Nya professorer – nya tankar!

Scroll down for  English version

Vi har nyss installerat nya professorer. Fyra i Uppsala och fyra i Umeå. Tre kvinnor och fem män, vilket betyder att andelen professorer som är kvinnor ökar sakta. Den ligger över riksgenomsnittet, men vi har förstås visionen att vara helt jämställda. Diversiteten bland de nya professorerna kan också beskrivas som två kvinnor från Sverige, en från USA, två män från Australien, en från Ryssland, en från Tyskland och en från Finland. Vi rekryterar från hela världen.

De åtta nya professorerna har spännande kunskaper och bidrar till att öka vår totala tankerymd. Det var fantastiskt inspirerande att lyssna på deras installations-föreläsningar, som beskrev aktiviteter i alla världsdelar, och perspektiv från samhällen och ekosystem till cellers innersta mysterier.

Även andra som anställs vid universitet eller kommer som studenter bidrar med kunskaper, erfarenheter och ambitioner. I fallet professorer blir det extra påtagligt genom exponeringen i samband med deras installation.

Det är denna ström av människor och deras kunskap och kreativitet, som utgör själva motorn i vårt universitet. Det gäller att vårda och utveckla den. Resultat från den nyligen genomförda medarbetarundersökningen pekar på att SLU är en bra arbetsplats, men att det finns behov av möjligheter till reflektion och återhämtning.

I den strategi för 2017-2020, som styrelsen ska diskutera vid sitt kommande möte i juni lyfter vi fram medarbetare och studenter som våra viktigaste resurser. Ett universitet måste organiseras så att de utvecklas väl och samverkar på bästa sätt. Installationerna av de nya professorerna var en viktig påminnelse om betydelsen av människornas potentialer.

Peter Högberg


New professors, new ideas

We have just installed new professors – four in Uppsala and four in Umeå. Three women and five men, which means that the share of female professors is slowly edging up. It is above the national average, but our vision, of course, is equal shares. The diversity among the new professors can also be described as two women from Sweden, one from the US, two men from Australia, one from Russia, one from Germany and one from Finland. We recruit from all over the world.

The eight new professors all possess exciting knowledge and contribute to increasing our space of ideas. Listening to their installation lectures was very inspiring – they covered work in all parts of the world, presented perspectives from communities and ecosystems and described the innermost mysteries of cells.

All our staff, as well our students, contribute their knowledge, experience and aspirations. However, in the case of our professors it becomes particularly evident through the exposure that their installation brings with it.

It is this flow of people, their knowledge and their creativity, that is the engine of our university. It is important that we nurture and develop it. Results from the recent staff survey show that SLU is a good place to work, but that there is a need for more reflection and recovery.

In the 2017–2020 strategy, which the Board will discuss at its June meeting, we highlight staff and students as our most important resources. A university must be organised in such a way that it can develop and make the most of the opportunities for cooperation. The installation of our new professors was an important reminder of the importance of human potential.

Peter Högberg

Afrika

Scroll down for an English version.

Som gymnasieelev läste jag några diktsamlingar av ugandiern Okot p´Bitek. Hans Ocols sång handlade om en frustrerad ung man som otåligt strävar bort från hembyns fattigdom och vidskeplighet. Motsatsen Lawinos sång handlade om en kvinna som finner livets mening och glädje i hembyns traditioner och trygghet.

Jag blev nyfiken på Afrika och tog chansen att som SLU-student göra en studieresa och även mitt examensarbete där. I en tanzanisk savannskog full av obekanta lukter och ljud och en fantastisk värme grävde jag fram rötter av träden mbembakofi (Afzelia quanzensis) och mtundu (Brachystegia spiciformis). De exotiska namnen till trots bildade de samma sorts mykorrhiza-symbios som tall och gran! Det blev början till mitt liv som forskare och lärare, som så småningom via studier i mer nordliga system ledde till dagens jobb som rektor.

Afrika finns kvar i mina tankar och i mitt hjärta. Jag gläds åt kontraktet med SIDA rörande projektet AgriFoSe, där SLU får huvuddelen av de 60 miljonerna för att bedriva forskning i låginkomstländer, i huvudsak Afrika söder om Sahara samt Asien. Det är också kul att läsa på våra hemsidor om studenter som gör MFS (Minor Field Studies) i Uganda och jag uppskattar mycket alla medarbetare och deras afrikanska kollegor som tillsammans enträget jobbar för att lösa svåra problem. Dessa samarbeten är mycket uppskattade av våra partners. Vi har mycket att lära av varandra.

I höstas besöktes vi av ordföranden för kommissionen för Afrikanska unionen Hennes excellens Nkozasana Dlamini-Zuma. Jag beskrev det vikande intresset för jordbruksnäringen bland dagens unga i Sverige. Det är ännu värre i Afrika, utbrast hon. Där associerar de unga jordbruk med en gammal trött kvinna med en hacka. Hon pratade länge och engagerat om ämnet och gav trots allt även positiva exempel. Det är uppenbart att perspektiven i Okot p´Biteks dikter fortfarande är aktuella, även om de ändrats en del så har kontrasterna sannolikt skärpts.

Beroendet av mat består och är globalt. Vi påminns sällan om dess sanna natur eftersom vi har resurser och kan köpa mat på en världsmarknad. I Etiopien pågår däremot en långvarig torka, som berör livsuppehället för ca 10 miljoner människor. Vi besöktes nyligen av landets ambassadör Woinshet Tadesse. Hon beskrev situationen och vi diskuterade behovet av mer forskning.

