Tack för det här året!

Nu har jag gått på sommarledighet på riktigt!
Klassfest i fredags, jobb igår och sen en sväng på ”Smaka på Stockholm” för att fira in ledigheten. Är sååå redo för en sommar i grisstallet nu.

Jag vill passa på att  tacka för mig, tacka er för att ni tagit er tid att följa mig under 2:a året på Ultuna. Utan er vore bloggen ingenting!
Framtiden som husdjursagronom känns mer och mer verklig även fast det är tre år kvar, målen börjar sättas och drömmarna fortsätter. I höst kommer ni få följa en annan husdjursagronoms vardag genom bloggen.

Om inte alltför många veckor kommer första antagningsbeskedet, jag minns hur spänd och förväntansfull man var. Har ni några frågor eller funderingar, passa på att kommentera nedan, bloggen kommer ligga kvar ett tag och jag kikar in även under sommaren.
Vill ni nå mig i framtiden kan ni mejla mig på sahg0004@stud.slu.se

Hoppas att jag inspirerat i alla fall någon att söka sig till husdjursagronom, det är en bred och mycket rolig utbildning 🙂

Ha en underbar sommar, vi ses i höst!

/Sara

År 2 avklarat

Så var terminens sista tenta skriven! Det här har varit min favoritkurs under hela utbildningen, så jag tycker faktiskt att det är lite sorgligt att inte ha mer undervisning om foder. Men ser fram emot nya spännande kurser nästa år!

Tentan firades med burgare och vin ute på Gästrike-Hälsinge nation.
Imorse var vi uppe i ottan för tentarättning. Det gick strålande, vilket betyder att jag kan få en veckas ledighet istället för att plugga till omtenta.

Nu ska jag ut i solen med missarna en sväng innan det är dags för klassfest 😀

Näringslära på Kolmården

Idag var det dags för en heldag på Kolmården.
På förmiddagen hade vi en föreläsning om Näringslära i djurpark, där en veterinär berättade för oss hur de utfodrar sina olika typer av djur. Vi fick även para ihop bilder på olika zoo-djur med bilder på olika mag-tarmkanaler.

Efter lunch fick vi lite fri tid innan det var dags för rundvanding i stallar och foderrum på anläggningen. Vi tog en tur i linbane-safarin. Lejonen är så vackra!

Foto: Anna Jansson

På rundvandringen fick vi höra om utfodringsrutiner till aporna: schimpans, gorilla och gibbon. Djurskötarna går aldrig ens in till schimpanserna eftersom det kan bli farligt då schimpanserna är både kvicka och starka, vi fick höra att de tom dödar små vildsvin ute i det vilda.

I det vilda äter många av djurparkens djur frukt, men det har man kraftigt dragit ner på i parken då våra odlade frukter innehåller betydligt mer socker än de som växter vilt, så innehållet motsvarar inte deras naturliga föda. Istället ger man mycket grönsaker. Aporna äter några olika pelleterade foder där de får i sig alla nödvändiga näringsämnen. Vi fick smaka på pelletsen och de va såå goda! Min favorit smakade hallon. Perfekt mellanmål 😉

Foto: Veronica Ekström

Vi fick titta på utfodring av Kapybara, världens största gnagare. Man gömmer foder i bl a säckar för att djurens ska få berikning, använda sig av födosök, och för att förlänga ättiden.

Foto: Veronica Ekström

Här inne sover en del av savanndjuren på natten. Bl a gnu, antilop och dovhjortar och axishjort står ihop i ett stall som är omgjort till två stora boxar.

Hullbedömning på mjölkkor

Idag var det dags att titta på korna ute på Lövsta.
Inne i stallet fick vi öva på att hullbedömma kor genom att titta på dem bakifrån och avögra hur mycket fett som fanns kring ryggkotor, höftknölar, bärbensknölar och hur pass djup svansgropen är. När man hullbedömmer kor gör man det på en skala mellan 1-5, där 1 är kraftigt avmagrad och 5 mycket fet. Det var lite svårt i början eftersom jag är van vid hästar, har de utstickande höftknölar och ryggkotor är de ju magra, men kor är byggda på annat sätt.

Denna ko har ett normalt hull, på ungefär 3-3.5

Vi var även ute och tittade på korna som går på bete nu. Vi skulle gissa hur många hektar en viss hage var och sedan fick vi mäta den.

Det här är en plansilo där man förvarar ensilage. Även denna fick vi mäta, och räkna ut hur många ton ensilage som skulle få plats där. Vi räknade även ut ungefär hur mycket ensilage en mjölkko äter på ett år (ca 3690 kg ts).

Doften av bra ensilage är en av mina favoritdofter!

Råmjölk

Med inspiration från en helg fylld av grisningar på jobbet tänkte jag skriva lite om råmjölk.
Det är en tuff kamp som smågrisarna har om spenarna, de minsta och sist födda kan ha svårt att få i sig tillräckligt.

Råmjölken innehåller mycket antikroppar och protein, den ”aktiverar” spädgrisens egna immunsystem. Man skulle kunna tro att råmjölken innehåller mer fett än den vanliga suggmjölken men det gör den faktiskt inte.

