Morotssafari

Igår var vi på Studiebesök hela dagen! Besökte tre olika ställen, och tyvärr glömde jag kameran hemma. Men fick i alla fall några bilder från Möllegårdens Morötter.

Det dök upp en gosig katt!


Erik berättade om företaget.


Här står Ragnar med en av påsarna vi fick med oss att snacksa på i bussen.


Vädret sög. Hela dagen. Men vi är sjukt duktiga på att klä oss rätt nu, så kändes helt okej ändå! Fast alla har varit minst sagt trötta idag. Föreläsningar utomhus 8-17 har den effekten.

Här är i alla fall ett berg med morötter som inte var tillräckligt bra att nå butikerna/lagras. Men oroa er inte för att detta berg bara skulle slängas. Allt går till djurfoder!

Sen var vi på Korngården och Solnäs Kiviks Musteri också. Men det får ni tyvärr inte se nåt av. Ska se till att ha med kameran nästa gång!

Semlor och stresslaboration

Idag är det fredag! Det var det även förra veckan när vi hade stresslaboration. Vi hade suttit på lunchen och börjat prata om diverse sötsaker till den grad att flera st inte kunde hålla sig från att gå och införskaffa nåt på Syltan. Veronika var först ut. Det känns verkligen som att semlor gör alla såhär glada när det äntligen dyker upp! Förutsatt att man gillar semlor då. Tror Frida precis här lägger märke till den karavan av folk som är påväg in genom dörren.

Fri tolkning på den här bilden

Sen blev det något av en semmelkonferens där vi alla fastnade precis utanför restaurangen. Såhär trevligt har vi alltid på fredagar.


Sen var det dags för stresslabb. Det kan man ju undra vad det är för nåt! Låt mig förklara. Ett s.k RGP-test (Root growth potential) är en metod man kan använda sig av för att bedöma en plantas vitalitet. Hur bra är dom liksom på att etablera sig efter att man planterat dom? Basically ska vi testa och se hur pass bra förmåga olika växter har att bilda nya rötter. Och varför är detta viktigt? Jo, för att förmågan att kunna bilda nya rötter är den viktigaste faktorn för överlevnad efter omplantering.

Vi började med att plocka ut rätt antal. Både kontrollplantor och de som skulle stresstestas. Min grupp använde sig av Aronia x prunifolia (som anses vara etableringstålig) och Carpinus betulus (som anses vara etableringskänslig). I övrigt tycker jag den här bilden har lite av renässansmålning över sig?

Sen satte vi igång. Min grupp skulle ge våra plantors rotsystem oöm behandling. Vi skulle alltså simulera vibrering, att växterna hade tappats upprepade ggr eller blivit överkörda. Sättet vi valde att simulera detta på var att trampa på de upprepade ggr under 6 minuter. Kan ångra lite att vi inte valde den alternativa simuleringsformen ”daskas i ett bord”.

SCIENCE

Sen möttes alla upp i det underbara kaos som skapades i växthuset.

Skriva upp numrering på krukor, INTE blanda ihop arter eller  tappa kontrollplantor, anteckna vilket typ av test, trängas vid påfyllningen av inert substrat…

Och då och då få en dusch av den automatiserade sprayen av vatten som pumpades ut.

Kontrollera plantorna så att allt är rätt.

Fick syn på Sofie som verkligen måste djupdykt ner i substratet av kvartssand och kalkad torv. Faktum är att vi allihopa hade skitat ner oss ganska rejält tillslut. Och det virvlades upp så mycket sand hela tiden att alla bara gick och nös.

Kaosig men så extremt glad stämning i hela växthuset!

Här ser det plötsligt lugnt och fint ut. Så det måste ha varit efter det att munstycket flög av när Filippa ställde sig för att bevattna deras testplantor.

Sen var det bara till att se att vattnet verkligen hade trängt igenom all sand. Sen var vi klara med starten av laborationen och det var helg. Precis som nu! Ha en fin helg hörni,  vi ses

Workshop på kvistar

En av de grejerna vi gör under den här kursen är att vi ska lära oss att identifiera vinterkvistar. Så i fredags hade vi en workshop där vi skulle gå igenom tydliga karaktärsdrag för varje kvist.

Först började vi med att kasta oss in själva i att titta på kvistarna och föra anteckningar på egen hand. Vi har ju redan varit ute i parken och tittat på de flesta. Men det är väldigt skönt att ha alla samlade bredvid varandra. För plötsligt märker man hur lätt det är att missta en art för en annan. Då måste man hitta vad det är som skiljer dem åt så att man inte står och tvekar på om det är den ena eller den andra och känner sig helt lost på tentan.

