Första hemtentan

Kurserna har kommit igång på riktigt och rutinerna börjar lägga sig till rätta efter en hektisk skolstart. Vi har fått våran första hemtenta! Växtproduktionskursen rullar på och nu i början av tredje året kände kursledarna att det var dags för oss treor att testa på en hemtenta. Vi har fått sex större frågor som vi under en vecka ska besvara med hjälp av böcker, internet och de kompendier vi fått under kursens gång.

Exempel på några av frågorna

  • Vilken effekt har jordskorpa på uppkomst, markandning, infiltration, och avdunstning?
  • Förklara varför en styv lera måste plöjas på hösten även för vårsådd
  • Vad talar för och emot direktsådd under svenska förhållanden?

Under veckan har man haft tid att ordentligt läsa in sig så att svaren på frågorna blir mycket mer djupgående än vad de skulle varit på ett vanligt tentatillfälle. Under kursen använder vi boken Vår mat som är en jättebra bok om Sveriges jordbruk som tar upp allt från vilken mat som har störst utsläpp till vilka vägar växthormoner rör sig genom växten. Även fast jag nu lusläst bokens kapitel om markprofiler tycker jag att boken är lika bra och gillar verkligen att plugga i den!

Entomologi

Entomologi och floristikkursen är en sommarkurs som ingår i Mark/växtprogrammet och den börjar direkt efter vårterminen tar slut. Entomologidelen är första delen i kursen och motsvarar 1,5 hp. Redan första dagen gick vi ut och fångade insekter. Vi håvade i en damm efter vatteninsekter, grävde i fuktig jord och sprang med fjärilshovar över ängar. Alla insekter fångades in och undersöktes med lupp för att artbestämning skulle kunna ske.

Efter fyra dagar då vi varierat mellan lektioner ute i naturen och sittandes med lupp ilabbsalen var det redan dags för tenta. Det kändes sjukt snabbt att den delen av kursen var avklarad och jag satt med insektsboken i flera timmar bara för att lära mig de allra vanligaste insekternas utseende, fluga, mygga, myra, geting, broms, trollslända osv.

De flesta läser floristikkursen direkt efter ettan men förra året hade jag sommarjobb hela juni så jag sköt på kursen tills i år. Detta betyder att jag läser kursen tillsammans med de som går året under vilket är jättekul då jag lärt känna massor av dem.

Labbrapportsrättning

Hittills i markvetenskapskursen har vi haft tre  labbrapporter. Dessa labbrapporter har vi skickat in till lärarna och sedan fått tillbaka antingen godkända eller med behov av rättning. Eftersom labbrapporterna i denna kurs motsvarar 4 högskolepoäng betyder det att de måste vara bra gjorda och med korrekta uträkningar, detta kan vara ganska svårt när man själv inte riktigt förstått vad man gjort under labben. Som tur är har vi jobbat i grupper om två till tre personer vilket gör att man kan komplettera varandras kunskaper och man lär sig massor av att skriva labbrapporten. Eftersom kursens sista tenta är avklarad har vi de kommande dagarna på oss att lägga all studietid på att rätta labbar och att förbereda sista labben som kommer på måndag. Men det är lite svårt att hålla koncentrationen med det fantastiska vädret utanför fönstret.

Tentaplugg!

Innan jag började plugga på universitetet hade jag aldrig pluggat på samma sätt som man gör inför en tenta. Att anpassa sina pluggvanor för tentorna har varit svårt och det har lett till en del omtentor i ämnen jag egentligen tycker är jätteintressanta och gillar att läsa. Men jag har äntligen börjat lära mig hur jag ska göra för att det ska gå bra och jag har verkligen förstått att man inte ska vara rädd för att få en omtenta.

Det är verkligen viktigt att man håller samma takt som kursen och hela tiden pluggar lite under veckorna. Sen när tentan börjar närma sig minskar ofta lektionstimmarna för att ge plats till egenstudier. Ofta sitter jag och mina klasskompisar till sent på kvällen och pluggar i skolan veckan innan tentan. Att plugga många på samma ställe kan både leda till väldigt effektivt plugg och väldigt ineffektivt plugg då är det bra med alla mängder av grupprum som finns på campus.

Det positiva med att kunna variera sitt plugg på olika platser och i olika grupper är att olika diskussioner och olika kunskapsutbyten kan ske. När man får förklara något för sina kompisar och när man får frågor förklarade för sig lär man sig på ett helt annat sätt än när man bara läser i boken och det är ofta det vi pratat om och diskuterat som jag sedan kommer ihåg till tentan.