Hennes besök påminner om vilken betydelse vårt arbete kan få. Afrika har stora potentialer att inte bara vara självförsörjande på mat och fibrer utan även exportera till övriga världen. Men det handlar inte bara om det utan också om rikedomen i möten och i samarbeten med människorna, samarbeten som bygger en hållbarare värld.

Peter Högberg


 

Africa

In my final school years, I read some of the poems by Ugandan poet Okot p’Bitek. His Song of Ocol was about a frustrated young man who impatiently strives to get away from the poverty and superstition of his native village. Its counterpart, Song of Lawino, was about a woman who finds the meaning of life and joy in the traditions and security of her native village.

I was curious about Africa, and as a student at SLU I took the opportunity to make a field trip and also to do my degree project there. In the Tanzanian savannah woodland, full of unfamiliar smells and sounds and great heat, I dug up the roots of the trees mbembakofi (Afzelia quanzensis) and mtundu (Brachystegia spiciformis). Despite their exotic names, they formed the same kind of mycorrhizal symbiosis as pine and spruce! It was the beginning of my life as a researcher and teacher, a life that eventually, through studies of the more northern systems, led to my job today as vice-chancellor.

Africa remains in my thoughts and in my heart. I am happy about the agreement with Sida regarding the AgriFoSe project, where SLU gets the bulk of the SEK 60 million allocated to the project to conduct research in low-income countries, mainly in sub-Saharan Africa and Asia. It is also fun to read, on our website, about students doing MFS work (Minor Field Studies) in Uganda, and I very much appreciate all our staff and their African colleagues who tirelessly work together to solve difficult problems. These collaborations are highly appreciated by our partners. We have a lot to learn from each other.

Last autumn, we had a visit from the President of the Commission of the African Union, Her Excellency Nkozasana Dlamini-Zuma. I described the waning interest in agribusiness among young people in Sweden today, and she explained that the situation is even worse in Africa. There, the young associate agriculture with a tired old woman with a hoe. She talked passionately and at length on this topic, but could also give positive examples. It is evident that the perspectives of Okot p’Bitek’s poems are still relevant, and even if they changed, some of the contrasts have most likely sharpened.

Our dependence on food remains, and it is global. We are rarely reminded of its true nature because we have the resources and can buy food on the world market. Ethiopia, on the other hand, has suffered a prolonged drought affecting the livelihoods of about 10 million people.We recently received a visit from the country’s ambassador Woinshet Tadesse. She described the situation and we discussed the need for more research.

Her visit reminded us of how important our work can be. Africa has great potential not only to be self-sufficient in food and fibre, but also to export to the rest of the world. But it is not just about that, it is also about the richness of meetings and working together – partnerships that build a more sustainable world.

Peter Högberg

 

Ny på jobbet

Karin Holmgren börjar börjar som prorektor vid SLU den 1 mars 2016.

Karin Holmgren börjar börjar som prorektor vid SLU den 1 mars 2016.

Det är knappt en månad kvar tills jag påbörjar mitt heltidsuppdrag som prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet och min anställning som professor i naturgeografi vid institutionen för stad och land. Jag känner mig ödmjuk, glad och tacksam för det förtroende SLU visat mig. Jag ska göra allt jag kan för att förvalta det förtroendet väl!

Rektor har bett mig att, i likhet med nuvarande prorektor, ha ett särskilt ansvar för grundutbildningsfrågorna. Det gör jag gärna! Den institution jag kommer ifrån har en tradition av att prioritera grundutbildningsfrågor och där är grundutbildningsutbudet stort och brett. Jag känner mig trygg och motiverad att få ta detta ansvar vid SLU.

Det känns stort att få vara med och leda ett universitet vars kärnverksamhet fokuserar på några av framtidens ödesfrågor; hur vi skapar ekonomiskt och ekologiskt hållbara produktionssystem inom jordbruk, skogsbruk, djurbruk m.m. – våra gröna
naturresurser – i en värld med växande befolkning, allvarlig flyktingsituation och oroande klimatutveckling. Framgångsrik forskning och forsknings-anknuten utbildning inom de sektorer som SLU står för gör skillnad!

Många av de ämnesområden som SLU spänner över har beröringspunkter med kärnverksamheten vid min nuvarande institution vid Stockholm universitet, institutionen för naturgeografi. Det finns också klara kopplingar till min egen forskningsinriktning – klimatförändringar i ett historiskt perspektiv, samt kopplingar mellan samhällsutveckling och klimatutveckling. En del av SLU:s ämnesområden är förstås helt nya för mig. Jag ser med spänning fram emot att få lära känna alla delar av SLU:s verksamhet. Den första tiden kommer att bli en intressant läroperiod. Först och främst måste jag snabbt sätta mig in i verksamheten, dess potential och utmaningar, från gräsrotsnivå till näringsdepartement, relevanta sektorer i samhället och våra olika forskningsfinansiärer.

Fram till 1 mars har jag nu fullt upp med att avsluta och lämna över mitt arbete som prefekt vid institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. Institutionen har under det senaste året arbetat aktivt med att ta fram strategier för institutionens verksamhet under de kommande åren och vi är nu i slutfasen av detta arbete. Processen har gett mig många idéer och lärdomar som jag kommer att ha nytta av i mitt nya uppdrag.

Jag ser nu mycket fram emot att, tillsammans med rektor och hela SLU, snart få ta mig an de strategiska och universitetspolitiska framtidsfrågorna för såväl en globalt hållbar utveckling som för en kreativ, konstruktiv och hållbar utveckling av Sveriges lantbruksuniversitet.

