Växtlabb

I torsdags hade vi labb. Labben gick ut på att vi skulle undersöka veteplantor i dess olika utvecklingsstadium för att kunna se i vilka lägen mest utveckling sker. Vi fick plantor i alla olika storlekar, som planterats varje vecka ifrån mitten av augusti tills nu. De äldsta plantorna som då hade växt i ca två månader hade inte börjat blomma än men efter att vi undersökt dess utveckling kom vi fram till att plantan var i utvecklingsstadie DC41 enligt Zadoks skala, detta betyder att blomningen precis skall initieras och att plantan har gått igenom hela sin stråutveckling och inte kommer att växa mer på höjden.

I varje steg under labben diskuterade vi vad som var utveckling och vad som var tillväxt hos växten. Ett bra exempel på utveckling är när groddplantan utvecklar sitt första blad och ett bra exempel på tillväxt är när det första bladet blir längre och bredare.

Maskindemonstration

Eftersom kursen vi läser nu handlar om hur man producerar livsmedel i stor skala är det viktigt att vi inte bara lär oss vad växterna och marken behöver. Vi får därför lära oss hur man ska uppnå de bästa odlingsförhållandena på ett fält med hjälp av maskiner.

Då de flesta av mina klasskompisar inte kommer ifrån gårdar har vi ingen aning om vad skillnaden mellan en harv och en kultivator är. Nästan alla i klassen känner att de saknar den praktiska erfarenhet man skulle fått av att arbeta på gård och vi blir därför väldigt glada av att få åka ut och kolla på maskiner!

Vi åkte ut till Lövsta, SLUs försöksgård, och fick diskutera redskapen med både våra lärare som hade markstruktur vinkeln och med maskinförarna som hade gårdens synvinkel på höstbruket. De som ville fick även testa på att köra kultivatorn på fältet!

Skolstart

Den första höstmånaden har börjat och det betyder ju såklart skolstart! Uppsala har återigen fyllts på med massa studenter från hela Sverige och när solen steker på med 25 grader känns hösten långt borta. Äntligen har alla klasskompisar och kursare kommit tillbaka och de senaste dagarna har fyllts med massa återseenden, fikande, matlåde-lagning, storhandling och det mest spännande; Spanande på alla nya ettor!

Ettornas första veckor blandas med aktiviteter, plugg och introduktioner, så för att kunna spana på ettorna krävs det att man tar sig dit de är. Vi vill ju självklart välkomna alla ettor och därför finns det aktiviteter som ”saftkalaset” och ”grillkvällen” när alla mark/växtare är inbjudna. Saftkalaset är redan andra dagen efter skolstart och är till för att ettorna ska kunna slappna av efter två fartfyllda dagar med massa nya intryck. Därför bjuds det på massa god fika och saft med trevligt sällskap av alla andra mark/växt-elever.

En annan sak som hör skolstarten till är ju de nya kurserna. Vi har precis börjat en kurs som heter Växtproduktion 1 och redan efter tre dagar på kursen har vi hunnit med massa lektioner, besök vid försöksodlingar, labbundersökning av växtmaterial och undersökning av sjukdomar och skadegörare i olika grödor. Anledningen till att vi hunnit med så mycket är att lärarna pressar in alla övningar som bör göras utomhus under de första veckorna för att det inte ska bli för dåligt väder. Vi får alltså njuta av den sista sommarvärmen ute på fält när andra klasser sitter inne i klassrummen!

Entomologi

Entomologi och floristikkursen är en sommarkurs som ingår i Mark/växtprogrammet och den börjar direkt efter vårterminen tar slut. Entomologidelen är första delen i kursen och motsvarar 1,5 hp. Redan första dagen gick vi ut och fångade insekter. Vi håvade i en damm efter vatteninsekter, grävde i fuktig jord och sprang med fjärilshovar över ängar. Alla insekter fångades in och undersöktes med lupp för att artbestämning skulle kunna ske.

