Växtlabb

I torsdags hade vi labb. Labben gick ut på att vi skulle undersöka veteplantor i dess olika utvecklingsstadium för att kunna se i vilka lägen mest utveckling sker. Vi fick plantor i alla olika storlekar, som planterats varje vecka ifrån mitten av augusti tills nu. De äldsta plantorna som då hade växt i ca två månader hade inte börjat blomma än men efter att vi undersökt dess utveckling kom vi fram till att plantan var i utvecklingsstadie DC41 enligt Zadoks skala, detta betyder att blomningen precis skall initieras och att plantan har gått igenom hela sin stråutveckling och inte kommer att växa mer på höjden.

I varje steg under labben diskuterade vi vad som var utveckling och vad som var tillväxt hos växten. Ett bra exempel på utveckling är när groddplantan utvecklar sitt första blad och ett bra exempel på tillväxt är när det första bladet blir längre och bredare.

Maskindemonstration

Eftersom kursen vi läser nu handlar om hur man producerar livsmedel i stor skala är det viktigt att vi inte bara lär oss vad växterna och marken behöver. Vi får därför lära oss hur man ska uppnå de bästa odlingsförhållandena på ett fält med hjälp av maskiner.

Då de flesta av mina klasskompisar inte kommer ifrån gårdar har vi ingen aning om vad skillnaden mellan en harv och en kultivator är. Nästan alla i klassen känner att de saknar den praktiska erfarenhet man skulle fått av att arbeta på gård och vi blir därför väldigt glada av att få åka ut och kolla på maskiner!

Vi åkte ut till Lövsta, SLUs försöksgård, och fick diskutera redskapen med både våra lärare som hade markstruktur vinkeln och med maskinförarna som hade gårdens synvinkel på höstbruket. De som ville fick även testa på att köra kultivatorn på fältet!

Entomologi

Entomologi och floristikkursen är en sommarkurs som ingår i Mark/växtprogrammet och den börjar direkt efter vårterminen tar slut. Entomologidelen är första delen i kursen och motsvarar 1,5 hp. Redan första dagen gick vi ut och fångade insekter. Vi håvade i en damm efter vatteninsekter, grävde i fuktig jord och sprang med fjärilshovar över ängar. Alla insekter fångades in och undersöktes med lupp för att artbestämning skulle kunna ske.

Efter fyra dagar då vi varierat mellan lektioner ute i naturen och sittandes med lupp ilabbsalen var det redan dags för tenta. Det kändes sjukt snabbt att den delen av kursen var avklarad och jag satt med insektsboken i flera timmar bara för att lära mig de allra vanligaste insekternas utseende, fluga, mygga, myra, geting, broms, trollslända osv.

De flesta läser floristikkursen direkt efter ettan men förra året hade jag sommarjobb hela juni så jag sköt på kursen tills i år. Detta betyder att jag läser kursen tillsammans med de som går året under vilket är jättekul då jag lärt känna massor av dem.

Tentaplugg!

Innan jag började plugga på universitetet hade jag aldrig pluggat på samma sätt som man gör inför en tenta. Att anpassa sina pluggvanor för tentorna har varit svårt och det har lett till en del omtentor i ämnen jag egentligen tycker är jätteintressanta och gillar att läsa. Men jag har äntligen börjat lära mig hur jag ska göra för att det ska gå bra och jag har verkligen förstått att man inte ska vara rädd för att få en omtenta.

Det är verkligen viktigt att man håller samma takt som kursen och hela tiden pluggar lite under veckorna. Sen när tentan börjar närma sig minskar ofta lektionstimmarna för att ge plats till egenstudier. Ofta sitter jag och mina klasskompisar till sent på kvällen och pluggar i skolan veckan innan tentan. Att plugga många på samma ställe kan både leda till väldigt effektivt plugg och väldigt ineffektivt plugg då är det bra med alla mängder av grupprum som finns på campus.

