månadsarkiv: april 2016

Utvärderingen av miljöanalysprogrammen skog och klimat är klar – vad händer nu?

Av: Pernilla Christensen, vicedekan miljöanalys

Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén
Pernilla Christensen. Foto: Andreas Palmén

Både delprogram skog och vilt kännetecknades av hög kvalité, vetenskaplig kompetens och långa tidsserier. Nyttan av delprogram skogs produkter och tjänster ansågs vara hög men mer begränsad för viltdelen. Utvärderarna ansåg att delprogram vilt bör öka sitt geografiska upptag samt samordna övervakningen så att den omfattar fler arter.

För program klimat ansågs den vetenskapliga kompetensen, tillgången till långa tidsserier och det nationella och internationella arbetet vara en styrka. Programmet ansågs dock kunna bli mer synligt för avnämarna och samverkan och kopplingen gentemot övriga verksamhetsgrenar inom SLU borde stärkas.

Sammanfattningsvis har delprogram skog flest väl godkänt och klimat och delprogram vilt något färre. Det är viktigt i detta sammanhang att poängtera att både viltdelen och klimat har små resurser vilket medför färre möjligheter att tilldela medel till olika verksamheter än ett större program som delprogram skog.

Utvärderingen pekar på att den interna samverkan bör förbättras. Det ansågs vara av stor vikt att miljöanalysen i högre utsträckning integreras i utbildningen likväl som att miljöanalysen används i forskningen. I och med att programmen knöts till fakulteterna minskade samverkan mellan programmen och det måste därför till nya strukturer för att kunna öka samverkan igen.

Utifrån utvärderingen har Foman-S tagit fram en handlingsplan med identifierade ”problemområden” samt förslag till ansvarig för varje åtgärd. Vid fakultetsnämndsmötet i Asa den 12-13 april fattades beslutet att Foman-S utgör noden som fördelar ansvarsområdena till ansvariga parter som är Fomar, Foman-S, programmen och verksamheterna. De ansvariga tar fram konkreta aktiviteter för att åtgärda problemområdena det vill säga hur samt en tidsram för när detta ska genomföras. Foman-S följer upp planerna fortlöpande. Några exempel på aktuella problemområden följer nedan:

  • Utbytet mellan delprogrammen skog och vilt ansågs vara litet. Fomar ombeds göra en översyn kring huruvida delprogrammen ska fortsätta som ett gemensamt program, delas upp i två separata program eller om vilt ska ingå under något annat program.
  • Klimatprogrammet ansågs vara relativt okänt vid SLU och vissa fomaverksamheter som arbetar med klimat återfinns inte idag under programmet. Klimatprogrammet bör innefatta såväl externfinansierad som internfinansierad verksamhet. Verksamhet med klimatfokus som ligger under andra program bör speglas under klimatprogrammet för att öka överblicken och möjligheten till samverkan.
  • Utbytet mellan fomaprogram, särskilt över fakultetsgränserna, behöver förbättras. En satsning på samarbetsprojekt vid SLU skulle innebära ökat utbyte mellan programmen. Fomaprogrammen utgör matriser i en matrisorganisation vilket innebär att ett program kan utgöra en del av många andra program (såsom exv. klimat som finns under många andra program). Former för att underlätta och utnyttja matrisen på ett bra sätt behöver tas fram.
  • Informationsflödet bör förbättras internt såväl som externt. Traditionella informationsflöden behöver ses över och nya eventuellt etableras.
  • Kännedomen om miljöanalysen kan bli bättre bland studenter. Studenterna är våra framtida ambassadörer och det ansågs viktigt att våra fomadata är synliga för och används av studenter.
  • Integrering mellan foma och forskning kan förbättras ytterligare. Det är viktigt att fomadata kommer till nytta inom forskningen. Miljöanalysen behöver utvecklas och det gör vi via forskning och samtidigt behöver forskningen tillgång till data vilket miljöanalysen kan tillgodose.
  • Organisationen kring miljöanalysen upplevs som diffus och det saknas transparens i beslutsprocesserna. Beslutsgrunder och organisationen behöver tydliggöras via riktlinjer och ökad och mer tillgänglig information.
  • Miljöanalysen är bred och det finns stora möjligheter att öka verksamheten. Vi måste visa mer på bredden vid SLU och att vi med mer resurser kan göra mer miljöanalys av hög kvalitet. En kartläggning av vilka kompetenser och potentiella projekt som finns vid fakulteten behöver genomföras.

