Digitaliseringsiver

När vi pratar om digitaliseringen omnämns den ofta som den ultimata lösningen på landsbygdens problem. När jobben digitaliseras kan folk börja flytta ut till landet igen. Vi kan börja arbeta hemifrån, ständigt bo och leva på landsbygden. En hoppingivande känsla. Fiber är lösningen på den negativa utvecklingen, bara vi får fiber vänder det. Inte så ”bara” dock; inte sällan är det en (rejäl) lokal kraftansamling på civilsamhällets bevåg som måste till för att bygder ska få fiber.

Och så är den äntligen här, fibern. Men det verkar samtidigt ske som andra viktiga servicefunktioner till viss del nedmonteras. Posten är ett exempel. Till vissa platser levererar inte posten några paket längre. I allt större utsträckning får människor ta sig in till centralorternas serviceställen. Det finns också platser som inte längre får den dagliga morgontidningen, helgläsningen får istället kallna till måndagen.

Är det inte märkligt? Hur vi drar i den ena änden av repet, och hur det brinner i den andra. Digitalisering och fiber är förmodligen en avgörande del för landsbygden, men den är tyvärr inte någon mirakelkur. Landsbygden kräver mer, vilken den så starkt förtjänar.

Skrivande och poddande

Det är väl okej att vara lite oinspirerad såhär i mars? Trots att det är nu som vi ska skriva texter, känner jag mig gränslöst grå i språket. Jag har en del fördelar i att mitt språk fungerar väl på akademiska, men det är ju knappast särskilt publikfriande när det kommer till att läsa vad jag skrivit. Önskar mig lite mer färg, inlevelse och skiftningar. Har åtminstone börjar söka lite sommarkurser, varav ”kreativt skrivande” på distans är en av dessa. Känns som ett bra val just nu.

I min tristess så konsumerar jag en del. Inte minst poddar, som är så enkelt att ha som sällskap när man cyklar till stan/tränar/städar/företar sig något viktigt etc etc, så HÄR kommer ett par rimliga alternativ att ta sig en lyssning på;

Norrlandspodden med Po Tidholm och Sofia Mirjamsdotter
Fångar så otroligt många ämnen som berörs på vårt program, milde tid.

Landet
Den lite mer skimrande versionen av den ovannämnda. Dvs, lite mer optimistisk, mer fokus på landsbygdens möjligheter.

Modern Love
Okej nu bryter vi av landsbygdsdelen, för ärligt talat, NEJ jag lyssnar inte alltid på landsbygds-issues. Jag lyssnar ofta på avsnitt ur Modern Love, som ursprungligen är en kolumn i NY Times som handlar om relationer av alla dess slag. Från landsbygd till New York, det är väl okej.

A taste of the past
En kulinarisk historieresa med god berättaröst. ”The embattled history of milk”, är ett förslag att lyssna sig iväg på.

Dis och citroner

Uppsala är ju sisådär kul just nu. Och vädret är så oförutsägbart. Disigt. Och jag har varit sjuk. Och cykelkedjan gav till sist upp på riktigt.Trist, trist, trist. Men nu ligger det en ny kedja på cykeln och det är under stundom skönt att cykla in till stan för att sitta och plugga på kafé eller nation. Det är det sköna med SLU ligger ute i Ultuna, man har liksom två världar lite granna, och närhelst kan man ta paus från den ena och ge sig in i det andra, för ett tag.

Vi hade ett bra seminarium i fredags där vi gruppvis hade diskuterat hur man genom att utgå från ett bestämt empiriskt tema (i detta fall älgjakt) kan twista forskningsfrågan till att antingen vara fokuserad på agens eller struktur. Dvs, hur kan man utifrån älgjakt formulera frågor som antingen syftar till att undersöka strukturer alternativt hur människor handlar? Kändes som ett bra seminarium att ha nu inför den sista uppgiften, då vi har till uppgift att redogöra för vårt valda ämne och hur vi ämnar gå till väga för att besvara den i en kandidatuppsats.

Nu ska jag pressa citron och hacka ingefära, för att försöka bli av med min mycket envisa förkylning som gör mig trött, så trött.

