Världsklass för världens bästa

Scroll down for an English version.

Vår vision, som beslutades av styrelsen 2009, säger att SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaperna. Visionen väcker en del frågor och känslor. Somliga menar att visionen och verksamhetsidén (SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa …) borde byta plats, av formella skäl.

Här tänker jag inte försöka utreda det formella utan fokusera på begreppet världsklass. Vad menas egentligen med världsklass, och är det något absolut nödvändigt? Somliga känner sig utdefinierade och menar att det är viktigare för oss att bidra till en god utveckling av samhället. Är det oförenligt med ”världsklass”?

Jag menar att det är tvärtom – att vi behöver forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys av just världsklass, för att kunna lösa våra stora utmaningar. Jag menar dessutom att de stora utmaningarna kräver samarbeten både nationellt och globalt. I så fall har vi också ett behov av att identifieras som en intressant och värdefull partner för de ledande universiteten och instituten inom våra olika verksamhetsområden.

På motsvarande sätt anser sig svenskt näringsliv behöva forskning och utbildning av världsklass för att kunna hävda sig på en global marknad. Även svensk politik, t.ex. miljöpolitik, får begränsat genomslag om inte andra länder betraktar dess bas i forskning och miljöanalys som något av högsta klass.

SLU i världen
SLU är ett universitet bland 25 000 andra i en stor värld, och helt okänt för flertalet av världens invånare. Vi är t.o.m. relativt okända i Sverige. Många fler världen runt vet att exempelvis Harvard och Oxford är bra universitet. De beskrivs i termer av världsklass, vilket kan attrahera duktiga studenter, medarbetare och samarbetspartners. Hur ska vi få några av dessa att överväga att komma till oss istället?

Tyvärr är det inte allmänt känt att vi inom flera av våra områden rankas högre än många världsberömda lärosäten. Inom områdena plant and animal sciences och ecology/environment rankas vi så högt som 8:a respektive 15:e bland alla universitet baserat på kvaliteten på våra artiklar. Bland världens lantbruksuniversitet räknas vi numera ännu högre. Att sprida dessa omdömen kan knappast vara till nackdel för vår strävan att bidra till ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande.

Men åsikterna om detta med världsklass är säkert mer komplexa än så. Olika sätt att mäta universitet kan t.ex. ge associationer till elitism. Akademiker konkurrerar med varandra om anställningar och om anslag – räcker inte det? Den konkurrensen är ofrånkomlig så länge som de tillgängliga anställningarna och anslagsmedlen underskrider efterfrågan. Måste då alla på SLU uppnå världsklass? Mitt svar är ett tydligt nej – det är universitetet, organisationen som helhet, summan av våra enskilda ansträngningar, som ska vara av världsklass.

Det finns säkert många fler föreställningar om vad begreppet kan innebära. Men handlar det inte främst om ambitioner (i forskning, undervisning och miljöanalys), snarare än om att stå på en prispall? Borde det inte mest handla om att bidra till att SLU blir ett bra universitet att arbeta och studera vid, och att vi gör största möjliga nytta för lokal, nationell och global utveckling? Det förutsätter att omvärlden uppfattar oss som värdefulla och fortsatt vill satsa betydande skattemedel och andra resurser på oss, och inte minst att duktiga människor fortsätter att söka sig till oss.

Peter Högberg
Rektor


A world-class university for a better world

According to our university’s vision, adopted by the SLU Board in 2009, SLU is a world-class university in the fields of life and environmental sciences. This vision gives rise to a number of questions and sentiments. Some believe our mission statement (SLU develops the understanding and sustainable use and management of biological natural resources …) should be our vision and vice versa.

I don’t intend to focus on that, but instead on the concept of “world-class”. What does it mean, and is it something that is absolutely necessary? There are those who don’t feel included in this definition, and instead believe it’s more important that we contribute to a positive development of society. Are the two incompatible?

Personally, I believe the opposite to be true – what we need to manage the great challenges facing us are just that – world-class research, teaching and environmental monitoring and assessment. I also believe these challenges require cooperation both nationally and globally. For that to happen, leading universities and institutions in our fields need to see us as an interesting and valuable partner.