Karin Holmgren
Prorektor (inom kort)


 

On a new post

Just another month to go before I take up the post as deputy vice-chancellor and professor of physical geography at SLU’s Department of Urban and Rural Development. I feel humble, happy and grateful for the confidence SLU has shown me. I will do everything I can to honour it. The vice-chancellor has asked me, like the current deputy vice-chancellor, to take special responsibility for education issues. This is something I am more than happy to do. My current department has a tradition of prioritising education at undergraduate and Master’s level and offers a wide range of courses and programmes. I feel confident and motivated to take on this responsibility at SLU.

To help lead a university like SLU is an important task. A university whose core businesses focus on some of the crucial issues of the future: how to create economically and ecologically sustainable production systems in agriculture, forestry, animal use, etc. – our green natural resources – in a world with a growing population, a serious refugee situation and a climate development that causes concern. Successful research and research-related education in the sectors SLU is responsible for make a difference! Many of the subjects taught at SLU have points of contact with the core business at my current department at Stockholm University, the Department of Physical Geography. There are also clear links to my own research interests – climate change in a historical perspective and links between social progress and climate development. Some of SLU’s subjects are of course completely new to me, and I look forward to getting to know all the different activities at SLU! The first few months will be an interesting learning experience. First and foremost, I must quickly get to know the everyday business, opportunities and challenges, from grass-root level to the Ministry of Enterprise and Innovation, relevant sectors of society and our different research funding bodies.

Until 1 March I will be busy tying up loose ends and handing over my work as head of the Department of Physical Geography at Stockholm University. This past year, the department has actively worked to develop strategies for its activities in the years to come, and we are now in the final phase of this work. The process has given me many ideas and taught me lessons that I will benefit from in my new post. I now look forward to taking on, along with the vice-chancellor and all of SLU, the strategic and university policy issues related to both future global sustainable development and a creative, constructive and sustainable development of the Swedish University of Agricultural Sciences.

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor from 1 March

 

Vårt miljöarbete

Scroll down for an English version.

Det har diskuterats varför vi inte investerar i vindkraft trots att detta kunde ha gjort oss självförsörjande på elenergi, enligt en intern rapport. Bakgrunden till beslutet är att vi de senaste åren på kort sikt ökat våra kostnader för lokaler avsevärt, främst genom en behövlig modernisering av våra lokaler och förtätningen av Campus Ultuna. Detta har i viss mån skett på bekostnad av våra kärnverksamheter, som är våra viktigaste uppdrag. Nya investeringar i vindkraft av i storleksordningen 130 miljoner kronor skulle ha försvårat det ekonomiska läget ytterligare för dessa verksamheter.

Det är viktigt att påpeka att i stort sett alla våra kärnverksamheter, forskning, grundutbildning och fortlöpande miljöanalys, kan betraktas som miljöarbete. Den alternativa investeringen av de 130 miljoner kronorna blir således till gagn för miljön och inte bara vår miljö på SLU, utan även långt utanför SLU. Vår forskning har nämligen format dagens metoder och fortsätter att påverka utvecklingen inom jord-, trädgårds- och skogsbruk och djurhållning. Vi på SLU fortsätter arbetet med att hitta metoder som förenar hög produktion med minsta möjliga påverkan på miljön.

Till exempel avkastar dagens åkerbruk mer skörd per hektar, men läcker mindre kväve till grund- och ytvatten. Dagens skogsbruk binder mer kol, samtidigt som man tar en rad miljöhänsyn som föreslagits av forskare vid SLU med syfte att minska påverkan på flora och fauna. Vi arbetar oförtrutet för att minska antibiotikaanvändningen och med viktiga etiska frågor inom djurhållningen. Vår fortlöpande miljöanalys levererar ständigt underlag till Sveriges miljöpolitik. Nyss publicerade våra forskare en studie om hur ett modifierat ris kan minska utsläppen av metan, en potent växthusgas, från risodlingar. Detta är bara några få exempel på hur vår forskning bidrar till Sveriges och internationellt miljöarbete. SLU rankas som 16:e bästa universitet i världen inom området ekologi/miljö baserat på hur mycket våra bidrag uppmärksammas av det internationella forskarsamhället.

Det viktigaste bidraget är nog ändå våra grundutbildningar, där vi diskuterar avvägningar mellan produktion och miljö med de som ska ta hand om de areella näringarna och miljövården i framtiden. Vi i SLU:s ledning gjorde således bedömningen att på kort sikt stärka det omfattande och viktiga miljöarbete vi bedriver inom kärnverksamheterna i första hand, i linje med vårt primära uppdrag från riksdag och regering. I ett stabilare ekonomiskt läge kan vi investera mer i vår energiförsörjning.

Peter Högberg

 


 

Our environmental work

There have been discussions on the topic why we are choosing not to invest in wind power, despite the fact that this, according to an internal report, could make us self-sufficient in electrical energy. The reason for this decision is that in recent years, our short-term costs for premises have increased substantially, mainly because of a much-needed modernisation of our facilities and a densification of Campus Ultuna. This has, to some extent, been at the expense of our core businesses, our most important mission. New investments in wind power in the order of SEK 130 million would have worsened the financial situation further for these activities.

It is important to note that virtually all of our core businesses – research, education and environmental monitoring and assessment – can be considered environmental work. Consequently, investing SEK 130 million in this rather than wind power will also benefit the environment, and not only our environment at SLU, but elsewhere as well. Our research has shaped the methods used today, and it continues to influence the development of agriculture, horticulture, forestry and animal husbandry. We are continuing our efforts to find methods that combine high production with minimal environmental impact.