Det positiva med att kunna variera sitt plugg på olika platser och i olika grupper är att olika diskussioner och olika kunskapsutbyten kan ske. När man får förklara något för sina kompisar och när man får frågor förklarade för sig lär man sig på ett helt annat sätt än när man bara läser i boken och det är ofta det vi pratat om och diskuterat som jag sedan kommer ihåg till tentan.

Varför vill jag bli agronom? – Lydia Norin

Eftersom jag är född och uppvuxen i centrala Göteborg får jag ofta frågan om hur jag hamlade på Sveriges lantbruks universitet och hur mitt intresse började. Jag har alltid gillat naturen och att vara ute och upptäcka och lära mig nya saker, jag har också alltid gillat djur och varit väldigt bra på att ta hand om dem. Detta ledde till att jag vid gymnasievalet letade efter utbildningar som kunde lära mig mycket om hur växter fungerar, som hade mycket med natur att göra och där jag kunde lära mig mer om djur. Det självklara valet blev Lantbruk! Jag hittade ett Naturbruksgymnasium som passade mitt miljöintresse och som det var lätt att ta sig till från Göteborg. Jag hamlade i Töreboda, en liten håla mitt ute i ingenstans och där spenderade jag mina gymnasieår.

På skolan hade vi en lärare som var Mark/växt-agronom men det tog ett tag innan jag insåg att hennes lektioner var de som var mest intressanta och jag fattade inte ens då att jag ville bli Agronom. Det tog till slutet av trean innan jag började tänka på vad jag skulle vilja göra efter gymnasiet. Jag var då väldigt skoltrött och var inte redo att börja plugga direkt. Jag hade ett halvår då jag småsökte jobb och egentligen inte gjorde någonting vilket fick mig att inse hur tråkigt och hemskt det är att inte ha något att göra. Eftersom jag fortfarande inte visste vad jag ville göra sökte jag basterminsutbildningar i flera orter i Sverige och hamlade som tur är i Uppsala.

När det sedan var dags att söka utbildningar var Mark/växt ett lätt val. Jag hade ju hört om utbildningen sen tidigare, jag visste vad man kunde jobba med efter utbildningen och efter att jag läst in mig på programmets ramschema (där man hittar vad alla kurser som ingår i programmet handlar om) var jag helt säker på vad jag ville läsa. (ramschema)

Själva utbildningen innehåller kurser inom massor med olika ämnen där alla kurser har en koppling till miljö, natur, biologi och lantbruk. Exempelvis så började man i ettan med en introduktionskurs där vi läste hydrologi och geologi vilket en följdes av två kurser i Kemi.

Det går fortfarande att göra en sen anmälan till höstens kurser!

Varför vill jag bli agronom? – Elin Almén

På min första biologilektion i högstadiet läste vi om olika områden inom biologi. Zoologi, ekologi, molekylärbiologi etc. Wow tänkte jag, jag ska ju bli biolog!

Jag är uppvuxen på en fruktodling i södra Småland, saker och ting som växer har alltid intresserat mig. Vad är det som gör att det växer egentligen? Hur går det till och varför blir det dåliga skördar ena året och andra året inte? Hur påverkar väder och vind egentligen skörden? För det har jag lärt mig sedan barnsben, att väder och vind styr arbetet hemma.

Så gick åren och jag började på gymnasiet och var inne på biolog, grön biolog, växtlighet det är livet det. Så en dag när jag satt och googlade lite kring utbildning kom agronom  upp under ”andra utbildningar som passar dig” http://allastudier.se/utbildningar/682468-agronomprogrammet-mark-växt/ . Och så rotade det sig. Detta är ju precis det jag vill bli! Varför växer växter som de gör? Denna fråga kommer jag kunna svara på om 5 år när jag tagit examen.

Du som är intresserad av hållbar utveckling, klimatförändringar och produktion av det viktigaste som finns – mat, detta är utbildningen för dig, du som vill rädda världen! Det kan låta klyschigt, men fundera en smula, det är så det är.