Vårens kurser

Nu i mitten av maj börjar alla studenter se slutet på tunneln, snart är sommaren här vilket betyder att man får en lååång välbehövlig paus i plugget. Men eftersom våren äntligen har kommit finns det massa roliga saker att göra inom kurserna vi läser. Just nu läser mark/växt-ettorna en fältkurs där man får gå ut och undersöka vad som växer och lever på ett fält. De fick sina fält tilldelade i början av april och har sen dess besökt fälten en gång i veckan. När man besöker fält en gång i veckan kan man se hur snabbt växterna växer så fort det blir varmt. De snabbaste växterna är oftast ogräsen som ser till att gro först för att vara så konkurrenskraftiga som möjligt mot grödorna. Därför är ett av momenten i deras kurs att lära sig de vanligaste ogräsen, de vanligaste grödorna och de vanligaste gräsen. Detta var en jättetrevlig kurs och vi lärde oss massor om odling i jordbruksmiljö samtidigt som vi fick vara ute och fånga vårens första värmande sol när alla andra satt instängda i sina klassrum.

Nu i tvåan så läser vi markvetenskaps kursen och har gått och väntat hela den kalla våren på att tjälen(isen) i marken skulle smälta så vi kunde få gräva egna gropar att undersöka jorden i. Detta kursmoment utförde vi i onsdags i strålande sol och 26°C! Det var väldigt lärorikt och vi upptäckte hur mycket vi lärt oss i ettan på introduktionskursen och geologin. I marken finns det olika skikt med olika jordarter, dessa jordarter har bildats på olika sätt och kommer att påverka odlingsförhållandet i marken.

I gropen som vi grävde kunde vi se ett lager av sand i botten, sanden låg under ett 80cm tjockt lager av lera. I övre delen av leran kunde man tydligt se hur långt rötter kunde ta sig ner genom markprofilen och hur mycket nedbrutet växtmaterial som fanns i jorden. Vi gick sedan runt till de gropar våra klasskamrater grävt och man kunde se stora variationer mellan jordarna.

 

I markvetenskapskursen har vi lärt oss hur de olika jordarterna är som odlingsmaterial och det var bra att se det i verkligheten.

Varför vill jag bli agronom? – Lydia Norin

Eftersom jag är född och uppvuxen i centrala Göteborg får jag ofta frågan om hur jag hamlade på Sveriges lantbruks universitet och hur mitt intresse började. Jag har alltid gillat naturen och att vara ute och upptäcka och lära mig nya saker, jag har också alltid gillat djur och varit väldigt bra på att ta hand om dem. Detta ledde till att jag vid gymnasievalet letade efter utbildningar som kunde lära mig mycket om hur växter fungerar, som hade mycket med natur att göra och där jag kunde lära mig mer om djur. Det självklara valet blev Lantbruk! Jag hittade ett Naturbruksgymnasium som passade mitt miljöintresse och som det var lätt att ta sig till från Göteborg. Jag hamlade i Töreboda, en liten håla mitt ute i ingenstans och där spenderade jag mina gymnasieår.

På skolan hade vi en lärare som var Mark/växt-agronom men det tog ett tag innan jag insåg att hennes lektioner var de som var mest intressanta och jag fattade inte ens då att jag ville bli Agronom. Det tog till slutet av trean innan jag började tänka på vad jag skulle vilja göra efter gymnasiet. Jag var då väldigt skoltrött och var inte redo att börja plugga direkt. Jag hade ett halvår då jag småsökte jobb och egentligen inte gjorde någonting vilket fick mig att inse hur tråkigt och hemskt det är att inte ha något att göra. Eftersom jag fortfarande inte visste vad jag ville göra sökte jag basterminsutbildningar i flera orter i Sverige och hamlade som tur är i Uppsala.

När det sedan var dags att söka utbildningar var Mark/växt ett lätt val. Jag hade ju hört om utbildningen sen tidigare, jag visste vad man kunde jobba med efter utbildningen och efter att jag läst in mig på programmets ramschema (där man hittar vad alla kurser som ingår i programmet handlar om) var jag helt säker på vad jag ville läsa. (ramschema)

Själva utbildningen innehåller kurser inom massor med olika ämnen där alla kurser har en koppling till miljö, natur, biologi och lantbruk. Exempelvis så började man i ettan med en introduktionskurs där vi läste hydrologi och geologi vilket en följdes av två kurser i Kemi.

Det går fortfarande att göra en sen anmälan till höstens kurser!

Första inlägg och introduktion till Markfysik!

Hej!

Jag heter Lydia och pluggar tillsammans med Elin (hon som bloggat här innan) i Mark/växt tvåan. Just nu läser vi en kurs som heter Markvetenskap (se länk), denna kursen handlar om hur olika ämnen rör sig i jorden och hur detta påverkar odlingsförhållandet för olika jordar, ett exempel är hur jord med mycket lera innehåller mycket vatten och därför värms upp långsammare på våren men håller värmen mycket bättre på hösten, detta leder då till att växterna gror senare på våren men är bättre på att klara av torka.

Undersökning av jordens pH i labb

Hittills i kursen har vi hållit på med markfysik då vi blivit tilldelade varsin jord som vi fått undersöka och tagit tester på. Vi har haft flera övningar där vi undersökt jordens vattenförande egenskaper, vilken miljö jorden har för rötterna och hur stora partiklarna i jorden är.

Jag tycker att vårat program är jättebra och tycker att nästan alla kurser vi läser är jätteintressanta.

