Hur mår våra utbildningar?

Situationen för våra utbildningar på NJ-fakulteten kan liknas vid en mjölkbesättning som går dåligt. Om besättningen går dåligt då kan du slakta hälften av alla kor. Du kommer genom detta minska foderkostnader, men du kommer också samtidigt minska intäkterna. Detta samtidigt som de fasta kostnaderna fortfarande finns kvar, men nu fördelas på färre kor. Det enda som händer är att du alltså ökar obalansen mellan utgift och inkomst ytterligare, utan att göra några egentliga besparingar.

Vi är nu i samma situation när det gäller utbildningen på NJ-fakulteten (alla program ULS studiebevakar förutom husdjursagronom och LARK). Som det ser ut nu kommer grundutbildningen på NJ få 5 miljoner mindre att just använda till undervisning till 2015. Det här beror av flera saker däribland flytten av LARK till LTV (kostnaderna är flyttade men även intäkterna – och LARK är ett program som har hög tilldelning för att utbildningen har många studenter). Pengar har tidigare kunnat flyttas från LARK-programmet som har ett överskott, till program med färre studenter som markväxt- och livsmedelagronom, som har ett underskott. En annan anledning till den ansträngda undervisningsekonomin är att en stor del av de medel som tilldelas lyfts av innan det når institutionerna. Avlyften går till bibliotek (3 miljoner), speciallokaler (t.ex. lab, 11 miljoner), service för studenter i form av IT-stöd, AV-stöd m.m. Totalt lyfts 37,5 miljoner kronor av innan grundutbildningspengarna når kurserna. De pengar som blir kvar efter avlyften ska då gå till kurserna i form av bland annat lön till föreläsare och lokalkostnader (betalas även av kursen, men subventioneras av fakulteten i form av avlyft, som dock kommer från samma medel). En tredje anledning till att tilldelningen till NJ-fakultetens undervisning väntas bli  5 miljoner lägre inför 2015 är att det inte finns någon färdig fördelningsmodell för hur grundutbildningsmedlen ska fördelas framöver. Fakulteterna har därför fått i uppdrag att utgå från att lika mycket pengar ges till utbildning som 2014, och då är faktumet att NJ får 5 miljoner mindre.

Vad kan vi då göra idag för att spara in dessa 5 miljoner? I dagsläget går vi och väntar på beslut om hur fördelningen av grundutbildningsmedel kommer ske framöver, innan vi vet det är det svårt att ta beslut om hur utbildningarna kan göras om för att bli mer resurseffektiva. Vi går också och väntar på strategiska beslut om vilken inriktning utbildningen på SLU ska ta framöver, vad ska prioriteras? Nu vet vi varken hur medel ska fördelas eller hur utbildningarna ska prioriteras. Det enda som kan göras nu är enligt programnämnden, som arbetar med dessa frågor nu, att:

  • Lägga ner program och kurser (efter analys av ekonomiska och praktiska konsekvenser).
  • Göra smärre justeringar av kursutbud och utbildningsplaner
  • Göra en del förändringar i utbildningsplaner gällande möjliga examina (att man inte kommer kunna ta examen i lika många ämnen som idag)
  • Förändra förkunskapskrav till såväl program som kurser
  • Anpassa kursplaner/kursinnehåll gällande t.ex. inslag av ”hållbart nyttjande” (vilket är ett önskemål från ledningen, att det ska finnas med hållbart nyttjande i alla utbildningsprogram).

Det här innebär alltså att vi kanske måste lägga ner program eller hyvla ännu mer på befintliga kurser. Vi anser att det inte är möjligt att hyvla mer från kurserna än vad som redan gjorts, vi har sett tydliga försämringar på många kurser under de senaste åren, direkt kopplade till tidigare nedskärningar av kursbudget. Om vi utesluter nedskärning av kursbudget som ett alternativ (kursbudgeten kommer ändå skäras ner indirekt eftersom lokalhyrorna höjs på campus p.g.a. de nya husen) då är bara nedläggning av program som finns kvar. Tilläggas kan att sen läsåret 10/11 har 68 kurser (programkurser och fristående kurser) lagts ner på NJ-fakulteten, det är en minskning med 20 %. Under samma tid har även åtta utbildningsprogram på fakulteten lagts ner, däribland livsmedelskandidat och mastern i ekologi. Kommer fler utbildningsprogram behöva läggas till denna samling nedlagda program?

Där kommer liknelsen med kobesättningen in. Utbildningen går nu dåligt. Om vi tar bort ett program kommer kostnaderna för det programmet försvinna, men det kommer även intäkterna att göra. Detta samtidigt som stora fasta kostnader fortfarande kommer finnas kvar, men nu fördelas på färre studenter. När det gäller våra utbildningsprogram måste man också komma ihåg att vi har en mycket hög grad av samläsning mellan våra program (framförallt agronom + kandidatprogrammen). Att lägga ner ett utbildningsprogram kommer därför troligtvis inte spara mycket pengar alls, kanske blir det motsatt effekt. Om vi exempelvis skulle lägga ner biomiljö skulle det inte spara in mycket pengar, det skulle bara leda till att mark/växtutbildningen kommer kosta mer (och troligtvis bli omöjlig att genomföra).

Vi vill att ledningen ska inse vilken absurd situation vi nu befinner oss i. Vi kan behöva lägga ner utbildningsprogram på grund av att vi befinner oss i en förändringsprocess där vissa delar i processen genomförs i tid, men andra halkar efter. I detta fall är det en ny fördelningsmodell som har halkat efter, en fördelningsmodell som är anpassad efter de nya förutsättningar som fakulteten utsatts för. Av denna anledning hamnar NJ-fakultetens utbildning och studenterna i kläm.

Vi vill också uppmärksamma att NJ-fakulteten har betydligt högre avlyft än övriga fakulteter, 44 % av grundutbildningsmedlen (övriga fakulteter har ungefär det halva, 21-26 %). Är det rimligt att fakulteten ska betala 11 miljoner för labblokaler (och däröver hyra för samma lokal inom kursbudgeten), när vi inte ens behöver alla de lokalerna och inte får hyra ut lokalerna till en extern hyresgäst.

Vi befarar att vi snart står här med utbildningar av pinsamt låg kvalitet, eller ett mycket mer sparsamt utbildningsutbud, i hypermoderna lokaler. Men vad är lokalerna värda om vi står här utan studenter?

Ett allt större fokus på forskning, till bekostnad av undervisning, ger tydliga försämringar i utbildningskvaliteten och universitetets internationella attraktionskraft. En ökad separation mellan undervisning och forskning, ger negativa konsekvenser för båda verksamheterna[1].

Det är dags att lägga ett större fokus på undervisningen!

 

 

bea

Beatrice JETLAG Ramnerö

Ultuna Studentkårs Ordförande

 


[1] Bienenstock, A., Schwaag Serger, S., Benner, M., Lidgard, A. (2014) Utbildning, forskning, samverkan – Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley? SNS Förlag, Stockholm

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *