, dean

Midsummer marks the end of the spring semester for many of us – and even the deans’ blog now takes a break until the beginning of autumn. We see the blog as a way to spread news and highlight some important issues for discussion. A simple evaluation in the fall will show whether or not the blog fulfils its purpose!

Before the summer, it may be appropriate to sum up the situation in a number of current issues. Some of these are:

  • SLU’s board has recently taken a decision on the university strategy, which in the autumn will be complemented by faculty strategies/action plans, and in the spring of 2017 with departmental strategies/action plans. In addition to a number of so-called focus areas the SLU strategy highlights four research areas: bio-based materials, food, economics, and the link between gardening, animals and nature and human health. Three of these areas are particularly interesting for our faculty and in the fall we will begin a process to put the strategy into action.
  • After this spring’s decision of the faculty board on the principles that should apply to our classification of subject areas, there is now a dialogue with the department heads regarding which subject areas should be adopted and how they should be described. The department heads and the faculty board will discuss these issues jointly in August.
  • The Vice-Chancellor has highlighted the issue of financing of higher positions to the university board – and will proceed with an investigation into the important question of how SLU can become a more attractive workplace by offering some basic funding to different employment categories. 
  • Future Forests is in the midst of an intense last year with a variety of activities. In addition, the Vice-Chancellor has asked the deans to suggest how SLU future platforms can act as nodes for synthesis-oriented research in the future. There are good hopes that we can nurture the brand Future Forests has established! 
  • The employee survey shows that many things work well at the faculty, but also that there is room for improvements. All the departments will consider the possible actions to implement in view of the responses. 
  • Different actors in the forestry sector are very interested in our education programs and how we work to develop them and increase the number of applicants. As Anders reported in earlier blogs the recruitment issues remain very important to us.
  • Our faculty continues to deliver. A couple of examples are that UPSC recently was successful in a large application to Vinnova and that we contribute in several ways to the elaboration of a national forest program.

I wish you all a restful vacation with well-deserved recovery (or at least mosquito-free field work!) – and that a desire to start everything up again in August eventually will bring you back to work! Because it is fun to be a world leader, as we are, together, in forest research, education, and environmental monitoring and assessment!

Jägmästare – ett starkt varumärke som ingen känner till

Anders Alanärä
Anders Alanärä, vicedekan,  utbildningsfrågor.

Av: Anders Alanärä, vice dekan, utbildningsfrågor

Begreppet jägmästare dyker upp för första gången vid mitten av 1500-talet. Det var då främst invandrade tyskar och danskar som anställdes för att övervaka och sköta kronans jaktmarker. Från början av 1600-talet finns uppgifter på jägmästare i statlig tjänst. Under 1600-1700 talet var jägmästarens huvuduppgift att sköta landets bestånd av vilt och förvalta jakten, vilket gör yrkestiteln högst relevant för arbetet. Vad är då kopplingen till skogsbruket? Fram till början 1800-talet var skogsbruket av liten ekonomisk betydelse och virke från skogen användes mest som bränsle, samt hus- och båtbyggnation. I takt med att skogsbruket industrialiserades och man började använda barrträd för tillverkning av papper och industritillverkade trävaror ökade också behovet av utbildade specialister. Den första kullen jägmästare utexaminerades 1828 vid Skogsinstitutet i Stockholm. Nu skedde således en förändring av yrkesprofilen från viltförvaltning till skogsförvaltning.

Namnet jägmästare har såldes en mycket lång historia och man kan på goda grunder säga att det är ett starkt varumärke.

Frågan är dock hur känt yrket är för dagens ungdomar, d v s framtidens studenter på jägmästarprogrammet?

För ungdomar som växte upp på landsbygden under 1900-talet fanns det en självklar koppling till begreppet jägmästare eftersom många i ens närhet var beroende av skogen som inkomstkälla. Historiskt sett har jägmästarprogrammet haft en stark rekrytering från landsbygd. Idag ser demografin annorlunda ut. Allt fler ungdomar växer upp i storstadsregioner, medan tillväxten i gles- och landsbygd är svag. Skogen är fortfarande en grundpelare för den svenska ekonomin, men allt färre har den som direkt sysselsättning. Den omedelbara förståelsen för skogens betydelse är inte längre självklar. Sannolikt associerar begreppet jägmästare till annat än den moderna utbildningen i hållbar naturresursförvaltning vi ger idag. Sedan 1990 har antalet förstahandssökande till programmet minskat med ca 3 % per år och idag har vi svårt att fylla programmet. Många med mig tror att denna negativa trend är kopplat till den demografiska utvecklingen och det okända begreppet jägmästare.