An example: Today’s agriculture produces higher crop yields per hectare, but leaks less nitrogen to groundwater and surface water. Today’s forestry methods bind more carbon, while at the same time taking into account environmental considerations suggested by SLU researchers and aimed at reducing the impact on flora and fauna. We work tirelessly to reduce the use of antibiotics, and on important ethical issues in animal husbandry. Our environmental monitoring and assessment activities deliver supporting data for Sweden’s environmental policy. Recently, our researchers published a study showing how a modified rice could reduce emissions of methane, a potent greenhouse gas, from rice paddies. These are just a few examples of how our research contributes to the environmental work both in Sweden and internationally. We are ranked16th best university in the world in the field of ecology/environment. This ranking is based on the attention our work receives from the international scientific community.

Our main contribution is probably still our degree programmes, where we discuss the trade-off between production and the environment with those who will take care of the agricultural industries and environmental protection of the future. SLU’s management has therefore made the decision that in the short term, we will prioritise strengthening the comprehensive and important environmental work that our core businesses constitute, in line with the mission parliament and the government have entrusted us with. Investing in energy will have to wait until our financial situation is more stable.

Peter Högberg

Vi behöver både grundläggande och tillämpningsnära forskning, och att de samverkar!

Scroll down for an English version.

En livlig diskussion, som förs både inom och utanför SLU, rör hur mycket vi ska satsa på grundläggande (kanske snarare nyfikenhetsdriven) respektive tillämpningsnära forskning. Bör vi ens dela in forskningen på detta sätt? Kanske är det mer meningsfullt att fundera hur forskningen ska fungera på bästa sätt och hur den bäst kan producera kunskap som är viktig för samhället på kort och lång sikt.

Lant-, skogs- och trädgårdsbruk, veterinärmedicin, landskapsarkitektur etc. består av och uttrycks i konkreta handlingar, vilket motiverar den tillämpningsnära forskningen. Många av de hjälpmedel vi använder i vårt dagliga liv är dock resultatet av tillämpningar av tidigare grundforskning. När denna bedrevs, föreställde man sig inte alltid alla de tillämpningar som senare blev resultatet. Det är förstås svårare att föreställa sig att detsamma gäller även i framtiden, men allt talar för det.

Den exakta avvägningen mellan hur mycket vi ska satsa på det ena eller det andra är däremot mycket komplicerad. Viktigare till att börja med är konstaterandet att bägge behövs. Detta innebär i sin tur att bägge måste ges förutsättningar till en stark utveckling, samtidigt som interaktionen dem emellan måste stimuleras.

Om vi lyckas med det kommer SLU att bli ett ännu starkare universitet, som respekteras både av forskarsamhället och av avnämare i omvärlden. Det kommer att framstå ännu tydligare varför samhället ska satsa medel på just oss.

Peter Högberg


 

Basic and application-oriented research: we need them both, and we need them to interact

There is currently a lively discussion going on, both within SLU and outside, on how much we should invest in basic (or should we perhaps call it curiosity-driven) research and application-oriented research respectively. But should we even categorise research that way? Would it not be more meaningful to reflect on how research can best produce knowledge that is of use to society, in the short term as well as the long term?

Agriculture, forestry, horticulture, veterinary medicine, landscape architecture etc. consist of and are expressed as concrete actions, something which justifies application-oriented research. However, many of the tools we use in our daily life are the results of applications of basic research. At the time when this research was conducted, it wasn’t always possible to predict the applications it would result in. Obviously, it’s harder to imagine possible applications in our own future, but we have no reason to think that the same won’t apply then.

To strike the right balance, however, is very difficult. Suffice it to say that both basic and application-oriented research are needed. This in turn means that we must create opportunities for both of them to develop strongly, and at the same time promote interaction between the two.

If we succeed in doing this, we will make SLU an even stronger university, one that is respected by the research community and stakeholders alike. It will make it even more obvious why society needs to invest in SLU.

Peter Högberg

Ny ledning

Scoll down for an English version.

SLU:s styrelse utsåg vid sitt senaste möte Karin Holmgren som ny prorektor för SLU. Karin är professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och prefekt för en stor institution där. Karin har utmärkt sig som en mycket god ledare och det är därutöver förstås extra positivt att få in en person med lång erfarenhet från ett annat universitet i SLU:s ledning. Hon kommer att påbörja sitt arbete hos oss 2016-03-01. Varmt välkommen, Karin!

Fram till dess kommer Lena Andersson-Eklund att fortsatt vara prorektor. Jag är mycket tacksam för att hon ställer upp ytterligare några månader. Lena har haft många långa och ansvarsfyllda uppdrag i SLU:s ledning. Som ny rektor är det tryggt att ha en person med den erfarenheten och arbetskapaciteten vid sin sida.

Nya fakultetsledningar
Valförsamlingarna vid våra fyra fakulteter har röstat fram nya ledamöter till sina respektive fakultetsnämnder och lämnat förslag på dekan och prodekan till mig. Röstresultaten var tydliga och mina beslut kommer att följa dem. Jag hälsar Torleif Härd (NJ), Kristina Dahlborn (VH) och Göran Ståhl (S) välkomna som nya dekaner och Håkan Schroeder (LTV) att fortsätta som dekan.

Jag vill samtidigt också tacka de avgående dekanerna Barbara Ekbom (NJ), Karin Ljung (S) och Karin Östensson (VH) för helhjärtade insatser.

