månadsarkiv: juli 2018

Skruvad potatis

Jag börjar komma in mer i mitt nya liv! Jag har lärt känna fler människor, jag känner att jag håller på att skapa min plats här och växa in i den. Boendet känns mer och mer bekvämt. Att bo på campus känns nu, tre veckor in i vistelsen, som HELT rätt val. Det är här jag lärt känna flest människor, här är (just nu i alla fall) mitt sammanhang. Eftersom jag läser fyra kurser jag själv valt hamnar jag ju inte i någon klass, så dem som sitter bredvid mig i klassrummet ser jag kanske bara en gång i veckan. Det är också spännande att komma till en helt ny plats där ingen känner mig och tvärtom. Jag kan liksom skapa min egen person. Men ja, jag skulle säga att jag är rätt lik hur jag är hemma. Men ändå!

Tre av fyra kurser känns toppen! Verkligen, så intressanta och givande. Bäst just nu känner jag för Creative Communication. Denna vecka pratar vi om vad som är kreativt, och vem som bestämmer det. SÅ spännande och ”jag”! Den fjärde kursen är den om att ”lära känna Maori”, vilket är intressant, men jag har hittat en annan kurs som också handlar om Maori, men på ett annat sätt, mer om kultur och historia. Jag har försökt att byta, men det är lite krångligt. Eller rättare sagt skulle jag ha gjort det första veckan. Från och med nästa vecka tar dem en avgift, vilket känns lite onödigt. Så vi får se om jag får svar snart, annars stannar jag i den jag är i och gör det bästa av det!

Förra helgen var en händelserik en! På fredagen var det min namnsdag, och dessutom var jag och några kompisar och kollade på fyra band som spelade på baren på campus. För varje band som spelade blev musiken bättre, och de sista två banden var GRYMMA live! Det sista, Half Moon Baby, finns på Spotify, om någon är sugen! Lördag var jag och tre vänner i Devonport, en förort till Auckland med två vulkaner och använts som utkiksplatser under 1900-talets krig. Vi tog oss upp på båda, samt runt hela staden. En grym heldag! På söndagen såg jag och två vänner Mamma Mia 2 i en ENORM biosalong och åt sedan fantastisk middag på matmarknad i Glenfield, en halvtimme bort. Varje söndag töms bottenvåningen i ett parkeringshus och stället intas av mat från hela världen, framförallt asiatiskt. Det hela påminde mycket om när jag var i Kambodja för några år sedan. Det bästa var nästan att gå runt där med två vänner till mig, varav en har rötter i Kina och en på Filippinerna. De kunde prata med försäljarna på deras modersmål, berätta för mig var som var gott och vad allt var. GULD värt. Så. Gott. Vi åt en hel del kan jag säga haha. Måste ju prova allt! Jag tror att vi alla kan stämma in i att det bör bli en tradition att gå dit typ en gång i månaden.

Utsikt från Mount Victoria. Till höger syns den andra vulkanen, till vänster Auckland Skyline.
Vi på toppen av en (låg) vulkan. I bakgrunden syns Rangitoto, vilket är den yngsta vulkanen på Nya Zeeland, bara barnet, 600 år! Den ska vi bestiga en annan dag!
En strand pga hav och strand är vackert. Det märks att det är ”vinter”, nästan inget folk! Ändå var det en fantastisk dag, i mina ögon!
Matmarknad i Glenfield
Catherine glad över sin skruvade (!) potatis!
Jag och Lucy minst lika glada

Socialisera sig med jättefågel

Just nu är jag mitt i andra veckan för mig på Nya Zeeland, och den första veckan av lektioner och plugg! Yes, här drar terminen igång i mitten på juli (och slutar i mitten på november) så nu är jag tillbaka i skolbänken igen, efter ett kortare, men ack så härligare, sommarlov.

Som jag antydde i mitt förra inlägg ser universitetet och terminen annorlunda ut än hemma. Jag läser fyra kurser parallellt under en termin vilket ger heltidsstudier. Alla kurser ser såklart olika ut, men de flesta är uppbyggda så att det ges en lektion per vecka, samt i vissa kurser dessutom en labb eller en workshop. Jag har alltså ungefär en till två tvåtimmarslektioner/workshops per dag. Detta genererar alltså mycket tid till självstudier, eftersom jag fortfarande ska lägga tio timmar per kurs i veckan. Tur att jag har lite erfarenhet av den typen av upplägg från landis!

