månadsarkiv: november 2018

Abel Tasman i regn och solsken

För några dagar sedan var vi på norra sydön, vid Nelson Lakes och Abel Tasman National Park. Efter några dagar fyllda av mestadels körning längs med västkusten bodde vi på en fantastisk camping för bara NZ$5 per natt (30 kr). Campingen låg på gränsen till nationalparken, med havet som granne. Vi bodde där i två nätter för att vi tyckte så mycket om det faktiskt. Där fanns husbilar av alla möjliga varianter; slott byggda på lastbilsflak, helt svarta lastbilar med (vad som verkar vara) fantastiska interiörer. Bakpå husen var affischer och texter ditmålade med information om och propaganda för cirkusen i Nelson. Jag tror att vi bodde sida vid sida med dess medverkande.

Här var det min kväll att laga middag, som sedan åts på stranden bakom bilen.

Ena dagen är vädret strålande; inte ett moln på himlen, solen gassar och ozonhålet ovanför NZ blir bekräftat. Dagen vi spenderade i Abel Tasman National Park var en sådan dag. Vi badade i det klarblå vattnet, vandrade under lövverk och åt lunch på en klippa medan tidvattnet drog sig tillbaka.

Andra dagar är vädret lite mindre förlåtande. De senaste två dagarna har det varit storm. Vi campade på en vacker camping precis vid havet och såg fram emot en fyratimmarshajk till en fyr kommande morgon. Men under natten drog mörka moln in. Det vräkte ner hela natten, hela morgonen och i följande två dagar. Det är himla mysigt att sova i en bil med regnet smattrandes på taket, men allt regn gör också vägarna mer instabila, hajkingspår lerigare och oss blötare. Det har varit flera sådana dagar och det kan ibland vara svårt att veta hur vi ska spendera dem, eftersom friluftsliv och de aktiviteter vi vill göra är rätt väderbaserade. Vi har valt att köra längre de dagarna, sett saker skyddade av lövverk eller tak, varit i lite mindre städer eller bara tagit det lite lugnare. Charmen med att bo i en bil är i alla fall att våra grejer hålls torra. Och att dricka te, läsa en bok och titta ut över ett stormigt hav är helt okej det med.

Roadtrip på sydön med Vincent the Van

Vi är nu inne på vår femte dag på roadtrippen som tar oss genom stora delar av nyazeeland sydö. Vi började i Christchurch på östkusten i fredags där vi hyrde en Toyota från ’98 med inbyggd säng och gasolkök. Det är bara jag som har internationellt körkort, så jag bränner på! Har lärt känna bilen bra, vägarna och vänstertrafiken fint vid det här laget. Har är Vincent VAN Gogh:

Vi körde söderut mot Queenstown och Fjordland som mål de första tre dagarna, men ändrade igår riktning efter att ha insett hur mycket regn som väntades. Vi kom till Wanaka, men igår började vi istället köra norröver och längs med västkusten mot varmare breddgrader. Att köra bil är kul, att sova i bilen är så mysigt och hela resan är precis det jag vill göra just nu. Så lycklig här.

Idag såg vi delfiner!! Små och sällsynta enar som dök precis vid stranden! Vi badade inte med dem eftersom det varit riktigt kallt och regnigt idag, men såg dem från stranden. Magiskt. Ikväll har vi duschat för första gången sen i fredags också. Även det magiskt. Det är de små sakerna va.

Isolerade för en helg

Helgen som var spenderade vi i Onewhero, en liten ort en timme söder om Auckland. Jag hade i största hemlighet hyrt bil och en enkel stuga genom Airbnb för att fira min kille som fyllde 24 år. Elen kom från en solpanel på taket, värmen från en kamin, varm utomhusdusch som bedrevs med solceller och köket bestod av en pizzaugn utanför stugan. Stället låg som sagt bara en timme med bil från storstaden, men runtomkring hördes ingen annan människa. Kor råmade och fåglar kvittrade, elden sprakade och pizzan smakade ljuvligt. Vi hade fantastiskt väder på lördagen och passade då på att ta en lång promenad runt ägorna på eftermiddagen och spana stjärnor på kvällen, men när lätt regn studsade mot stugans tak nästa morgon gjorde det inte situationen mindre mysigt. Här är lite bilder från en fantastiskt avkopplande, mysig och enkel helg!

Sydön shenanigans

Sista tentan i torsdag kändes braaa, så skönt att vara klar med plugget och känna sig nöjd! Riktigt än väntar inte hemfärd dock, utan istället en roadtrip på Nya Zeelands sydö!

Vi är i Albany även denna vecka, men åker söderut på torsdag. Jag har hyrt en campervan, alltså en bil med inbyggd säng och ett litet gasolkök, i fjorton dagar som vi ska bo i. Att ”leva van-life”, alltså att bo i sin ombyggda skåpbil, är en dröm jag haft i flera år, så att testa på det såhär under en kortare period är jag väldigt taggad på! Dessutom finns det fullt med vackra campingplatser att ställa bilen på under natten allt eftersom vi tar oss fram bland fyrbenta varelser och glaciärer. I dagarna håller vi på att planera själva rutten samt få ordning på alla detaljer. Jag är även i fullt sjå med att visa min nykomna gäst runt på campus, i natur och bland Aucklands mångsidiga förorter.

Resterande inlägg kommer alltså inte att handla så mycket om skola och plugg längre, utan snarare sydön och vår roadtrip och en del av de shenanigans vi har för oss. Vi har bilen mellan den sextonde och den tjugoåttonde, så det blir förhoppningsvis en massa vackra bilder som ger nyazeeländsk mersmak, eller något sådant. Vi får se! P&K!

Klar för terminen imorgon!

Klockan är 02 här. Det är mörkt ute, min korridor är tyst. Jag har precis läst igenom mina anteckningar inför den sista tenta imorgon bitti om kost och nutrition. Jag känner mig inte hundra procent säker på allt innehåll, men jag tror att under de tre timmar jag har på mig imorgon förmiddag kommer jag ändå kunna skriva ihop det jag behöver. Hoppas jag. Puh.

Imorgon (idag) är alltså sista tentan och därmed det sista jag gör studiemässigt på Nya Zeeland och Massey University. Känns helt sjukt och overkligt, men också lite skönt såklart. Många dagar har spenderats i biblioteket, mittemot vänner och kursare. Vi har pluggat, tagit paus för lunch, pluggat igen, gymmat, käkat middag och hittat på något tillsammans på kvällen. Det kan låta som trista dagar, men rutiner med människor man tycker om är fint. Vi har alla pluggat en himmelens massa mängder, men också kunna skratta åt det ihop. Senaste veckan har flera kvällar spenderats med Netflixserien The Keepers. Rekommenderar STARKT. Sju avsnitt som är mycket starka. Så bra!

Vid lunchtid imorgon är jag alltså klar för den här terminen! Då ska jag gymma och (förhoppningsvis) le stor för att tentan är över. Sedan ska jag duscha och handla och sådär, för att sedan köra (ja, efter lite övning bemästrar jag vänstertrafik nu!) till flygplatsen och hämta upp min kille som kommer hit. Har inte setts på fem månader så det känns också helt overkligt, men så kul! Umgås med honom och mina vänner här innan nästa vecka då vi två reser till sydön för äventyr! Mer om det och lite sista tankar om mitt utbyte i kommande inlägg! Önska mig lycka till imorgon! Godnatt!