Utvärderingen har gett oss en god inblick i vad som behöver ses över och förbättras och är ett värdefullt redskap för oss i vårt fortsatta arbete med att förbättra miljöanalysen vid fakulteten.

The evaluation of the environmental monitoring and assessment programs, forest and climate, are finished – what happens now?

By: Pernilla Christensen, Vice Dean Environmental Monitoring and Assesment 

In the autumn of 2015 the forest program consisting of the subprogrammes forest and wildlife as well as the climate program were evaluated. Evaluators from the scientific as well as from the stakeholder side participated. The evaluation resulted in a number of proposals for areas that need to be reviewed and improved.

Both subprogrammes forest and wildlife were characterized by high quality, scientific expertise and long time series. Usefulness of products and services from the forest program was considered to be high but more limited from the wildlife part. The evaluators felt that the wildlife program should increase its geographical uptake and coordinate monitoring to include more species.

For the climate program scientific expertise, the availability of long time series and the national and international work were of high quality. The program could work on being more visible to stakeholders and the interaction and connection towards other parts within SLU should be strengthened. In summary, the subprogram forest got high rankings and climate and wildlife a bit lower ranking. It is important in this context to point out that both the wildlife part and the climate part have limited resources, leading to fewer opportunities than a larger subprogram like forest.

The evaluation indicates that the internal cooperation should be improved. It is of great importance to the environmental analysis to be more integrated into the education part as well as in research. In order to increase the interest for environmental monitoring and assessment, greater accessibility and understanding of the data is needed. Since the programs were linked to the faculties the interactions between the programs were reduced and there is therefore a need for new structures to enhance cooperation again.

Based on the evaluation, Foman-S developed an action plan with identified ”problem areas” and proposals for who should be responsible for the area and the action. The Faculty board meeting in Asa on 12-13 April took the decision that Foman-S will be the node that distributes the responsibilities to the responsible parties FOMAR, Foman-S, programs and projects and ensure that they develop activities to address problem areas as well as determining a timeframe for when this will be implemented. Foman-S follows up plans continuously. Some examples of problem areas are as follows:

  • Exchanges between the sub-programmes forest and wildlife is small. FOMAR is asked to do a review as to whether sub-programmes will continue as a joint program, split into two separate programs or if wildlife should be included in any other program.
  • The climate program is relatively unknown at SLU and some foma projects working with climate is not found today under the program. The climate program should include both externally funded as well as inter-financed activities. Projects that work with climate issues but are placed within another program should be reflected under the climate program to increase the overview and potential for collaboration.
  • The exchange between fomaprogrammes, especially across faculty boundaries, needs to be improved. An investment in joint projects at SLU would mean increased exchanges between the programs. Foma programs represents arrays in a matrix organization, i.e a program can be part of many other programs. Forms to facilitate and exploit this in a good way need to be developed.
  • Information flow should be improved, both internally and externally. Traditional information flows need to be reviewed and new might have to be established.
  • Awareness of the environmental analysis can become better among students. The students are our future ambassadors and it is important that our foma data are visible and used by students.
  • Integration between foma and research can be further improved. It is important that foma data is useful in research.
  • The organization around environmental analysis is experienced as diffuse and having a lack of transparency in the decision-making processes. We need to clarify decision bases and the organization through policies and increased and more accessible information.
  • The environmental analysis is wide and there are great opportunities to increase business. We need to show more of the width at SLU and that we with more resources can do more. A survey of the skills and potential projects at the faculty need to be implemented.