Patrick gick runt och hjälpte till.

Kaffe, penna, papper, titta, anteckna, fråga.

Sen gick Cecilia och Patrick igenom alla kvistar en efter en.

Vi tittade, antecknade och lyssnade intensivt. Sen var vi fullmatade med information och gick på lunch. Sen blev det semmelfrossa, stresslabb och skitiga ansikten. Men det kommer i ett annat inlägg!

Vinterkvistar

Försov mig nåt djävulskt imorse. Alltså grejen är att jag ställer ca 57 000 alarm varje morgon, för om jag bara ställer ett kommer jag somna om. Garanterat. Och snoozefunktionen är ingenting för mig. Vad fan är grejen med att inte kunna ställa in den snoozetid man vill ha? Oavsett så vaknade jag ju till vid varje alarm, men senaste dagarna har jag varit så trött på morgonen att jag inte var vart jag ska ta vägen? Mer än att bara få stanna kvar i sängen då. Så jo, jag vet precis vart jag ska ta vägen: Stanna kvar i sängen. Men det kan man ju inte. Man måste ju leva sitt liv också. Känslan är i alla fall att jag inte kan öppna ögonen, känner mig helt väck och som att jag blivit överkörd av en truck. Och sen blivit backad över igen. Så när jag såg vad klockan hade blivit fick jag rycka mig själv upp ur sängen, göra mig i ordning, ta sista päronet i fruktskålen (bli inte lurad här nu att jag skulle ha nån fruktskål som står och är härligt fylld med frukt hela tiden. That’s not the case. Det finns en skål. Och oftast ligger en ledsen clementin i botten på den. Länge. Tills den slängs. Men ibland har man varit smart, och duktig. Och då kan det ligga nåt annat där. Som typ ett päron. Och sen är skålen tom igen. Kanske i två veckor framöver. Vem vet), springa till bussen och bege mig in för den sista timmen på föreläsningen. Kom fram kvart i elva till Alnarp. Tänkte att det inte kändes lönt att rusa in sista kvarten innan paus. Så köpte en kaffe och traskade ut i parken.

Tanken var först att kolla de vinterkvistar vi ska lära oss att identifiera. Jepp det stämmer. Vi ska lära oss att känna igen 55 st pinnar och säga vad det vetenskapliga namnet är på dom. Låter ju inte askul. Men faktum är att det är det! Finns betydligt större variation och fler kännetecken än vad jag hade kunnat föreställa mig. Har också fattat mer och mer att jag gillar träd. Tycker det är skitkul med träd!

Men det blev inte vinterkvistarna jag fastnade vid stunden jag hade innan sista timmen av föreläsningen. Hamnade i en dunge bland diverse blågranar istället.


Tycker det är så snyggt med den blå färgen som bryter av.

Upptäckte en Cryptomeria japonica, en cypressväxt tydligen.

Man kan tro att vintern är helt färglös i Sverige, men det är den inte! Man måste bara se sig omkring lite mer och spänna upp ögonen. Då kan man bl.a se ett rosa moln av hybridsnöbär.

Man kan även få syn på ekorrar. De är ju inte så färgglada, men väldigt gulliga. De är också överallt på hela vårt campus. Och det blir alltid samma reaktion, vem man än går med, vad man än gör när man ser dem skutta fram över gräsmattan eller högt uppe i träden: Ett ljust, ihållande ”Åååååh!”. För hur kan man reagera på nåt annat sätt?

De här är så himla fina. Då kan man tycka att ”Det är ju lite sjukt!? Att nåt blommar i januari. Hallå! Så ska det ju inte vara! Åh herregud klimatpanikskräckångest”. Men det är vinterjasmin för den som inte redan visste. Den kan börja blomma redan i december i södra Sverige!

Sen blev det en timmes föresläsning och sen drog jag och Julia på oss våra lager av kläder och begav oss ut i lignossortimentet för att börja leta upp de vinterkvistar vi ska plugga in (Ja jag hade min sekatör med mig. Ja jag vill gärna kunna jämföra kvistarna mellan varandra. Snälla Patrick stryp mig inte).

Om det är kallt och jävligt ute och man samtidigt måste komma på alla möjliga desperata metoder för att kunna komma ihåg olika latinska namn, och kunna koppla namnet till en specifik kvist. Då blir det lätt skrattanfall över det faktum att man får en inblick i hur ens egna hjärna fungerar och vad som tydligen gör att man bäst kommer ihåg saker.

Ju sjukare desto bättre.