Nya vice-rektorer
SLU:s ledning kommer att kompletteras med två vice-rektorer, som jag kommer att rekrytera. Nuvarande vice-rektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys (FOMA), Göran Ståhl, kommer att bli ny dekan för fakulteten för skogsvetenskap. Göran har under de sista sex åren lyckats etablera FOMA som en mycket tydlig verksamhet vid SLU. Han har arbetat systematiskt och med stort lugn rett ut problem med osäker finansiering. Det är bråttom med att rekrytera Görans ersättare eftersom hans uppdrag som dekan börjar redan 2016-01-01.

Det blir även en ny vice-rektor för samverkan, som får ett uppdrag som avviker något från Johan Schnürers nuvarande. Johan har arbetat energiskt och idérikt på många fronter. Senast igår, i ett samtal jag hade med statssekreteraren, fick jag höra mycket uppskattande ord om Johans insatser. Rekrytering av ny vice-rektor med ansvar för samverkan är påbörjad.

Peter Högberg


New management at SLU

At its latest meeting, the SLU Board appointed Karin Holmgren the new deputy vice-chancellor of SLU. Karin is a professor of physical geography at Stockholm University, where she heads a large department. Karin has distinguished herself as an excellent leader, and her long experience from another university will be a positive addition to SLU’s management. Karin will take up her post on 1 March 2016. We wish her a warm welcome!

Until then, Lena Andersson-Eklund will continue as acting deputy vice-chancellor, and I am grateful that she has agreed to this. As part of SLU’s management, Lena has been charged with several extensive and important tasks. As a new vice-chancellor, it is comforting to have someone with her experience and work capacity at your side.

New faculty managements
The electoral assemblies at our four faculties have elected new members for their faculty boards, and they have submitted proposals for deans and vice-deans to me. The voting results were clear, and my decisions will be in accordance with them. I consequently welcome Torleif Härd (NJ), Kristina Dahlborn (VH) and Göran Ståhl (S) as new deans, and Håkan Schroeder (LTV) to continue his mission as dean.

I also want to thank the deans who will be leaving their posts – Barbara Ekbom (NJ), Karin Ljung (S) and Karin Östensson (VH) – for their wholehearted efforts.

New pro vice-chancellors
SLU’s management will be supplemented by two pro vice-chancellors, whom I will be recruiting. The current pro vice-chancellor for environmental monitoring and assessment (EMA), Göran Ståhl, will become the new dean of the Faculty of Forest Sciences. Over the last six years, Göran has established EMA as a clear part of SLU’s operations. Systematically, and with great calm, he has sorted out the problems that come with uncertain funding. It is urgent to recruit his replacement, as he takes up his post as dean on 1 January 2016.

There will also be a new pro vice-chancellor for external collaboration, and his/her tasks will differ slightly from those of current pro vice-chancellor Johan Schnürer. Johan has worked energetically and creatively on many fronts. Only yesterday I had a conversation with the state secretary, who expressed great appreciation for Johan’s efforts. Recruitment of a new pro vice-chancellor for external collaboration is in progress.

Peter Högberg

 

En stor utmaning!

Scroll down for an English version.

Med en befolkning på snart 7,5 miljarder människor nyttjar vi mycket av planetens resurser. I flera länder, bl.a. i Sverige, bedrivs därför ett arbete för att utveckla långsiktigt hållbarare metoder för att nyttja våra naturresurser. SLU:s forskning, undervisning och fortlöpande miljöanalys spelar naturligtvis en nyckelroll i det arbetet.

Men – det finns mycket vi på SLU kan göra bättre i det sammanhanget. Framför allt måste vi bli bättre på att klargöra de samhälleliga konsekvenserna av olika avvägningar mellan produktions- och miljömål. Vi har haft en relativt stabil situation i det svenska samhället där en ökad prioritering av miljömålen kunnat genomföras, samtidigt som hög produktion bibehållits i t.ex. lant- och skogsbruk. Det har varit möjligt att genomföra förändringar stegvis.

I andra regioner kollapsar samhällen på grund av krig. Livsmedelsförsörjningen fungerar inte. Det som produceras kan när som helst konsumeras av plundrande krigförande. Många människor flyr. En del av dom kommer till oss. I denna situation när försörjningsproblematiken ställs på sin spets, behövs vi på SLU för att hjälpa till att besvara många svåra frågor.

Varifrån ska de nyanlända få mat? På kort sikt leder situationen med flera hundra tusen nyanlända sannolikt till att vi kommer att öka vår livsmedelsimport. Men hur ska vi på längre sikt få de ekonomiska resurserna till denna import, och hur har de varor vi i så fall köper producerats? Kan vi istället öka vår inhemska produktion? Hur ska vi bistå vid återuppbyggnaden när krigen är över? Dessa frågor och många fler behöver svar.

Jag hoppas att vi kan använda all vår kunskap och förmåga att hjälpa till att analysera möjligheterna att lösa dagens och framtidens problem. Vilken viktig utmaning för SLU:s forskare, lärare och studenter är inte detta!

Peter Högberg


 

One of our greatest challenges

With a population of almost 7.5 billion people, we already utilise much of the planet’s resources. In several countries, including Sweden, this has led to an effort to develop methods for exploiting our natural resources that are sustainable also in the long term. Research, education and environmental monitoring and assessment at SLU clearly play a key role in this effort.

But – there is a lot we can do better at SLU. Above all, we must get better at clarifying the societal consequences of various trade-offs between production objectives and environmental objectives. Swedish society has been relatively stable for a long time, something that has enabled us to prioritise environmental objectives, while at the same time maintaining high production rates in agriculture and forestry. It has been possible to implement changes gradually.

In other regions, societies are collapsing as a consequence of war. There is no functioning food supply. What is produced can at any time be consumed by marauding belligerents. People are fleeing their homes. Some of them come here. This situation, with supply problems being brought to a head, raises many difficult questions that SLU can help answer.

How can we feed these new arrivals? In the short term, the situation with several hundred thousand new arrivals is likely to lead to an increase in food imports. But in the long term, where will we find the financial resources to pay for these imports, and how have the goods we import been produced? Is it possible, instead, to increase our domestic production? How can we assist reconstruction once the wars are over? These and many more questions need answers.

I hope that we can use all our knowledge and ability to help analyse options for solving current and future problems. This is one of the greatest challenges for SLU’s researchers, teachers and students.

Peter Högberg

Undervisning och forskning ska samspela på ett universitet!

Scroll down for an English version.

Ett universitet definieras som ett högre lärosäte med forskning och utbildning. Ordet universitet kommer från en längre latinsk beskrivning av en ”samling av mästare och lärjungar”. Kombinationen garanterar att studenter möter forskningens landvinningar och kan föra dem vidare ut i samhället.

Men kommunikationen är inte bara envägs. Jag har som lärare ibland upplevt hur mitt budskap haltat när det utsatts för studenternas frågor. Jag har fått ställa mig frågan: Vet jag verkligen det jag tror mig veta? Detta har varit till fördel även för forskningen. Den innehåller nämligen ett viktigt likartat moment då man skickar in manuskript till vetenskapliga tidskrifter med paneler av experter, vilka avgör om manuskriptet innehåller något nytt och om argumenten är övertygande. Bara om svaren är ja på båda dessa frågor godkänns manuskriptet för publicering.

Studenter har således hjälpt mig (och många andra) att hitta fram till rätt och mer övertygande argumentation. Självklart är även inspel från det omgivande samhället viktiga för vår forskning och undervisning.

Vår undervisning ska baseras på vetenskap som erkänts av det internationella vetenskapssamhället och på beprövad erfarenhet. Systemet med lärare som samtidigt är aktiva forskare ska garantera att undervisningen står på säker grund även när det handlar om den absoluta forskningsfronten.

Detta är ett idealt tillstånd. Tyvärr tvingas vi ibland hantera förhållandet att många duktiga forskare har lite eller rentav ingen undervisning, medan de som har mycket undervisning har begränsade ekonomiska medel för egen forskning. Här är det ett problem att forskningsråd står för en stor andel av finansieringen av löner. Råden bedömer enbart forskningsprojektens kvalitet, medan universiteten också måste hitta och ta ansvar för individer som långsiktigt kan förena rollerna som forskare och lärare.

På SLU försöker vi nu bygga en stabilare grund genom en satsning på biträdande universitetslektorat, som är meriteringsanställningar för juniora forskare/lärare. En bestående lösning måste dock inbegripa att även mer seniora forskare/lärare kan få ett långsiktigt stöd av sitt universitet. Men vi behöver mer analyser och innovativa idéer om hur forskning och utbildning ska samverka på bästa möjliga sätt. Kom med förslag!

Även ni studenter kan naturligtvis bidra!
I den mån undervisningen är katederbaserad, kan ni ta mer ansvar för att läsa kurslitteraturen innan ni träffar lärarna. Då kan tiden tillsammans användas för diskussioner, där ni kan utmana lärarna att bidra med insikter som vunnits genom egen forskning. Tillsammans utforskar ni kunskapens gränser och kanske skymtar ni även vad som kommer i framtiden?

Tänk på att ni har ett långt yrkesliv framför er. De faktiska kunskaper ni förvärvar idag är kanske inte alla relevanta framöver. Det är kanske viktigare att förstå hur forskning utvecklar ny kunskap, så att ni bättre kan värdera framtidens forskning. Vi kan vara övertygade om att den kommer att leverera insikter, som vi inte kan föreställa oss idag.

Jag vill naturligtvis även höra era förslag på hur forskning och utbildning ska samspela på bästa sätt, och vad vi kan göra för att det ska bli bättre! Studentkårerna kan samla ihop synpunkterna och förmedla dem. Det går också att lämna kommentarer direkt i kommentatorsfältet.

Peter Högberg

———————————————————————–

Teaching and research need to interact!

A university is defined as an institution of higher education, where research and teaching take place. The word university is derived from a Latin phrase that roughly means ‘community of teachers and scholars’. This combination ensures that students are exposed to the benefits of research and can bring them into society.

But communication is not just one way. As a teacher, I have sometimes experienced how my message has faltered when subjected to the students’ questions. I have had to ask myself if I really know what I think I know. This is something that also benefits research. It is the equivalent of submitting a manuscript to a journal with a panel of experts who will decide if the manuscript contains anything new and if the arguments are convincing. For the manuscript to be approved for publication, the answer to both these questions must be ‘yes’.

In that way, students have helped me (and many others) to find valid and more convincing arguments. Obviously, input from society is also important to our research and teaching.

Our teaching is based on science recognised by the international scientific community and by proven experience. Having a system with teachers who are also active researchers ensures that our teaching remains on firm ground, even when it comes to the absolute forefront of research.

This is the ideal state. Unfortunately, we also have to deal with the fact that many talented scientists spend no or very little of their time teaching, while those who spend more time teaching have limited financial resources for their own research. Research councils provide a large share of the financing of salaries, and this is a problem. They only assess research quality, while universities also need to find and take responsibility for individuals who want to combine the roles of researcher and teacher.

At SLU, we are now trying to build a stable foundation by focusing on associate lectureships, which is the qualifying position for junior researchers/teachers. A lasting solution must involve even more senior researchers/teachers getting long-term support from their university. But we need more analysis, and we need more innovative ideas for how research and education can cooperate in the best way possible. I want to hear your suggestions!

