månadsarkiv: oktober 2018

Vattenfall bland biblioteksköande

Jag är rätt stolt över mig själv. Förra veckan hade jag mängder med inlämningar och presentationer, denna veckan likaså. Men idag skickade jag in min sista inlämning så nu har jag bara två tentor kvar varav den första är imorgon. Wow. Idag har jag suttit med två av mina kursare inför tentan imorgon i Maori Knowledge och gått igenom ALLT. Kurslitteratur, möjliga tentafrågor, saker vi undrar eller inte förstår. En kurs jag haft svårt att få grepp om har vi tillsammans sammanfattat idag. SÅ skönt. Förstått mer på en vecka av intensivt plugg än tre månaders lektioner haha. Känns pirrigt inför imorgon, men också som att jag har koll på det. Det ska nog gå bra.

I torsdags skickade jag in en stor inlämning i Ritual & Belief om en ritual jag deltagit i. Jag valde att skriva om Black Ferns vs Wallabies-matchen jag gick på i slutet av augusti, eller ritualerna kring matchen. Black Ferns är Nya Zeelands kvinnliga rugbylag, rankade bäst i världen. Alltså är dem en ganska stor grej, dock får dem inte i närheten av samma uppmärksamhet som All Blacks, det manliga laget. Mycket intressant att skriva en rapport på och ett arbete jag är nöjd med.

Här satt jag och skrev klart inlämningen. Eftersom det är kö (!) till bibblan innan det öppnar på morgonen (se bild:)

…valde jag att avsluta eftermiddagen här:

Troget sällskap:

Igår regnade det. Mycket. Det har inte regnat på en vecka, vilket är ovanligt för Nya Zeeland, så regnet var efterlängtat. Jag och några vänner tog en promenad för att hämta upp en bil vi lämnat kvar hos en kompis efter några öl i fredags. Vi passade på att gå förbi ett vattenfall tio minuter från skolan. Nya Zeeland liksom.

Oktober har varit en fullspäckad månad:

Nu är jag klar med plugget för den här veckan och idag i alla fall, tentan är imorgon eftermiddag så ikväll ska jag bara ta hand om mig själv. Träna, göra yoga, kolla senaste avsnittet av Maniac på Netflix. Sånna goa saker. Efterlängtat.

En bra lördag

I lördags var en riktigt bra och händelserik dag, så ett härligt lördagssätt! Jag och min närmaste grupp vänner började dagen med ett tungt och svettigt pass i gymmet. Där har vi spenderat mycket tid den här terminen och det är ju så kul att ha träningskompisar! Vänner som tränar ihop förblir ihop! Eller nåt sånt!

Pga fantastiskt väder drog vi till en av de närliggande stränderna Long Bay och njööööt av sol och bad i några timmar. Mycket efterlängtat, mycket härligt. Det är sånt där perfekt jeans-och-linne-väder just nu och det är fantastiskt.

Efter att ha duschat av oss sand och solkräm hemma åkte vi in till Auckland City och befann oss snabbt på Diwali-festival, alltså en stor hinduisk ljusfest! Halva Queens Street, huvudgatan i Auckland, var anstängd! Där fanns en stor scen, musik, gatukonst och uppträdanden. Food trucks var överallt och människor likaså. Solen lyste på oss när vi åt kikärtsgryta och bröd och bevittnade kröningen av fantastiskt klädda ”Mr & Ms Diwali”.

Vi vandrade sedan vidare till The Basement – en liten teater med bar och produktioner som bara visas i någon vecka innan en ny uppsättning tas in. Jag hade fått tips om det här stället av min Creative Communication-lärare så vi bestämde oss för att gå hit! Vi, tillsammans med femtio andra personer såg ”A Lost Cause” som handlade om kvinnor och psykisk ohälsa. Tänkvärd. Vi diskuterade den och annat över några öl och mexikansk mat efteråt och bara hade en himla bra kväll! Därav få foton, men här är ett par iaf!

Tentaperioden är hääär!

Rubriken är helt korrekt. Idag hade jag min sista lektion för den här terminen vilket är svårt att greppa. Min sista lektion på Massey. Tre månader har gått, nästan exakt, sedan min första lektion den 16 juli och WOW vad jag har lärt mig mycket! Jag är så nöjd med alla mina kurser. Dem har verkligen skiljt sig rejält från varandra och från vad jag vanligtvis läser – på ett väldigt roligt sätt! Dessutom har jag verkligen fått till mig nya perspektiv (ett viktigt ord inom landsbygdsutveckling) och lite nya frön har definitivt såtts inom mig angående vad jag kan hitta på härnäst.

I måndags sökte jag, precis som många andra i Sverige, kurser för nästa termin. För min del ligger en metodkurs närmast, följt av kandidatarbetet. Jag har även petat in en kurs som skog- och virkesproduktion på 7,5 hp som jag hört mycket gott om som kommer att gå parallellt med metodkursen, så det känns bra! Men att ha de fyra kurser jag läst den här terminen i ryggen tror jag kommer att göra mycket för min motivation, mitt driv och min inspiration kommande VT.

Men än är vi inte klara för sommaren här! Jag hade fyra inlämningar/uppvisningar/tentor den här veckan. Den sista inlämningen lämnade jag in i morse och idag är det strålande sol, så jag har suttit utomhus på campus hela förmiddagen med finfina kompisar och lapat sol. Bokstavligt talat. Sommaren är på ingååång! Lyxlir.