Efter fyra dagar då vi varierat mellan lektioner ute i naturen och sittandes med lupp ilabbsalen var det redan dags för tenta. Det kändes sjukt snabbt att den delen av kursen var avklarad och jag satt med insektsboken i flera timmar bara för att lära mig de allra vanligaste insekternas utseende, fluga, mygga, myra, geting, broms, trollslända osv.

De flesta läser floristikkursen direkt efter ettan men förra året hade jag sommarjobb hela juni så jag sköt på kursen tills i år. Detta betyder att jag läser kursen tillsammans med de som går året under vilket är jättekul då jag lärt känna massor av dem.

Vårens kurser

Nu i mitten av maj börjar alla studenter se slutet på tunneln, snart är sommaren här vilket betyder att man får en lååång välbehövlig paus i plugget. Men eftersom våren äntligen har kommit finns det massa roliga saker att göra inom kurserna vi läser. Just nu läser mark/växt-ettorna en fältkurs där man får gå ut och undersöka vad som växer och lever på ett fält. De fick sina fält tilldelade i början av april och har sen dess besökt fälten en gång i veckan. När man besöker fält en gång i veckan kan man se hur snabbt växterna växer så fort det blir varmt. De snabbaste växterna är oftast ogräsen som ser till att gro först för att vara så konkurrenskraftiga som möjligt mot grödorna. Därför är ett av momenten i deras kurs att lära sig de vanligaste ogräsen, de vanligaste grödorna och de vanligaste gräsen. Detta var en jättetrevlig kurs och vi lärde oss massor om odling i jordbruksmiljö samtidigt som vi fick vara ute och fånga vårens första värmande sol när alla andra satt instängda i sina klassrum.

Nu i tvåan så läser vi markvetenskaps kursen och har gått och väntat hela den kalla våren på att tjälen(isen) i marken skulle smälta så vi kunde få gräva egna gropar att undersöka jorden i. Detta kursmoment utförde vi i onsdags i strålande sol och 26°C! Det var väldigt lärorikt och vi upptäckte hur mycket vi lärt oss i ettan på introduktionskursen och geologin. I marken finns det olika skikt med olika jordarter, dessa jordarter har bildats på olika sätt och kommer att påverka odlingsförhållandet i marken.

I gropen som vi grävde kunde vi se ett lager av sand i botten, sanden låg under ett 80cm tjockt lager av lera. I övre delen av leran kunde man tydligt se hur långt rötter kunde ta sig ner genom markprofilen och hur mycket nedbrutet växtmaterial som fanns i jorden. Vi gick sedan runt till de gropar våra klasskamrater grävt och man kunde se stora variationer mellan jordarna.

 

I markvetenskapskursen har vi lärt oss hur de olika jordarterna är som odlingsmaterial och det var bra att se det i verkligheten.

Varför vill jag bli agronom? – Lydia Norin

Eftersom jag är född och uppvuxen i centrala Göteborg får jag ofta frågan om hur jag hamlade på Sveriges lantbruks universitet och hur mitt intresse började. Jag har alltid gillat naturen och att vara ute och upptäcka och lära mig nya saker, jag har också alltid gillat djur och varit väldigt bra på att ta hand om dem. Detta ledde till att jag vid gymnasievalet letade efter utbildningar som kunde lära mig mycket om hur växter fungerar, som hade mycket med natur att göra och där jag kunde lära mig mer om djur. Det självklara valet blev Lantbruk! Jag hittade ett Naturbruksgymnasium som passade mitt miljöintresse och som det var lätt att ta sig till från Göteborg. Jag hamlade i Töreboda, en liten håla mitt ute i ingenstans och där spenderade jag mina gymnasieår.