As students, you can also contribute. If your course consists of lectures, make sure you have read the literature ahead of class. That way, the time can be spent on discussions where you can challenge teachers to contribute insights they have gained through their own research. Together, you can explore the frontiers of knowledge, and perhaps even catch a glimpse of what the future holds?

Remember that you have a long career ahead of you. The skills you acquire today will not all be relevant in the future. It is perhaps more important to understand how new knowledge is developed through research, to enable you to better evaluate future research. We can be confident that this will deliver insights that we cannot imagine today.

I also want to hear your suggestions on how research and education can work together in the best way possible, and what we can do to make it better! I welcome the student unions to compile your opinions and forward them to me. Or, leave your comment in the comments field below.

Peter Högberg

Tänka fritt är stort men tänka rätt är större

Scroll down for an English version.

Ovanstående står över ingången till Uppsala universitets aula. Devisen härleds till Thomas Thorild och 1700-talet. Den har fått många tolkningar, och har gett upphov till mycket diskussion.

Den fria tanken och rätten att uttrycka sig fritt är ett universitets fundament, och en okränkbar rätt för alla medarbetare och studenter. Samtidigt är denna frihet inte ett ensamt slutmål i sig, men ett absolut nödvändigt villkor för att nå nya kunskaper. Vad som anses rätt idag utifrån befintlig vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet ska kunna utmanas och vederläggas. Vår forskning och undervisning har som syfte att utsätta våra hypoteser för tester med kapaciteten att förkasta dem, med andra ord med potentialen att förändra vår världsbild.

Detta förstås inte alltid av vår omvärld, där företag, religiösa, politiska och andra ideella organisationer inte sällan verkar önska att vår forskning först och främst ska leda till resultat som stöder just deras respektive sak. Till skillnad från alla dessa organisationer är universitetets primära uppgift att outtröttligt och innovativt testa om dagens teorier håller och sedan ändra våra åsikter om forskningens resultat motiverar det. Vi får alltså inte filtrera bort fakta, som talar emot en viss hypotes. Alla i vårt samhälle tjänar på detta på längre sikt.

Att tänka fritt kan inte tolkas som att man måste få stå oemotsagd. I så fall begränsas ju andras rätt att uttrycka sig fritt, och man hämmar diskussionen om vad som är rätt och fel. Det fritt tänkta – och tydligt utsagda – ska ses som ett inspel till en fortsatt fri diskussion. Då blir den mångfald av kunskaper som finns bland oss anställda och studenter en bättre utnyttjad resurs. Mångfalden uttrycks redan idag när olika perspektiv luftas i separata pressmeddelanden. Men vi kanske skulle kunna göra ett bättre arbete tillsammans om vi lät oss påverkas mer av varandras åsikter och kunskaper?

Jag anser att SLU tydligare bör etablera sin roll som spelplan för fritt tänkande och inte minst fri diskussion. Denna fria roll ska inte bara vara tydlig internt utan även väl känd och respekterad av vår omvärld. Jag föreställer mig att SLU därigenom också blir en attraktivare arbetsplats och ett attraktivare universitet för våra studenter. Jag vill mycket gärna att ni kommer med goda förslag om hur denna ambition skulle kunna främjas.

Peter Högberg

**************************************************

”To think freely is great, but to think rightly is greater”

This motto can be found above the entrance to the Uppsala University assembly hall. It is attributed to 18th century jurist Thomas Thorild, has been interpreted in many ways and given rise to much discussion.

Free thought and the right to express yourself freely is the foundation of a university, and an inalienable right for all staff and students. At the same time, this freedom is not an end in itself, but a sine qua non for achieving new skills. We must be able to challenge and refute what is considered right today based on existing scientific knowledge and proven experience Our research and teaching aim to test our hypotheses and when necessary reject them. In other words, they should have the potential to change the way we see the world.

This is not always understood by the surrounding world, where companies and religious, political and other non-profit organisations often seem to wish that our research first and foremost leads to results that support their respective mission. But unlike such organisations, the primary task of a university is to tirelessly test whether today’s theories stand correct, and to change our views when the findings or our research warrant it. We must not filter out facts that speak against a particular hypothesis. In the long run, this is something we all benefit from.

To think freely must be interpreted as not being contradicted, as inhibiting the discussion of what is right and wrong would limit the right of others to express themselves freely. Freely expressed and clearly presented thoughts should be seen as a prelude to a continued open discussion. This makes better use of the diversity of knowledge that can be found among staff and students. This diversity can be seen for example when different perspectives are put forward in separate press releases. But would we work better together if we let ourselves be influenced more by each other’s views and knowledge?

I believe that SLU more clearly needs to establish its role as a forum for free thinking and, not least, for free discussion. This role should not only be clear to those of us who work and study here, but also be well known and respected by the world around us. It is my belief that this would also make SLU a more attractive workplace and a more attractive university for our students. I welcome your suggestions for how we can make this ambition a reality.

Peter Högberg

SLU behövs!/The world needs SLU!

(In English further down)

Forskning och utbildning inom jord- och skogsbruk, veterinärmedicin och våra andra viktiga verksamheter har haft en central betydelse för framväxten av vårt moderna välfärdssamhälle. För endast hundra år sedan var tillräckligt med mat inte självklar för alla trots att de flesta bodde på landsbygden.

Men systematisk forskning och utbildning ledde till rationella metoder inom jord- och skogsbruk och stora framsteg inom djurhälsa. Nu har vi dagligen tillgång till en mängd matvaror av hög kvalitet trots att bara ett litet antal svenskar arbetar med att producera mat. Liknande framsteg har gjorts globalt, men nära en miljard människor lever trots detta nära svältgränsen och fler kan drabbas om klimatet blir ogynnsamt.