Men, eftersom jag inte går med en klass utan valt kurser själv, innebär det att jag måste lägga extra mycket kraft på att socialisera mig och lära känna folk. Därför passade det utmärkt att skolans studentkår anordnade en ”Clubs Day” igår, alltså som en minimässa där alla skolans utskott stod vid varsitt bord och presenterade sig, delade ut mat och där man kunde skriva upp sig. Jag skrev upp mig på yogaklubben som anordnar yoga och meditation en gång i veckan samt vandringsklubben, som gör dagslånga eller flera dagars långa hajker runt om på Nya Zeeland. Det fanns många fler idrottsklubbar, men även en klubb för att öva på att tala inför publik, klubbar för specifika program och religiösa eller kulturella klubbar.

Precis som förra veckan är det även denna vecka Orientation Week, vilket innebär att det är olika aktiviteter som anordnas under luncherna samt vissa kvällar. I söndags var jag tillsammans med 15 andra studenter till Auckland Museum, i förrgår var det flera djur, så som getter, kaniner, höns och lamor på campus och imorgon fredag en konsert på den lokala klubben. Mycket som händer helt enkelt, och också ganska viktigt att delta i, för att träffa och interagera med andra, i alla fall.

Nu ska jag köra dubbelpass på gymmet på campus, och ha en produktiv kväll, hoppas jag!

//Emelie

En av de tillfälliga utställningarna på museet i Auckland. ”Kvinnor och jämställdhet på Nya Zeeland”
NZ var första landet i världen som införde allmän och lika rösträtt, och utställningen berörde just kvinnor och jämställdhet och hur det ser ut på NZ idag. Aotearoa är landets namn på Maori.
Museet är enormt, och en av deras viktigaste uppgifter just nu är att dokumentera allt museet ställer ut. Och då menar jag ALLT. När några av de större tingen skulle fotograferas – som den här jättefågeln – var riskerna att något skulle hända för stora, och istället för att ta fågeln till fotograferingen fick fotograferingen komma till fågeln. Då passade museet på att berätta lite för besökarna runt omkring om hur de ljussätter, vilka kameror de använder och vilket team som krävs för att som sagt dokumentera ett helt museum.

Kycklingvinge i guld

I tisdags deltog jag i en heldag för nya internationella studenter. Det är svårt att uppskatta hur många vi är, men några hundra kanske. De flesta är här för att göra sin master, vissa för språkstudier och några för utbyten. Utan att ha pratat med alla, så är mitt första intryck att vi inte kommer från så många olika platser. Absolut flest är från Kina. Ett mindre gäng från Sydostasien, ungefär lika många från Nordamerika och sen en handfull från Europa. En mycket underhållande och duktig engelsman som jobbar på en av avdelningarna på Massey höll en introduktion för oss nya, och berättade då om när han kom till Massey för sju år sedan. Första dagen hade ett stort gäng studenter stått ute och väntat på att få komma in till en lektion de alla skulle delta i. Studenterna hade varit rätt uppdelade, och engelsmannen observerade dem på håll. En stor grupp bestod av kineser i synnerhet. En grupp var amerikaner och kanadensare med breda accenter. En grupp fashionabla sydeuropéer och en grupp med Kiwis (Nya Zeeländare) utan skor. Engelsmannen knackade en av studenterna på axeln och frågade vad det var för klass dem alla skulle ta, varpå studenten svarade ”cross culture communication”. Engelsmannen: ”Yeah right, good luck with that…”

Jag kan känna igen mig i det här när jag sett mig omkring de senaste dagarna tyvärr. Jag förstår att det finns en trygghet i att umgås med likasinnade, men är det verkligen därför vi åker till en ny kontinent?

Oavsett – nästa vecka börjar alla kurser. Det ska bli kul att träffa lite fler Nyzeeländare, det har märkts på campus att terminen inte börjat än. I våras sökte jag fyra rätt olika kurser, men kom tyvärr bara in på en av dem, på grund av att jag inte hade rätt förkunskapskrav. Nu har jag i alla fall sökt och kommit in på tre till och därför fyllt min kurspott för terminen. Eftersom jag läser en samhällsvetenskaplig agronomlinje har jag rätt mycket frihet när det kommer till val av kurser. Jag har därför valt att läsa