The evaluation has given us a good insight into what needs to be reviewed and improved and is a valuable tool for us in our continued efforts to improve the environmental analysis of the faculty.

27 % upp – 34 % ned

Av: Anders Alanärä, vicedekan utbildningsfrågor

Vad står dessa siffror för? Jo, det är antalet förstahandssökande till jägmästarprogrammet respektive skogsmästarprogrammet.

Vi har nu fått söksiffrorna till Sveriges universitet och högskolor. Jägmästarprogrammet har sedan 2009 tappat ca 10 % förstahandssökande per år och 2015 var det endast en förstahandssökande per plats, vilket i slutänden resulterade i att endast 62 studenter registrerades på programmet. Detta ska jämföras med de totalt 88 studenter vi brukar anta till programmet. Det var således många av oss som var spända på resultatet från årets ansökningsomgång. Till min stora glädje så fortsätter vi inte att tappa studenter utan vi kan se en klar uppgång med 27 % jämfört med förra året. I antal innebär detta att 124 personer har valt jägmästarprogrammet i första hand, vilket kan jämföras med fjolårets 98 personer.

Under de senaste månaderna har vi genomfört en rad rekryteringsinsatser utöver den marknadsföring som SLU centralt står för. I nuläget kan vi inte säga något om betydelsen av dessa, men vi ska följa upp insatsernas betydelse när de nya studenterna börjar till hösten. Jag vill också rikta ett stort tack till alla studenter och anställda som bidragit till marknadsföringen. Bra jobbat!

SLU:s ledning har flaggat för en central satsning på studentrekrytering till 2017. Vårt eget arbete de senaste månaderna har också lärt oss att fakulteten måste jobba både mer omfattade och strukturerat med studentrekrytering i framtiden.

Tyvärr uppvisar söktrycket till skogsmästarprogrammet en minskning med 34 %. De senaste fem åren har söktrycket stabilt legat på 1,8, vilket motsvarar 80 behöriga förstahandssökande till de 50 platserna på programmet. Inför hösten är det totalt 87 personer som valt programmet i första hand. När behörigheten till programmet är kollad (t ex kravet på praktik) är jag rädd att antalet behöriga sökande faller ner till under 50. Vi kommer sannolikt inte att fylla programmet till hösten.

Det negativa resultatet för skogsmästarprogrammet kommer dock inte som någon överraskning. Vi har under en treårsperiod haft 32 basårsplatser till skogmästarprogrammet fördelat lika mellan Jällagymnasiet i Uppsalatrakten och Stora Segerstads naturbruksgymnasium i Värnamo. Sedan hösten 2015 har vi endast 16 platser med intag på Jällagymnasiet. Denna halvering av basårsplatser slår tydligt igen i årets siffror på söktryck. Vi har under lång tid sett att så kallade ”karriärbytare” är mycket viktiga för rekrytering till skogsmästarprogrammet, d v s ungdomar som t ex läst samhällsvetenskap på gymnasiet. Via skogligt basår kan de läsa in de skogliga ämnena och få den praktik som behövs för tillträde till programmet. Basåret är mycket populärt och vi har mer än två sökande per plats.

Min bedömning är att vi nu står inför ett vägval; antingen satsar vi mer resurser på basårsutbildning eller så ändrar vi förkunskaperna till programmet så att fler studenter från gymnasiet är behöriga att söka. Linnéuniversitetet erbjuder t ex ett skogskandidatprogram som i sitt upplägg liknar skogsmästarprogrammet men som endast kräver grundläggande behörighet från gymnasiet. Man kan i princip ha läst vad som helst på gymnasiet.