På skolan hade vi en lärare som var Mark/växt-agronom men det tog ett tag innan jag insåg att hennes lektioner var de som var mest intressanta och jag fattade inte ens då att jag ville bli Agronom. Det tog till slutet av trean innan jag började tänka på vad jag skulle vilja göra efter gymnasiet. Jag var då väldigt skoltrött och var inte redo att börja plugga direkt. Jag hade ett halvår då jag småsökte jobb och egentligen inte gjorde någonting vilket fick mig att inse hur tråkigt och hemskt det är att inte ha något att göra. Eftersom jag fortfarande inte visste vad jag ville göra sökte jag basterminsutbildningar i flera orter i Sverige och hamlade som tur är i Uppsala.

När det sedan var dags att söka utbildningar var Mark/växt ett lätt val. Jag hade ju hört om utbildningen sen tidigare, jag visste vad man kunde jobba med efter utbildningen och efter att jag läst in mig på programmets ramschema (där man hittar vad alla kurser som ingår i programmet handlar om) var jag helt säker på vad jag ville läsa. (ramschema)

Själva utbildningen innehåller kurser inom massor med olika ämnen där alla kurser har en koppling till miljö, natur, biologi och lantbruk. Exempelvis så började man i ettan med en introduktionskurs där vi läste hydrologi och geologi vilket en följdes av två kurser i Kemi.

Det går fortfarande att göra en sen anmälan till höstens kurser!

Ny kurs – Växtbiologi 15 HP

Igår var det kursstart för period 2 detta läsår.  Växtbiologikursen är en agronomprofilerande kurs och har förkunskapskraven 20 hp biologi samt 7,5 hp kemi. Dessa kurser måste man läst sedan tidigare. Läsperioden sträcker sig fram till den 11 januari nästa år då kursen tentas av.

Såhär beskrivs kursen på SLU:s studentwebb:

”Kursen behandlar olika aspekter av växter och hur de fungerar i sin naturliga omgivning, till exempel kopplingar mellan utseende och funktion, vad växter behöver för att leva, hur både yttre och inre faktorer styr tillväxt och utveckling, och hur växter försvarar sig mot olika former av stress. Vidare tas också fotosyntes, ämnesomsättning och näringsinnehåll upp, liksom hur människan genom olika former av förädling försökt styra dessa. Växter som experimentella modellsystem inom biologin understryks, och praktisk träning ges i form av flera laborationer och växtodlingsförsök.”

https://student.slu.se/studier/kurser-och-program/kurser/?sprak=sv&anmkod=20005.1718 

I kursen ingår några laborationer, seminarier, tentamen (självklart) men vi ska också gruppvis genomföra ett växtodlingsförsök i växthus, detta kommer bli jättespännande och det ser jag fram emot och göra! Min grupp har funderat på att testa att samodla två grödor och jämföra kväveinnehållet i jorden. Mer om detta på torsdag när vi ska starta upp projektet.

 

 

Varför vill jag bli agronom? – Elin Almén

På min första biologilektion i högstadiet läste vi om olika områden inom biologi. Zoologi, ekologi, molekylärbiologi etc. Wow tänkte jag, jag ska ju bli biolog!

Jag är uppvuxen på en fruktodling i södra Småland, saker och ting som växer har alltid intresserat mig. Vad är det som gör att det växer egentligen? Hur går det till och varför blir det dåliga skördar ena året och andra året inte? Hur påverkar väder och vind egentligen skörden? För det har jag lärt mig sedan barnsben, att väder och vind styr arbetet hemma.

Så gick åren och jag började på gymnasiet och var inne på biolog, grön biolog, växtlighet det är livet det. Så en dag när jag satt och googlade lite kring utbildning kom agronom  upp under ”andra utbildningar som passar dig” http://allastudier.se/utbildningar/682468-agronomprogrammet-mark-växt/ . Och så rotade det sig. Detta är ju precis det jag vill bli! Varför växer växter som de gör? Denna fråga kommer jag kunna svara på om 5 år när jag tagit examen.

Du som är intresserad av hållbar utveckling, klimatförändringar och produktion av det viktigaste som finns – mat, detta är utbildningen för dig, du som vill rädda världen! Det kan låta klyschigt, men fundera en smula, det är så det är.