Nästa vecka är ett s.k. study break. Vissa använder det till att resa iväg, speciellt de andra utbytesstudenterna eftersom många åker hem direkt efter terminens slut den fjortonde november. Jag som inte har någon hembiljett än och heller inte någon brådska hem kommer att resa runt efter den fjortonde! Jag behöver dessutom plugga rejält nästa vecka, så för mig blir det just det – ett ”study break”. Jag har en uppsats i Ritual & Belief och en sista inlämning i Creative Communications nästa vecka, följt av en sluttenta i Maori Knowledge den 29de oktober och tenta i Food & Nutrition den åttonde november. Men plugget är kul! Jag diggar kurserna och det jag lärt mig, och då känns nötandet bara fint! Vi får väl se hur jag känner mig nästa vecka dock haha.

Ha det fint, nu ska jag ta mig an lite uppsatsskrivande!

Hot Water Beach i Korallmandel

Förra helgen åkte jag tillsammans med tretton kompisar till den vackra halvön Coromandel (min översättning: korallmandel) igen. I tre bilar färdades vi tillsammans tre timmar norrut med Hot Water Beach som mål. I bilarna hade vi packat tält, sovsäckar, energibars och badkläder, taggade och redo! Helgen bjöd på fantastiskt väder så det blev mycket bad i vatten med olika temperaturer.

Här är hela gänget på en av stränderna!

Vi hittade en supermysig camping som vi nästan hade helt för oss själva. Satte upp våra fem tält och körde till Cooks Beach 10 min bort för solnedgångsbad.

Solen är svår att få nog av så morgonen som följde ställde vi alarmen på 06 och åkte till samma strand för soluppgång och sedan frukost. Svårslagen start på dagen.

Efter att ha packat ihop vår camping igen begav vi oss till det verkliga målet med helgen – Hot Water Beach! Det är en strand med naturligt varma källor under. Två timmar innan och efter tidpunkten på tidvattnet är som lägst kan man gräva gropar i sanden och låta det varma vattnet (upp till 64 grader varmt!) sippra in. Blanda sedan det med kallt vatten från Stilla Havet precis intill, och du har ditt egna lilla spa. Vi lyckades tyvärr pricka in någon slags skollov vi inte visste om, vilket gjorde att det var en hel del folk på platsen. Det krävs en hel del jobb för att göra en pool för fjorton personer, men det var ändå rätt härligt däri. Det bästa var nog dock att slänga sig i det kalla havet efteråt!

Vi körde sedan till Cathedrale Cove någon halvtimme bort. En timmes vandring med fantastisk utsikt på vägen ledde oss till detta kända landmärke:

Vandringen dit:

Och halva gänget i en helt naturlig pose på stranden:

Helt enkelt en lyckad helg och en välbehövlig paus från tentaplugget!

Pluggpaus i växthus & hav

Antalet lektioner kvar på terminen minskar, kurser börjar gå mot sitt slut. Tentaperioden kommer närmare och se – där tittar en blomma ut!

Helgen som var spenderade jag och med ett stort gäng vänner i Coromandel, en halvö på NZ’s nordöstra kust. Mer om det när bilder sorterats och tröttheten lagt sig, men under första delen av veckan tog jag och vännerna mina några kortare pauser från plugget. Här är när vi åkte in till Auckland City och gick runt i botanisk trädgård och växthus samt åt glass. Vår vår vår!


Information om Nya Zeelands nationalväxt Silver Fern (ormbunke)

Finns det en bättre plats att koppla av efter dagar i biblioteket?

En nästan vassare plats skulle väl i så fall vara det här:

Vi tog bilen till Long Bay, typ tjugo minuter från campus. Hade med oss snacks och kaffe och badkläder som jag och Kitty fick användning för! Kallt men hanterbart. Uppfriskande och härligt! Sen satte Lucy på sin bärbara högtalare och vi dansade oss fram över sanden.

Ta hand om er, önskar jag och växthuset!

Vandring i dagar

När skolan tar upp mycket tid av ens tid är det härligt att varva biblioteket med utflykter! Förra lördagen tog jag och två vänner bilen till Auckland City och sedan färjan till Rangitoto, nyazeelands yngsta vulkan. Med ung menar jag att den senast hade utbrott för 600 år sedan. Vulkanön Rangitoto syns tydligt från Aucklands östkust oavsett vilken strand eller höjd en befinner sig på och var ett ballt utflyktsmål.

Här syns Rangitoto i horisonten, bilden är tagen från Takapuna beach.

Vegetationen är väldigt intressant på ön av flera anledningar. Dels har den varit skyddad från yttre påverkan under lång tid och är fortfarande väldigt väl omhändertagen, dels trivs där arter som annars hittas i mycket varmare klimat, tack vare den underjordiska värmen.

Jag vet inte vad det här är för växt men den såg cool ut.

Vi spenderade sex timmar på ön och tog oss runt hela. Vandringen gick genom lavagrottor, karga miljöer, upp till toppen och genom regnskogsliknande tät skog. Vid så gott som var hundrade meter vi passerade ändrades naturen och omgivningen.

Som om vi inte fått nog av vandring begav vi oss ett gäng till Auckland igen på söndagen för att gå en ”Coast to Coast” – vandring genom Auckland! Vi korsade alltså NZ! Slingan är 16 kilometer lång, tog oss ungefär fyra timmar och tog oss upp på två vulkaner, genom parker och förbi historiska monument. Vädret var fantastiskt och körsbärsblommornas tid är här och blommar för fullt! Glass är också gott.

Man behöver aldrig vara rädd för att gå ensam i NZ – sällskap finns ofta nära.

Den främsta anledningen till att vi gick den här sträckan var faktiskt för att de fyra på bilden nedan behövde öva, och inte till vad som helst utan till en 100K lång vandring de ska göra för Oxfam i vår när jag åkt hem.