Karriärvägar inom och utanför akademien

Christer Björkman, vicedekanAv: Christer Björkman, prodekan

De nya karriärstegen inom akademien efter att man doktorerat är biträdande lektor, lektor och professor. Det nya systemet har inte satt sig än och det diskuteras på nationell nivå om anställningen som biträdande lektor ska förlängas från fyra till sex år. Finansieringen ser i dagsläget olika ut på inom och mellan universitet. Nyanställda lektorer ska idag finansieras med minst 20% från statsanslag. Det diskuteras om inte den nivån ska höjas. Att nya befordrade professorer ska likställas med rekryterade professorer känner de flesta säkert till. Det har alltså fattats beslut men implementeringen av det nya systemet håller på att sätta sig.

Parallellt med detta har vi fortfarande möjligheten om att ansöka om att bli docent, ett slags akademiskt bevis på att man nått en viss nivå inom akademien och som åtminstone på SLU betyder att man har rätten att vara huvudhandledare för doktorander. Man får även ett visst lönepåslag.

Under fakultetsnämndens besök ute på institutionerna dök frågan om vad som egentligen krävs för att bli docent upp på flera ställen. Jag ska här försöka bringa lite klarhet i detta och samtidigt dela med mig av mina personliga funderingar kring hur man kan tänka runt sin karriär i allmänhet och CV i synnerhet.

Om vi börjar med kraven för att bli docent så gäller det i mångt och mycket att fylla sitt CV – att eliminera ’vita fält’ – att publicera och att där visa på en tillräcklig grad av självständighet. Det betyder inte att man ska ha många publikationer som enda författare. Det betyder att man ska se till att man har publikationer med många olika medförfattare, inte bara en viss grupp – särskilt inte sina forna handledare.

När det gäller att fylla sitt CV så kan ett enkelt sätt att veta om man ’fyllt det’ använda en CV-mall och se om man har något att rapportera under varje rubrik. Om inte, försök att hitta en aktivitet som gör att du kan fylla tomrummet. Med en bra bild av vad som fattas i ditt CV kan du snabbt fatta beslut om du ska tacka ’Ja’ (eller ’Nej’) till möjligheter som – ibland ganska plötsligt – dyker upp. Du kan även jobba aktivt för att skapa möjligheter att fylla en lucka i CV:t – t.ex. anordna en doktorandkurs eller workshop. Det är bättre att ha nånting under många rubriker än att det är välfyllt under ett par rubriker och helt tomt under andra.

Säg – åtminstone ibland – ’Ja’ till saker som initialt känns som en omöjlig uppgift. Leta inte efter ursäkter att undvika ’problemet’ – ursäkterna har en tendens att ploppa upp som svampar ur jorden. Om du lyckas lösa den ’omöjliga’ uppgiften så är det en rejäl fjäder i hatten. Om du misslyckas är det ingen som blir direkt överraskad – det var ju ändå en ’omöjlig’ uppgift – men de kan bli imponerade av att du åtminstone försökte.

Slutligen, lägg lagom mycket tid på varje sak. Istället för att sträva efter att göra varje sak ’perfekt’, pröva att avsätta en viss mängd tid och se om du nått fram till ett resultat som är tillräckligt bra.

Allra sist – om du nu orkat läsa så här långt – för många personer som doktorerat verkar karriärmålet vara att fortsätta inom akademien. Tillåt mig påpeka att det finns mängder av intressanta jobb utanför akademien där de kunskaper och erfarenheter man skaffat sig som doktorand uppskattas och efterfrågas. (Ibland är jag lite avundsjuk på människor som lyckats lämna forskningen. Själv har jag försökt lämna universitetsvärlden ett par gånger – inklusive ett jobb på Cirkus Cirkör – men misslyckats.) Försök att se karriärvägar inom och utanför akademien som lika goda alternativ. Den gyllene aura som många ser runt vetenskapen bleknar när den inte helt sällan överskuggas av mörka moln, som oförstående granskare på forskningsråd och tidskrifter. Om du väljer att lämna ’den trygga’ forskarvärlden kan du bli överraskad över var dina kunskaper kan komma till användning – inte minst skogssektorn verkar ha ett stort och växande behov av forskarutbildade personer med skoglig profil.