Ungefär 12 h före grisning bildas råmjölken i juvret, och ca 12 h efter grisning behöver varje gris ha fått i sig 2 dl, innan råmjölken ombildas till suggmjölk.

För att se till att alla spädgrisar får i sig råmjölk brukar man skiftdia dem, man börjar med de minsta och svagaste och skiftar sen efter någon timma. En sugga har ungefär 14-16 spenar och får ungefär lika många smågrisar, men att alla ska hitta varsin är inte helt lätt, de svaga blir lätt bortknuffade.

Inte fullsatt här 🙂

Smågrisarna brukar somna snabbt efter att de diat. Det här är en bild från förra sommaren, ni som känner mig vet att jag hade en favoritgris som jag kallade Svartnos.
Ni andra kan ju få gissa vem av dom det är 😉

Insekter som foder

Idag anlände försommaren till Uppsala!
Jag har suttit på balkongen och myst med djuren och mumsat på färska bär.

Nu väntar en vecka med projektredovisningar.
14 ämnen ska avhandlas, alltifrån Selenbrist hos lantbruksdjur till Insekter som foder.
Min grupp redovisade redan igår. Det var ju lottdragning om vem som skulle redovisa och det blev inte jag som drog den långa tändstickan 🙂

Ikväll har jag fredagsfeeling, Sverige spelar kvartsfinal mot Schweiz i hockey-VM och jag lyxade till det med lite gott snacks till sändningen. ICA:s kycklingspett är gjorda på svenskt kött numera, me like!

Tillbaka på Lövsta

Idag har vi varit ute på Lövsta igen, för att lära oss mer om foder till gris.
Först fick vi några räkneövningar där vi bland annat skulle blanda till ett blötfoder, och räkna ut hur mycket foder en digivande sugga behöver äta varje dag.

Vi fick några följesedlar från olika foder och skulle avgöra om det var ett digivningsfoder, slaktgrisfoder eller smågrisfoder. Suggorna behöver ett foder med högt energivärde och proteinvärde under laktationen. Smågrisarna äter också ett energitätt foder med mycket fett, för att sedan gå över på ett foder med mindre energi när de står i slaktavdelningen.
Man vill att grisarna ska ansätta muskler, inte vara feta.

Sen fick vi titta lite på grisar i olika åldrar, och vad de äter för foderblandningar. Smågrisfoder introduceras tidigt för att grisarna ska vänja sig vid att äta och inte bara dricka mammans mjölk. Ofta brukar man ge ett mjökbaserat fodertillskott tillsammans med pelletsen för att det ska smaka gott.

Studiebesök – slaktkyckling och värphöns

Idag har vi tillsammans med EoD (Etologi & djurskyddsprogrammet) varit på studiebesök ute på SLU:s forskningscentrum Lövsta, för att lära oss mer om foder till slaktkyckling och värphöns.

Just nu pågår ett försök där man undersöker hur ljusstrålning i olika våglängder påverkar värphöns. Även djungelhönor, som tamhönan härstammar från, ingår i försöket.

Först fick vi titta på olika fodersorter som ges till slaktkyckling och värphöns. De flesta innehåller till stor del vete, och ca 60-70 % spannmål. Eftersom fjäderfän har en muskelmage behöver fodret vara ganska grovt för att magen ska få jobba. I en foderfördelare kan man testa hur stora bitar fodret innehåller, för att avgöra om det skulle passa bra tills ens besättning. Både slaktkyckling och värphöns har fri tillgång på foder men slaktkyckling äter mer eftersom de växer snabbare.

När vi går in och tittar på djuren gäller det att vara ombytt från topp tilll tå. Av smittoskyddssynpunkt får inga lösa föremål tas med in i stallet.

Dagen avslutades med en tipspromenad ute i det soliga vårvädret. Föreläsningen vi haft om utfodring till fjäderfä låg som grund för frågorna.

Mitt lag vann tipspromenaden med 18/19 rätt 😀

Valborg

Jag har för mig att ett av mina första inlägg på bloggen handlade om Valborg, så det var nog ungefär ett år sedan jag började blogga. Som vanligt är det sittning ute på SLU och släpp på kåren för de som vill. Såhär såg det ut i Ekoparken kl 9.
2 h senare var det smockfullt.

Man får lämna soffan hemma 🙂

Utfodring i älgpark

I projektarbetet jobbar jag ihop med 3 st studenter från Etologi & Djurskyddsprogrammet.
Vi ska skriva om hur man utfodrar i älgpark.

Jag har varit i kontakt med Gårdsjö älgpark som ligger några mil nordväst om Uppsala. Där har älgarna fri tillgång på tallris och aspar under vinterhalvåret. De får även ett kraftfoder som heter Renfor bas. Under sommaren betar älgarna på åkrarna och får i sig bland annat klöver och maskros. Utöver det läggs det in sly (färska löv) varje dag.

De har även två sorters saltsten i hagen, en ”vanlig” vit och en viltsten som innehåller extra mycket mineraler.

Mitt fina glasunderlägg från Skansen 🙂

Projektarbetet görs både i en skriftlig och en muntlig form, där vi drar lott om vem som får redovisa för övriga i klasserna. Så alla i gruppen måste ha bra koll på hela arbetet.