En tänkbar lösning är att ändra namnet på programmet men behålla yrkestiteln. Det vill säga man blir fortfarande jägmästare, men utbildningen får ett namn som bättre speglar innehållet. Av samma skäl som förs fram ovan så provade fakulteten att ändra namn på programmet under 1990-talet. Skogsvetarprogrammet blev namnet och ledde till en magisterexamen.

Det stora misstaget då var sannolikt att ersätta yrkestiteln jägmästare med en generell magisterexamen.

Jägmästarprogrammet återinfördes 2002.

Vad skulle då ett bättre namn kunna vara? Frågan har diskuterats i fakultetsnämnd och programnämnd. Det lyfts fram en rad olika aspekter. Namnet måste vara begripligt för dagens ungdomar. Associera till framtidens naturresursanvändning, klimat och miljö. Namnet får inte vara för populärt och därmed bli omodernt inom kort.

Själv har jag grunnat mycket på namnfrågan. Det som blir kvar till slut är ”skogsvetenskapliga programmet”. Syftar till skog och vetenskap vilket jag anser är programmets kärna.

Har du andra förslag på namn? Skicka gärna dom till mig. Vi kommer att fortsätta bereda frågan under hösten.

A strong brand that no one has heard of

By: Anders Alanärä, vice dean

Jägmästare has been in the Swedish vocabulary since the 16th century. It was mainly immigrant Germans and Danes who was hired to monitor and manage the Royal hunting grounds. From the beginning of the 17th Century, there is evidence of foresters in government service. Jägmästarens main task was to maintain the country’s stocks of game and manage the hunt, making the professional title highly relevant to the work. What then is the connection to the forestry sector? Until the early 1900s forestry was of little economic importance and wood from the forest mostly used as fuel, as well as house and boat building. As the forest became industrialized, i.e. production of paper and wood products,  the need for trained specialists also increased . The first class of jägmästare graduated in 1828 at the Forest Institute in Stockholm. Thus, there was a change of professional profile from wildlife management to forest management.

The name forester has sold a very long history and one can rightly say that it is a strong brand.

The question is: What does today’s youth, the future students at jägmästarprogrammet, know of the profession?

For young people who grew up in the countryside during the 2000s there was an obvious link to the concept of foresters. Many people were then dependent on forests as a source of income. Historically jägmästarprogrammet had a strong recruitment from rural areas. Today, the demographics are different. More and more young people are growing up in urban areas, while the growth in remote and rural areas is weak. The forest is still the backbone of the Swedish economy, but fewer have direct employment. The immediate understanding of the importance of forests is no longer obvious. Young people probably associate the concept of foresters with something other than the modern education in the sustainable management of natural resources we provide today. Since 1990, the number of first-time applicants to the program decreased by about 3% a year and today we have a hard time filling the program. Many of us believe that this negative trend is linked to the demographic trend and beyond the concept of foresters.

One possible solution is to change the name of the program but keep the title. That is, it will still be a forester, but the training is given a name that better reflects the content. For the reasons put forward above tested the faculty to change the name of the program in the 1990s. Skogsvetarprogrammet became the name and led to a master’s degree.

The big mistake was then likely to replace professional title forester with a general degree.

Jägmästarprogrammet was reintroduced in 2002.

What would a better name might be? The issue has been discussed in the faculty board and program committee. It highlighted a number of aspects. The name must be comprehensible to today’s youth. Associating to the future use of natural resources, climate and environment. The name may not be too popular and thus become outdated soon.

I myself have pondered much on the name issue. What remains in the end is the ”skogsvetenskapliga programmet”. Aimed at forest and science which I think is the core of the program.