Career paths in and outside academia

Christer Björkman, vicedekanBy: Christer Björkman, deputy dean

The new career path in academia after PhD is assistant lecturer, lecturer and professor. The new system has not settled yet and it is discussed at the national level whether the position as assistant professor shall be extended from four to six years. The funding of assistant (and associate) professors differs currently within and between universities. At SLU newly hired lecturers are funded by at least 20% from government subsidies. It is discussed if the level should be raised. Promoted professors shall be equated with recruited professors if they are promoted after June 2015. It means that the new system has been decided but the implementation of it has to settle.

Parallel to this, we still have the opportunity to apply to become an associate professor (‘docent’), a kind of academic proof that one has reached a certain level within the academy, and at least at SLU means that you have the right to be the main supervisor for graduate (PhD) students. In addition, you get a certain salary increment.

During the visit of the Faculty Board at the departments the question of what is really required to become ‘docent’ was raised in several places. I will try to bring some clarity to this and also share some thoughts about how to think about career planning, in general, and building your CV, in particular.

If we start with the requirements to become ‘docent’ it is very much about filling your CV – to eliminate ‘empty spaces’ – to publish and show a sufficient degree of independence. The latter does not mean that you should have many publications as single author. It means that you should ensure that you have publications with many different co-authors, not just a certain group – especially not only your former PhD supervisors.

When it comes to fill the CV, a simple way to know if it is ‘filled’ is to use a CV template and see if you have anything to report under each heading. If not, try to find an activity that allows you to fill the empty spaces. With a good and up-to-date picture of what is included in your current CV, you can quickly decide whether you should say ‘Yes’ (or ‘No’) to the opportunities that – sometimes quite suddenly – pop up. You can also work actively to create opportunities to fill a gap in the CV – e.g. organize a postgraduate course or a workshop. It is better to have something under many headlines than that it is well-stocked for a few headlines and completely empty in others.

Say – at least sometimes – ‘Yes’ to the things that initially seems like an impossible task. Do not look for excuses to avoid the ‘problem’ – apologies have a tendency to ‘pop up like mushrooms’. If you manage to solve the ‘impossible’ task it will be viewed as a real ‘feather in your hat’. If you fail, no one will be immediately surprised – it was still an ‘impossible’ task – but they may be impressed that you at least tried.

Finally, add the right amount of time on each thing. Rather than strive to do everything ‘perfect’, try to set aside a certain amount of time and see if you have reached a result that is ‘good enough’.

And last of all – if you managed to read this far – many (most) people that have got a PhD seem to only see a career in academia as the desirable career path. Allow me to point out that there are lots of interesting jobs outside the academy where the knowledge and experience acquired as a graduate student is appreciated and requested. (Sometimes I’m a little jealous of people who managed to leave the research. I myself have tried to leave the academic world a couple of times – including applying for a job at Circus Cirkör – but have failed.) Try to see career paths within and outside the academy as equally good alternatives. The golden aura that many look around science fades when the situation – not rarely – is overshadowed by dark clouds, as e.g. unsympathetic reviewers of research grants and åmanuscripts. If you choose to leave ‘the safe’ world of research, you may be surprised where your skills can be put to use – not least the forest sector seems to have a large and growing need for research-trained people with forest profile.

Hur trivs du på SLU och fakulteten för skogsvetenskap?

Av: Boa Drammeh, fakultetsdirektör

Boa Drammeh, fakultetsdirektör (S)
Boa Drammeh, SLU.

Från och med måndag 11 april och två veckor framåt går det att besvara SLU:s medarbetarundersökning.

Det övergripande syftet med medarbetarundersökningen är att ta tempen på hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. I förlängningen handlar det om att säkerställa en god arbetsmiljö. Det ligger ett stort ansvar på SLU:s chefer att ta hand om resultatet på ett bra sätt, så att SLU kan förbättra och utveckla verksamheten. Ju högre svarsfrekvens, desto bättre underlag för förbättrande åtgärder.