Ambivalens + sopplunch

Börjar bli akut brådis med att komma på ett bra ämne till kandidatuppsatsen. Så märkligt, man har gått och tänkt på detta i ca 2 år och ibland också hävt ur sig ”men det skulle man ju skriva om”; Men så står man nu här som en fågelholk och har ca 0 bra förslag att lägga fram. Har svävat från jämförelser mellan Norge och Sverige, till skogspolitik och hemvändare. ”Men det är ju bara att välja något, det är det viktigaste!”; men så gör man likväl inte det. Hade behövt ca 60 hp i effektivt beslutsfattande känner jag ibland. Men ajaaa, jag vet. Det ordnar sig, eller rättare sagt, jag ska ordna det här.

Medan jag filar på en lösning är det rimligt att äta sopplunch på VG (Västgöta nation) för ca 45 spänn. Eller nu 30 pga blivit medlem där. Catch! Himla trevlig pluggmiljö hade de också.

Kvantitativt och kvalitativt

Nu går vi alltså igenom en vecka där ett så exalterande ämne som statistik diskuteras. Känner kanske att jag har kommit på fel fot med statistiken, den är ju egentligen fantastisk såtillvida att den kan visa korrelationer som väcker nyfikenhet och frågor som man kan studera vidare på. Exempelvis; vilka flyttar från landsbygden, vilka återvänder och i vilket stadie i i livet återvände de, hur har andelen kvinnliga skogsägare förändrats med åren, etc etc. Statistik i det oändliga, tack gode tid för det. När man väl sätter sig in i kandidatuppsatsen tror jag att statistiken kommer vara en nyckelfaktor för att man ska kunna komma vidare och hitta roliga utgångspunkter för analyser. Alltså, verkligen.

Annars då? Jo. Livet pågår. Snart är det mars. Jag känner mig som ett träd med upptakt till frystorka. Frystorka, som vi fick lära oss på skogskursen, innebär alltså att trädet kan skadas under en varm vårdag då bladen börjar transpirera samtidigt som rötterna fortfarande är frusna och inte kan ta upp vatten; trädet torkar ut. På samma sätt känner jag att våren ibland gör intrång i livet med alla förpliktelser och måsten som det innebär; jobbsök, kandidatarbete, stressnjuta av en begynnande sommar, med mera. Jag har lite svårt att ställa om antar jag, känner mig lite dränerad och oinspirerad.

Men det är inget som inte ett ordentligt lass plättar inte kan ordna upp. <3.

Vi firar in 10+

Eftersom många hade planer för helgen var vi ett litet gäng kvar som undrade vad man kunde göra på en söndag som spåddes ha årets första +10 grader. Vi spånade fram att en tur till Lunsen kunde passa väl. Med sangria, chips, kaffe och vårsång från fåglarna. Kunde ju inte bli annat än lyckat.

Och nu har vi alltså fått lite ny energi inför den kommande veckan, vilket lär behövas eftersom vi då ska fokusera på statistik. Naturvetarna i klassen drar en lättnandes suck över att äntligen få arbeta mer kvantitativt medan samhällsvetarna biter ihop.

Mycket å fira

Mm, det fanns en hel del fira igår; avklarad tenta, alla hjärtans dag och Emelies födelsedag!  Det passade då himla bra att Emelie var snäll och bjöd in oss på födelsedagsmiddag, där vi bjöds på en indisk gryta och after eight tårta. Hon fick ett citrusträd av oss. Hipp hipp!!

Emelie och hennes pojkvän hade just flyttat till Kvarngärdet, ännu en anledning till att fira. 

Har också börjat landa lite granna i min flytt. Trots att det saknas micro, skedar och förvaring. Just nu har jag en daglig rutin där jag får klättra upp till skåpen ovanför sängen och håva ut första bästa plagg. Så det får ta och åtgärdas. Det börjar med ett besök på IKEA i helgen. En lugn helg där jag får komma ifatt. Trevlig helg!! 

Östad och skogsbruksplan II

Under de andra dagarna på Östad fick vi bland annat besöka en bergtäkt och ett par naturreservat, för att diskutera hur det inverkar på skogsskötseln. På sistone har det ju också varit mycket diskussioner kring nyckelbiotoper och huruvida skogsägarna kan få ersättning för dessa eller inte. Eftersom jag var lite dåligt påläst gällande detta inför tentan, var det GIVETVIS  det som också kom på tentan haha. Borde man ju ha kunnat, förstås. 