Efter att ha frusit ihjäl tillräckligt mycket var vi ett gäng som åkte tillbaka till Malmö. Ryktet hade spridit sig om att Bara Blommor hade fått in 3 st Monstera variegata. När vi kom fram fick vi reda på att det bara fanns två kvar. Och vi alla förstod att Julia var tvungen att köpa en av dom.

Vi plockade ut den finaste och Julia slog till.

Äntligen! Vi är så glada för din skull Julia! Tänka sig. Att dagen skulle komma när du fick din alldeles egna Monstera variegata!?

Det var väl ett lyckligt slut på detta inlägg. Nästa gång ska ni nog få hänga med på stresslaboration tänker jag. Vi ses snart igen! Puss

Stadsträdseminarium

Idag hölls ett Stadsträdseminarium på Alnarp och det var minst sagt välbesökt! Direkt när jag klev in genom dörren möttes jag av ett hav av besökare. Glömde dessvärre kameran, så får bli lite mobilbilder.


Vi som fick plats i stolarna i aulan hade tur. Folk trängdes för att få sitta i trapporna.



Här är från när Johanna Deak Sjöman pratade om träden i staden och klimatanpassad design. Så kul och så intressant!


När det var dags för fikapaus bildades en kö redan inne i aulan ut i foajén. Så när väl jag och Ida kom fram var allt slut☹️ Kändes som en sorg. Såg alla lyckliga människor som gick runt med donuts, delicatobollar och kakor. Men bortsett från ett fikabehov som inte fick stillas så var det en galet bra och inspirerande dag👌🏼

Rotningslaboration

Så var det plötsligt fredag och det var dags för laboration! Först gick vi en liten vandring runt i växthusen på trädgårdslabbet.

Från ena växthuset rakt in i ett annat.

Så skönt att bara få gå runt bland en massa grönska under den tiden på året då allt är som mest naket utomhus.

Hittade en buske med bär som såg nästan metalliska ut i färgen. Visade sig vara Viburnum tinus.

Slutligen kom vi in i det rum där vi ska få förvara våra växter under laborationen.

De kommer dela plats med experiment med sötpotatis bland annat.

Två nissar som kikade fram bakom skynket.

Sen satte vi igång. Vi använder oss av mellansticklingar av Prunus laurocerasus i vårt experiment.

Började med att klippa av 100 st så identiska sticklingar som möjligt.

Min grupp gör quick dip på sticklingsbasen i olika koncentrationer av IBA.

Det var rätt speciellt att få stå och laborera i ytterkläder.

Hällde upp 2 cm av de olika koncentrationerna i olika behållare.

Viktigt att förbereda ett litet hål för sticklingarna i varje del.

Vi tog några sticklingar åt gången och gjorde en quick dip, 5 sekunder, i vätskan.

Sedan placerade vi ut dem i substrat av gödslad trädgårdstorv och grov perlite i relationerna 15:85.

Efter att vi var klara ställde vi ut våra brätten i växthuset. Nu är det bara att vänta och se!

Efter att ha frusit inomhus frös vi lite till i busskön påvägen hem, och sen var det fredag på riktigt! Filippa fick fina snöflingor i fluffet på sin mössa. Trevlig helg på er!

Där kom kylan

Den här vecka var det kursstart för kursen Odling i Trädgårdsföretag. Har peppat lite extra för de två kurserna vi kommer ha nu i vår. Känns skitkul att få återgå till att få fokusera på växter igen! Det var även den här veckan som kylan kom till skåne. Vaknade upp på måndagen med tanken av att jag skulle börja dagen med en lång, hurtig promenad innan det var dags att ta sig ut till Alnarp. Men tittade ut genom fönstret och bara ”Näe. Kanske inte idag”.

Så detta kommer nog vara min dagliga uniform framöver tills typ april. Långkallingar under jeans, dubbla sockar, tjock michelin-jacka, mössa, vantar och ja även ibland en varm kaffe i handen. Här är jag påväg till bussen för att ta mig iväg mot kursintroduktion.

Det var alldeles vitt och vackert när jag kom fram.

Dagens första föreläsning efter introt var en superintressant föreläsning och svampar. Här var en korg med shiitakesvamp som åkte runt för beskådning i klassen.

Filip och Ragnar drömde sig iväg mot våren (kanske) när vi satt och tittade på ett klipp om hur ett svampextrakt kan hjälpa mot ett dödligt virus som angriper bin. Så intressant!

Igår hade vi 2 timmars förberedelser inför fredagens laboration. Vi ska hur olika behandlingar kan inverka på rotutveckling. Mer om det i ett annat inlägg!