Det tar inte mer än 20 minuter av din arbetstid att delta i medarbetarundersökningen. Jag ser det som väl investerad tid att tycka till om hur du har det på din arbetsplats, vad du anser om SLU i stort och hur din chef fungerar. Det finns säkerligen förbättringspotential inom flera områden. Ta därför chansen att vara med och påverka din egen situation.

Happy at SLU and the Faculty of Forest Sciences?

By Boa Drammeh, Faculty Director

From Monday, April 11, and two weeks ahead, you can answer SLU’s employee survey. The overall purpose of the employee survey is to take the pulse of how employees perceive their work situation. Ultimately, it is about ensuring a good working environment. A great responsibility rests upon SLU’s managers to take care of the result in a good way, so that SLU can improve and develop its activities. The higher the response rate, the better the basis for improvement measures.

It takes no more than 20 minutes of your working time to participate in the employee survey. I consider it time well spent to attest to how you have it in your workplace, what you think about SLU at large and how your manager operates. There is certainly potential for improvement within several areas. So take the chance to participate and influence your own situation.

Kvartalsrapport

Av: Göran Ståhl

Göran Ståhl, SLU Foto: Viktor Wrange, SLU
Göran Ståhl, SLU
Foto: Viktor Wrange, SLU

Ett kvartal har gått sedan den nya fakultetsledningen tillträdde. Som nytillträdd dekan är det en ny vardag att hantera en stor mängd dagliga fakultetsfrågor. Lyckligtvis finns kompetenta pro- och vicedekaner och ett effektivt kansli att tillgå, så de flesta ärenden landar hos andra än dekanen. Många frågor landar dock av naturliga skäl dekannära. Nedan följer ett axplock av aktuella frågor!

  • Nya eller nygamla prefekter är utsedda på alla institutioner utom FGI:erna i Ultuna, där växling sker 1 juli. De nyligen tillträdda prefekterna är Åsa Boily (tf.) – Skogens ekologi och skötsel, Geoffrey Daniel – Skogens produkter, Göran Ericsson – Vilt, fisk och miljö, Michael Finell – Skogens biomaterial och teknologi, Johan Fransson – Skoglig resurshushållning, Bengt Kriström – Skogsekonomi, Matts Lindbladh – Sydsvensk skogsvetenskap, Karin Ljung – Skoglig genetik och växt­fysiologi, Tomas Lundmark – Skoglig fältforskning, samt Staffan Stenhag – Skogsmästar­skolan. Börje Börjesson, Hans Lundqvist, Thomas Moritz och Lars Östlund lämnar nu sina prefekt­uppdrag. Stort tack för era insatser och lycka till i era nya roller!
  • Fakulteten har tagit några steg i riktning mot att fastställa vilka våra ämnesområden ska vara. En workshop med prefekterna senare i april ska förhoppningsvis ta oss närmare målet. Stor vikt kommer att fästas vid institutionernas egna förslag, särskilt eftersom statsanslagen till en institution inte kommer att bero på hur många ämnesområden institutionen har.
  • Strategiarbetet har inletts. Såväl universitetsstrategi som fakultetsstrategi ska vara klar till december 2016. Enligt planen utvecklas sedan institutionsvisa strategier under våren 2017. Även om fakulteten definitivt är en av de främsta skogsfakulteterna i världen har vi flera strategiska utmaningar att hantera. Höstens fakultetsdagar blir ett tillfälle för alla på fakulteten att diskutera dessa frågor.
  • Flera av Vetenskapsrådets nyligen beviljade nationella forskningsinfrastrukturer berör fakulteten. Hantering av nationella infrastrukturer är emellertid en utmaning eftersom Vetenskaps­rådet numera föreskriver mera samarbete och mindre resurser (=mera medfinansiering) jämfört med tidigare. Vi arbetar för att finna lösningar som innebär att fakultetens viktiga infrastrukturer kan fortleva.
  • Fakulteten bidrar, särskilt via Future Forests, till regeringens nationella skogsprogram. Ett tillkommande regeringsuppdrag till SLU fokuserar på förändrade mängder ekosystemtjänster då skogen brukas på olika vis. Flera personer vid fakulteten kommer att medverka som experter.
  • Politiker har besökt oss flera gången under våren för att informera sig om vår verksamhet. Vi finns helt klart på politikernas karta!
  • Vi får gång på gång bevis på hur stark verksamhet institutionerna vid skogsfakulteten bedriver. Bland annat har UPSC:s Berzelii Center fått mycket goda vitsord vid en utvärdering. David Wardle fick nyligen utökade medel via det prestigefyllda Wallenberg Scholar. Och Anton Grafström har fått Skytteanska Samfundets pris som yngre framgångsrik forskare. (Säkert har fler utmärkelser än dessa kommit oss till del; meddela gärna så att vi i fakultetsledningen kan ta del av alla fakultetens framgångar!)