Givande att ha med oss skogsförvaltaren som kunde svara på allt det praktiska gällande bestånden

Så, ja nu tentan klar. Nu blir det att gå över på seminarieuppgiften, där vi ska försöka gå lite djupare på föryngringsavverkning med fokus på hänsynstagande. Den ska vara inlämnad på månad och vi har inte börjat. Men vet ni vad, det brukar re sig. 

Studieresa på Östad säteri

Nu var det ett tag sen. Får lov att skylla det på min flytt till Lilla Sunnersta, den ansenliga mängden seminarieuppgifter (metodkursen) och den lilla studieresan som varade under 4 dagar (skogskursen). 

Men nu har vi alltså varit iväg till Östad! Det ligger strax utanför Alingsås. När vi steg upp ca  kvart i alldeles för jäkla tidigt för att hinna med tåget som gick ca 06 från Uppsala, kunde vi nog inte tänka oss att det skulle ta ca 11 timmar att ta oss till Östad. Snö och blåst sedan dagen tidigare hade gjort att även vi drabbades av av förseningar denna tidiga måndag. 

Föga kul att vänta x antal timmar på centralen. 

Det blev inte så mycket mer gjort under måndagen när vi väl kom fram. Under tisdagen hade vi dock en riktig heldag i skogen. Vi körde med en parad bestående av 7 bilar när vi förflyttade oss mellan planteringarna. Vi fick bland annat till uppgift att mäta grundyta med klave/relaskop och undersöka åldern på bestånd. Känns alltid givande att få testa teorin på praktiken. 

Vi gjorde ett par försök att mäta grundytan i en gallrad granplantering. 

Under eftermiddagen fick vi också lov att se hur en gallring utförs i verkligheten. Göran som har arbetat med skog så länge han kan minnas visade oss hur maskinen fungerade och hur han låggallrar, samtidigt som skogsförvaltaren Anders förklarade varför just det gallringssättet lämpade sig på den marken. 

Pågående låggallring i ett tallbestånd. 

Under kvällarna fick vi lov att sysselsätta oss med seminarieuppgifter (en intervju och en observation) som skulle presenteras muntligt på fredagen. Vi hade ju förstås också tid att bara ha det lite allmänt mysigt och njuta av varandras sällskap. Vi landisar har ju blivit så pass bortskämda med studieresor under vår studietid att vi i det närmaste ser det som en sorts kvalitetstid tillsammans. 

En av kvällarna slängde vi ihop gemensam middag; fancy tacos med halloumi, avocado, salsa, m.m. 

Nog om ett par dar! Återkommer i ett senare inlägg om lite ytterligare tankar kring studieresan. 

Projektpresentation + Sweet Root

På tisdagen presenterade vi alltså projektet med ownership och youth. Vår presentation grundande sig på en modell som klargör vilken grad av deltagande som olika situationer innebär. Från att vara passiv och lyssnades, till att bli mer aktivt deltagande och själv engagera sig för att få med flera på tåget. Själv försökte jag bryta ner mina erfarenheter från besöket på Green Innovation Park och anledningen till varför jag valde att ta mig ditt även om tröskeln kändes hög. Min slutsats blev att någon form av mentorskap underlättar för att underlätta ownership och att personliga inbjudningar kan vara en bra ingångsprocess för att börja engagera sig mera. I mitt fall träffade jag kommunikatören för Green Innovation Park på en arbetsmässa, vilket underlättade mitt första besök vid företagsfrukosten då hon välkomnade mig och visade mig runt i lokalerna.

En annan viktiga nyckelfaktorer vi kom fram till var möjligheten att engagera sig lokalt och se snabba förändringar av ens arbete; landsbygderna skulle således kunna ses som en viktig katalysator för att stärka ungas ownership. 

Efter våra presentationer belönades vi med ett restaurangbesök på Sweet Root, ett ställe som enbart lagar små rätter baserade på lokalproducerade ingredienser som är i säsong. Nedan på bild är en av desserterna, som bland annat innehöll äpple och maräng. Förmodligen aldrig varit på en så fancy restaurang.