Samtidigt har vi blivit medvetna om de stora avtryck som människan, inte minst genom jordbruket, gör på miljön. SLU:s verksamheter handlar om detta och rör själva grundstenarna för vår existens: rent vatten, levande landskap, uthållig matproduktion, djuromsorg, material att bygga och värma våra hus med, och mycket mer.

Våra utbildningar är unika. De beaktar breda perspektiv på jord-, trädgårds- och skogsbruk, landskapsarkitektur, veterinärmedicin och djurhälsa. Tidigare studenter har varit betydelsefulla i omvandlingen av det agrara Sverige till ett samhälle där de flesta bor i städer, men försörjs med produkter av ett fåtal på landsbygden.

En konsekvens av detta är att yrkestitlar som agronom och jägmästare kan te sig främmande för många unga idag. Men frågorna om hållbart brukande av våra naturresurser är alltid lika viktiga. Vi behövs för att berätta för städernas befolkning om hur deras försörjning av produkter från naturen fungerar och hur den kan göras än mer hållbar. Detta perspektiv innebär också att våra utbildningar måste förena djupa teoretiska kunskaper med praktisk realism.

Det unika uppdraget för SLU kallas ofta för vår sektorsroll. Men vad ingår i denna? Traditionellt har många satt likhetstecken mellan sektorn och de ”gröna näringarna”. Ekonomiska och tekniska perspektiv har dominerat. De senaste decennierna har även ekologiska synvinklar tillkommit. Nu gör forskningsprojekt med tvärvetenskapliga perspektiv en insats att bredda begreppet sektor.

Att föra samman de naturvetenskapliga perspektiven med bredare samhällsvetenskapliga och humanistiska synsätt är ett framgångsrecept. Till detta måste vi också lägga mer förfinade analyser av avvägningar mellan produktions- och miljömål. Våra fortlöpande analyser av tillståndet i miljön är viktiga verktyg i dessa sammanhang.

Det vi gör på SLU är inte bara en viktig angelägenhet för Sverige. Våra forskare och studenter rör sig över hela världen och våra artiklar läses av det internationella forskarsamhället. Där har vi ett högt anseende. Vår forskning om växter och djur, ekologi och miljö, jord- och skogsbruk är ledande och bland våra forskare finns några av de mest citerade.

Det är av stor strategisk betydelse att vi är kända som ett framstående universitet. Då attraherar vi duktiga människor, såväl nationellt och internationellt. Vi skapar därigenom den intellektuella mångfald som är nödvändig för att driva utvecklingen inom forskningen och utbildningen framåt.

För det är i samtal och möten som dialog uppstår, och i denna föds nya insikter och kunskaper. Vi är inte alltid överens, men det är så det ska vara på ett universitet. Skilda uppfattningar ska ses som en drivkraft snarare än ett problem!

Peter Högberg

In English:

The world needs SLU!

Research and education in agriculture, forestry, veterinary medicine and the other important areas where we are active have played a vital role in the emergence of our modern welfare society. You only need to go back a hundred years to a time when having enough food on the table was not something to be taken for granted, even though most of the population lived in rural areas. Systematic research and education have led to more rational methods of agriculture and forestry, as well as to major advances in animal health. Now we have access to a variety of food products of high quality every day of the week, despite the fact that only a small number of Swedes make a living as food producers. Similar progress has been made globally, but despite this close to a billion people are at the risk of starvation and more may suffer if the climate becomes unfavourable to cultivation. At the same time, we have become aware of the large footprint that humans, particularly through agriculture, are leaving on the environment. SLU’s activities are all about this, and they concern the very foundation of our existence: clean water, a living landscape, sustainable food production, animal care, materials to build and heat our homes and much more.

Our courses and programmes are unique. They cover a broad range of perspectives on agriculture, horticulture, forestry, landscape architecture, veterinary medicine and animal health. Former students have played an important part in the transformation of agrarian Sweden to a society where most people live in cities, with the few people still living in rural areas supplying them with the products they need. One consequence of this is that job titles such as agronomist or forester may seem foreign to many young people today. But the issue of sustainable use of our natural resources is and always has been important. We need to make sure that the urban population understands how nature provides them with products, and how this process can become more sustainable. This perspective also means that our study programmes must combine a deep theoretical knowledge with practical realism. SLU’s unique mission is often referred to as our ’sector role’. But what does that mean? Traditionally, many have equated sector with ’green industries’. Financial and technical perspectives have dominated. And in the last decades, ecological aspects have been added. Today, research projects with an interdisciplinary approach are making an effort to broaden the ‘sector’ concept. Bringing together the scientific perspective with a wider social and humanistic approach is a recipe for success. To this we must add a more refined analysis of the balance between production and environmental objectives. Our environmental monitoring and assessment are important tools in this context.

What we do at SLU does not just concern Sweden. Our researchers and students move around the world and articles written by SLU researchers are read by the international research community. We have a good reputation. We conduct leading research on plants and animals, ecology and environment, agriculture and forestry, and some of our researchers are the most cited in their field. It is of major strategic importance that we are known as a prominent university. That we attract talented people both nationally and internationally. That way, we can create the intellectual diversity needed to drive development in research and education. Because it is meeting and talking with colleagues that creates dialogue, and dialogue breeds new insight and new knowledge. We may not always agree, but that is the way it should be at a university. Differing views should be seen as a driving force – not as a problem.

Peter Högberg, Vice-Chancellor