Veronika och Zottie satt och försökte värma upp fötterna på ett av elementen i salen. Varför är det så fruktansvärt kallt i alla våra lokaler!?

Friska fläktar!

Igår tog jag, Martin och Cecilia oss ut på dagsutflykt till Måkläppen! Ett reservat som är öppet för besökare mellan nov-jan varje år.

Det ligger som en sandspets långt ut i havet, utanför Falsterbo. Gäller att klä sig varmt eftersom det inte finns nåt som skyddar från vinden där ute.


Huvudattraktionen med att åka ut till Måkläppen är att få se sälar!


Sälar kan vara det gulligaste jag vet!


Den obligatoriska fikapausen!

Hallå!

Om ni inte har nåt för er nästa helg och är sugna på en fantastiskt fin dagsvandring, så passa på att åka ut till Måkläppen! Det är nämligen sista helgen inte det är stängt fram till november igen. Men försök inte ta en ”genväg” tillbaka och tro att ni kan vada över till andra sidan. För det går inte.

Ekonomispråk

Igår satt jag, Frida och Julia och pluggade tillsammans i ett av grupprummen i biblioteket. Det jag har kommit fram till att jag tycker är jobbigast med den här kursen är att ekonomispråk verkligen inte är min typ av språk. Det är som att man konstant får en gåta ställd till sig. Och sen när man väl hör svaret om vad det handlar om så bara: ”Jaha!! Var det bara det dom menade!?”. Att läsa företagsekonomi är för mig som att försöka lära sig nåt av Fader Fouras som en konstant mentor. Som att man hela tiden letar efter svar i det som egentligen ska vara en förklaring. Men det är ju bara min personliga åsikt. Många tycker säkert att det här är nåt av det roligaste som finns. Men jag är alltså inte en av dom, om inte det har blivit tydligt nog för er.

Det var mycket suckande ock frustrerat rufsande i hår och hand mot sin egen panna när vi satt och försökte trycka in alla begrepp inför fredagens tenta. Och mitt i frustrationen plingade det till i telefon och vi fick ett kursmeddelande. Ett kursmeddelande vars info fick oss att just i den stunden fatta att det fanns ytterligare saker vi måste kunna inför tentan. Lyckades fånga detta ögonblick precis när det hände.



Haha, ja jisses. Men såhär kan det vara hörni! Under tentavecka. Fylld av frustration, ångest och panik. Tjohoo! Och sen när det är över så har man glömt hur jobbigt det var. Känns som att det måste vara samma typ av mekanik som gör att kvinnor som precis fött barn kan skaffa fler barn efter det? Annars skulle ju ingen ha mer än max ett barn.. Okej, lite off topic. Men om jag går tillbaka till vårt tentapluggande så tänkte jag att det kan vara bra att vara helt öppen och bara dela med mig av de tankar och känslor som kan gå igenom en när man läser ett program. Lite verklighet liksom. Inte bara en dans på rosor osv. För grejen är att du inte kommer hitta ett program där du kommer älska precis allt ni gör. Det kommer dyka upp kurser som inte lockar dig lika mycket som de andra kurserna gör. Men de kan vara viktigare än du tror! Det häftiga är ju att man samlar på sig kunskaper ändå, som man plötsligt får användning för en vacker dag när man minst anar det. Så kör på, ge inte upp och passa på att njuta extra när de kursen som verkligen tilltalar DIG dyker upp.

Nu har jag druckit första koppen kaffe för dagen och känner mig laddad inför att ta mig an ett språk jag inte riktigt behärskar. Men det är ju såna grejer som stärker en har jag hört. Fortsatt fin onsdag! Vi ses

Snöstorm

Pluggvecka nu, jisses vad min hjärna känns frånkopplad. Den är inte alls så pepp och energifylld som den hade behövt vara. Känns väldigt frustrerande. Som att jag inte får in någon ny information överhuvudtaget  just nu. 

Igår släpade jag mig iväg för att möta upp Julia för att sitta och läsa och räkna ihop i Malmö. En snöstorm slog till precis när jag skulle bege mig. Kom från ingenstans!? Och det känns extra konstigt när man bor i Skåne. Givetvis var hållplatsen jag skulle av på avstängd just den dagen. Så vi sju st som skulle gått av fick gå av en hållplats senare och gick i ett bittert led i isande motvind.


Sen var jag väldigt nöjd över att ha nått fram till mitt mål och kunde sitta inne i värmen och istället titta ut på stackarna som kämpade sig fram i blåsten utanför.

Sen kom Julia och vi satt såhär ungefär resten av dagen. Hopplöst inpressande av diverse formler och siffror.