 

Quarterly Report

By: Göran Ståhl, Dean

Göran Ståhl, SLU Foto: Viktor Wrange, SLU
Göran Ståhl, SLU
Foto: Viktor Wrange, SLU

A quarter has passed since the new faculty management took office. As the new dean is a new experience to manage a very large amount of daily affairs. Fortunately, there are skilled pro- and vice-deans and efficient faculty administration available, so most cases are handled by others than the dean. Several issues, however, lands naturally close to the dean. Below is a selection of current issues.

  • New heads are appointed in all departments except the FGIs in Ultuna, where rotation is July 1. They recently appointed heads are: Åsa Boily – Forest Ecology and Management, Geoffrey Daniel – Forest Products, Göran Ericsson – Wildlife, Fish and Environmental Studies, Michael Finell – Forest Biomaterials and Technology, Johan Fransson – Forest Resource Management, Bengt Kriström – Forest Economy, Matts Lindbladh – Southern Swedish Forest Research Centre, Karin Ljung – Forest Genetics and Plant Physiology, Tomas Lundmark – Unit for Field-Based Forest Research, and Staffan Stenhag – School for Forest Management. Börje Börjesson, Hans Lundqvist, Thomas Moritz and Lars Östlund are leaving their tasks. Many thanks for your efforts and good luck in your new roles!
  • The Faculty has taken some steps towards determining which our disciplines (“ämnesområden”) should be. A workshop with department heads later in April will hopefully take us closer to the goal. Great importance will be attached to the departments’ own suggestions, especially since the funding from the faculty to a department will not depend on how many disciplines it has.
  • Work on the new strategy has begun. Both the university level and faculty level strategies will be completed by December 2016. The plan is then that department strategies be developed in the spring of 2017. Although the faculty is definitely one of the primary forest faculties in the world, we have a number of strategic challenges to discuss. The faculty days in autumn will be an opportunity for all of the faculty to discuss these issues.
  • Several of the Research Council’s recently approved national research infrastructures involves our faculty. Management of national infrastructure is, however, today a challenge because the Research Council requires more cooperation and provides less resources (= more co-financing), compared with the past. We are working to find solutions so that the faculty’s important research infrastructures can survive.
  • The faculty will contribute, particularly through Future Forests, to the government’s national forestry program. A recent additional government commission to us focuses on the amount of ecosystem services obtained when forests are managed in different ways. Several people at the faculty will be involved as experts.
  • Politicians have visited us several times in the spring to learn about our business. We are on the politicians’ map!
  • Repeatedly we obtain proof of how strong our faculty is. For example, UPSC’s Berzelii Centre has been assessed as very successful in an external evaluation. David Wardle recently received increased funding as a prestigious Wallenberg Scholar. And Anton Grafström has received an award from Skytteanska Samfundet as a young successful scientist. (Please notify the faculty management of successes and awards of this kind, so that we are aware and can take advantage of all the cutting-edge work being conducted at the faculty’s departments!)