  • Ritual & Belief (A study of selected topics in the field of ritual and belief such as rites of passage, witchcraft, sorcery, shamanism and symbolic representation.)
  • Nau mai e noho: Engaging with Maori (This course will equip students with a range of skills to engage with Maori communities including common expressions in te reo, an understanding of key traditional concepts, customary practices (tikanga), the importance of the Treaty of Waitangi and the nature and structure of Maori social and political organisations.)
  • Introduction to Food & Nutrition (An examination of the effect of social, cultural and psychological factors on food habits; a brief study of the composition of foodstuffs and the basic principles of human nutrition; an introduction to food safety and food preservation.)
  • Creative Communication (Students explore these aspects of creative communication through work in, and analysis of, three creative forms: creative writing, theatre and film. Work in the course is arranged under three broad headings: Origination, Production and Reception.

Jag uppskattar verkligen möjligheten att kunna välja lite mer fritt vad jag vill läsa, men när jag läser om alla fyra kurser känner jag också att jag kan applicera allihop på mitt program. Det är ännu ett bevis på att programmet är brett och något jag kan forma efter mina egna intressen. Tummen upp!

Campus en bit ifrån. Precis som på Ultuna finns allt samlat, campuset är inte utspritt över en stad till exempel, vilket jag gillar!
Campus lite närmare
Kycklingvinge – Studentkåren har precis uppmanat oss att tävla i en spicykycklingvingsätartävling om några veckor. När vi lämnar kåren kommer vi ut till det här: En tre meter hög kycklingvinge i guld. Är det på grund av tävlingen den står här?? Inbillar vi oss?? Men nej, den står där. Men snarare på grund av att universitetet en gång var en kycklingfarm, än att det anordnas ätartävlingar. (Men vad kom först egentligen – kycklingen eller ätandet..?)

 

Hello från andra sidan

Trots att jag det senaste halvåret vetat om att jag just nu, förmodligen skulle befinna mig precis där jag är, känns det ändå overkligt. Jag sitter vid ett skrivbord i mitt lilla korridorsrum. På campus Te Ohanga. På Massey University. Utanför Auckland. PÅ NYA ZEELAND.

Här är det vinter. Inte vinter som hemma dock, det är nog 15 grader ute. Nu skiner solen, för en halvtimme sedan vräkte regnet ner. Det är ett slags väder jag verkligen diggar. Det gör det också enklare att åka till ”vinter” när det i Sverige varit sommar i två månader. Och varför lipa när jag går mot sommar två gånger det här året?

Resan hit tog 30 timmar. Jag har aldrig varit såhär långt hemifrån, än heller flugit så länge. Jag trodde att flyget från Doha, Qatar till Auckland på 16,5 timmar (förövrigt världens längsta flygresa!) skulle vara förödande, men det var ärligt talat toppen! Mycket bra filmer, god mat, en mjuk filt och såklart SNACKS. Och dessutom några timmars sömn, alltså guld värt. Planet landade 04 igår morse NZ-tid, alltså kl 18 lördag kvällen innan hemma (med andra ord är jag liiite före nu ;)). Jag missade alltså Sverige – England, men sörjde i min ensamhet när jag väl landat, samt blev påmind lite senare av engelsmannen som bor i samma korridor. Trots mitt väldigt svaga lokalsinne hittade jag till campuset Albany (precis som SLU, har Massey flera campus runt om på nordön) samt till huset där jag ska bo – en korridor med elva till tjejer och ett kök vi delar med tolv pojkar. Eller ja, kök och kök… Det finns en kyl, en micro, en brödrost och ett toastjärn. Kommer att bli intressant. Grejen är den att i den rätt höga hyran ingår matpengar som jag kan välja att lägga på de tre olika kaféer som finns på området. Jag har inte kommit så långt än, men ja, för en som gillar att laga mat och pyssla och dona i köket kommer detta att bli en intressant upplevelse.

Igår kom jag tillrätta, packade upp och handlade grötingredienser på PAKnSAVE, somnade kl 19 och vaknade imorse vid 04. Jetlaggen är här, men kanske inte för att stanna. Vi får väl se! Lektionerna börjar inte förrän om en vecka, så innan dess tänkte jag få ordning på livet mitt, göra mig hemmastadd, vara med på Orientation Events och få lite nya vänner tänkte jag! Men först – köpa adapter! See ya!

 

//Emelie

 

Utsikten från mitt fönster 05:00 imorse
Vad som brukar kallas ”merch”
Events denna och nästa vecka för att lära känna campuset, universitetet och varandra