Do you have other suggestions for names? Please send them to me. We will continue to prepare the issue in the fall.

 

Informationsbärare

Av: Pernilla Christensen, vice dekan för miljöanalys

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

Nu är vi äntligen miljöcertifierade i Umeå! Bra jobbat!

Känner mig väldigt modern när jag nu till min förskräckelse gör min 3:e blogg. Får aningens skrivkramp när jag funderar på hur många som möjligen läser detta. Väger varje ord och suddar bort hela stycken när jag tänker att det kan vara rätt många samtidigt som jag undrar om det kanske är rätt få och då ska jag ju inte lägga ned tid på att formulera och formulera om. Nåväl, bloggen känns som ett bra informationsredskap och lite mindre farligt än att twittra. Twittra kommer jag aldrig att göra men det sa jag nog om blogg också… När jag inte ens hade Facebook beskyllde syrran mig för att tillhöra mejlgenerationen. Det kan jag nog skriva under på – mejl är tryggt och bra!

De nyligen genomförda utvärderingarna av program Skog och Klimat pekade på vikten av ökad kommunikation och informationsspridning mellan och till verksamheterna inom såväl som utanför fakulteten. Att blogga är ett sätt att öka detta. För att öka utbytet mellan verksamheter och kännedomen om miljöanalysen har vi under våren även genomfört fem lunchföredrag. Vi kommer nu att utvärdera om vi uppnått syftet och de som har synpunkter och förbättringsförslag kan höra av sig till Ulla, Olof eller mig.

Förra veckan var vicerektor för miljöanalysen Kevin Bishop på besök i Umeå och träffade några av oss som arbetar med miljöanalys. Det var ett uppskattat och lyckat möte. Vi satsar på att bjuda in Kevin till liknande informationsmöten åtminstone en gång per termin – gärna oftare.

Det är en utmaning att öka informationsspridningen och kontaktytan mellan verksamheterna utan att öka mötesfrekvensen exponentiellt. Våra programkoordinatorer, kommunikatörer och även till viss del jag själv skulle kunna ses och nyttjas mer som informationsbärare. Att bjuda in någon av oss till ert miljöanalysmöte gör att ni dels får information från oss och vi som informationsbärare kommer att ta med oss kunskap från er in till andra möten. Missförstå mig rätt – är inte ute efter fler möten att gå på 🙂 men tanken med informationsbärare lanseras härmed! Kommer antagligen inte att minska mötena så har du en bra idé hur vi förbättrar informationsflödet – skicka ett mejl eller kom förbi!

Information carriers

By: Pernilla Christensen, vice dean environmental monitoring and assessment

Now we are finally environmentally certified in Umeå! Good work!

I feel very modern when I´m doing my third blog. However I get writer’s block when I think about how many that might read this. Weighs every word and erase some parts when I think it can be quite many readers but on the other hand if there are quite few readers why should I spend all this time on formulating and reformulating? Well, the blog feels like a great information tool and a little less dangerous than tweeting. I will never tweet but I probably said that about the blog too … There was a time when I did not even have Facebook and my sister told me that I belonged to the email generation. That is probably true – emails are safe!

The recent evaluation of the program Forests and Climate pointed to the importance of increased communication and information dissemination. Blog is a way but to increase exchanges between activities and awareness of environmental analysis, we conducted five lunch lectures. We will now evaluate if we have achieved the objective, and those who have comments and suggestions for improvement can contact Ulla, Olof or me.

Last week, vice Principal for environmental analysis Kevin Bishop visited Umeå and met some of us who work with environmental monitoring. It was a popular and successful meeting. We will invite Kevin to similar information meetings at least once per semester – preferably more often.

It is challenging to increase dissemination of information and the contact surface between activities without increasing the frequency of meetings exponentially. Our program coordinators, communicators and also myself could be seen and used more as information carriers. To invite any of us to your meeting allows you to both receive information from us, and we as an information carrier can bring the knowledge from you to other meetings. Do not get me wrong – I am not looking for more meetings to attend 🙂 but the idea of ​​information carriers is hereby launched! This will probably not decrease the amount of meetings so if you have a good idea how we can improve the flow of information – send me an email or come by my office!