Länk till markvetenskapskursen: https://student.slu.se/studier/kurser-och-program/kurser/?sprak=sv&anmkod=40027.1718

Grundläggande kemi 1 – 15 hp

Nu tänker jag fortsätta berätta om kurs nummer 2 som man läser på höstterminen i 1:an. Kursen var uppdelade i 3 tentor. Varje tenta var på 5 hp och vi labbade dessutom en hel del. Vi hade föreläsningar varje dag oftast från kl. 8.00-15.00 men även riktiga långdagar från 8.00-17.00. Det var en riktigt intensiv kurs med mycket plugg helt enkelt, men nu 1 år senare fattar man vad man ska ha för användning av den där kemin, det fattade man inte då. ”Varför ska man veta vilken struktur den här molekylen har när man är ute och kontrollerar rapsfält?”, det resonemanget hade många av oss i klassen haha!

Först läste vi allmänkemi/fysikalisk kemi, sedan organkemi och till sist biokemi. Allmänkemin tyckte jag var mycket repetition från gymnasiet men biokemin och organkemin var svårare för mig.

Det var bra ändå att vi fick mycket föreläsningar med lärarledd tid och vi gjorde mycket labbar, men ibland blev det lite föör långa dagar i skolan. Men nu när jag blickar tillbaka på kursen 1 år senare förstår jag tack och lov att de där kemikunskaperna är bra att ha i ryggsäcken och hjälper en i kurserna genetik, cellbiologi och mikrobiologi och växtbiologi.

Kurserna genetik, cellbiologi och mikrobiologi, växtbiologi och markvetenskap som man läser i år 2 kräver som förkunskapskrav att man ska ha läst ett visst antal hp kemi. Viktigt att veta!

Helgen!

Lördagen har tillbringats med Signe med brunch, statistik-plugg och tecomys. Vi hann även med en solig promenad inne i stan, riktig härlig lördag. Vi fick mycket bra grejer gjorda och samtidigt har vi hunnit med att vila upp oss också. Signe bloggar för livsmedelsagronomprogrammet http://blogg.slu.se/agronom-livsmedel/ .

Det här med att plugga tillsammans med någon har aldrig känts som min grej. Jag pluggar alltid som bäst ensam, ostört helst vid mitt egna skrivbord, men i lördags gick det faktiskt superbra att plugga tillsammans med någon annan. Man kan få hjälp när man kört fast och dricka kaffe ihop när man pausar. Dock gäller det att hitta rätt person man kan jobba med, sitter man och pratar om annat hela tiden, tar upp mobilen och inte får något vettigt gjort är det inte att rekommendera. Signe, du är en bra pluggkompis!

På söndagar brukar jag laga storkok och göra matlådor, plugga och sedan träna på kvällen. På Friskis på Ultuna är det ett jätte-jätte-jättebra gympapass kl 18, ett riktigt pepp-pass och man får så mycket energi efteråt och träningsvärk såklart haha!

Nu peppar vi igång för en ny vecka, det kommer firas födelsedagar, skrivas inlämningsuppgifter och pluggas matte. Till helgen väntas det kår-kick-off på kåren. En sittning som man går på tillsammans med sitt utskott, ska bli jätteroligt!

 

ÅR 1 – Hur var kurserna?

Jag tänkte berätta lite mer detaljerat kring kurserna jag läst, jag börjar med första kursen – ”Grundlkurs – agronom mark/växt ”, 15 hp som gick ht-16.

Under kursens gång gjorde vi studiebesök på gårdar, vi åkte på exkursion till Dalarna, skrev första tentan i hydrologi och geologi på 6 hp, hade seminarier tillsammans med alla andra agronomprogram och hade en del föreläsningar kring studieteknink och skrev en uppsats som också redovisades muntligt. Under denna perioden pågick också småttingveckorna (insparken för alla ettor). Eftersom alla småttingaktiviteter var schemalagda efter skoltid hade man möjlighet till att vara med på allting. Småttingveckorna var fantastiskt roligt!


Såhär vacker är det på Ultuna i slutet av sensommaren!


Vi åkte till Dalarna på exkursion i tre dagar med geologin/hyrdologin
Vi hade ett litet prov i olika bergsarter, mineraler och jordarter (rullade leror) + en tenta i hydrologi och geologi.

Klassen under småttingveckorna, alla klasser får en särskild keps så vi kan hålla reda på varandra haha!

Denna perioden var rätt intensiv när man tänker tillbaka, men vi hade så roligt! Jag är nöjd med grundkursen, många moment vi gick igenom var en förberedelse inför nästkommande kurser och universitetsstudier, men det var också en salig bladning med utflykter/studiebesök, seminarier och föreläsningar. Jag kände direkt att det här är utbildningen som kommer få mig att trivas som fisken i vattnet under dessa 5 år. En utbildning av en blandning av både lantbruk men ändå mycket fokus på hållbar utveckling. Hur vi kommer jobba så nära med lantbruket som en praktisk del men ändå ha den teoretiska (naturvetenskapliga) förståelsens till det agrara, detta blev en flummig förklaring men det är just det som får mig så intresserad av mark/växtagronomyrket!