In the same way, Swedish businesses need world-class research and teaching to compete in a global market. The impact of Sweden’s policies, such as our environmental policy, will be limited unless other countries consider the science they are based on to be world-class.

SLU in the world
SLU is one of 25,000 universities, and completely unknown to most people. We are even relatively unknown in our own country. Compare that with universities such as Harvard and Oxford, considered top universities by most. They are described as world-class, and that attracts good students, employees and cooperation partners. What can we do to get them to choose us instead?

Unfortunately, it’s not widely known that we rank higher than many world-famous universities when it comes to some of our subject fields. In the fields plant and animal sciences as well as ecology/environment, we are ranked 8th and 15th respectively, based on the quality of our publications. Compared to other agricultural science universities, we rank even higher. Spreading the word about this can hardly be a disadvantage in our efforts to contribute to a society characterised by long-term sustainability.

But opinions about the importance of being world-class are probably more complex than that. Different ways of measuring the quality of universities may give rise to connotations of elitism. Academics are already competing about posts and grants – do we need even more competition? That competition is hard to avoid as long the demand for posts and grants is greater than the supply. But must everyone at SLU aim for world-class standard? My answer is a clear no it’s the university as a whole, the sum of our individual contributions, that should be world-class.

I’m sure there are even more ideas of what the concept world-class involves. But are we not talking primarily about ambitions (in research, teaching and environmental monitoring), rather than always coming out tops? Shouldn’t it be about contributing to making SLU a good university, for students and for staff, and creating maximal benefit for local, national and global development? For that to happen, we need the world to see us as valuable – valuable enough to invest the taxpayers’ money and other resources in us, and not least we need skilled people to continue to see us as an attractive workplace.

Peter Högberg
Vice-Chancellor

Almedalen torsdag – sista dagen för SLU

Sommarljuset strålar in över Hallfreda där jag bor. Den tidiga cykelturen in till Visby blir en påminnelse om att det ofta blåser på Gotland, och att det uppenbarligen, precis som i Uppsala innebär motvind. I det här fallet ger det extra tid att njuta av vägrenar som är en fröjd för ögat och som vittnar om stor biologisk mångfald, i alla i jämförelse med vad jag är van vid.

Dagens första SLU-seminarium handlar om regionala livsmedelsstrategier. Utgångspunkten är en rapport, framtagen av Hushållningssällskapens förbund, författad av en SLU-student, Natalie Tysk. Idag har många svenska regioner en egen livsmedelsstrategi. Hänger dessa strategier ihop med regeringens nationella ambitioner? Vad innehåller de regionala strategierna och hur ska de förverkligas var några av de frågor som diskuterades livligt i många smågrupper, med representanter för flera regioner, forskare, företagare och andra. Uppsala kommuns motsvarande arbete presenterades också. Under halvannan timme lyckades deltagarna byta många idéer och inte minst inspirerade erfarenheter från Kalmar. Medarbetare från SLU har på olika vis varit inblandade i flera lokala initiativ och fortsättning kommer på en rad olika områden. Tydligare målformuleringar och avsatta resurser kommer säkert ha stor betydelse för hur framgångsrika de regionala resurserna blir.

SLU:s avslutande aktivitet i det här årets Almedalsprogram handlade om nytänkande kring ekonomi och lokal organisering. Vi hade deltagare med på distans från Norrland och lite teknikstrul fick lösas genom deltagande via mobiltelefon istället. Det är intressant att det går att medverka på ett meningsfullt sätt på distans och frågorna engagerade de som deltog. Dagens båda seminarier gav också en hel del information och intryck som både vi från SLU och de andra deltagarna kan arbeta vidare med.

Jag hinner också lyssna till, och delvis delta i, en diskussion om stärkt innovationskraft och ökad samverkan mellan lärosäten och näringsliv i Östra Mellansverige. Inte minst Günter Mårder, VD för Företagarna, bidrog med flera konkreta tips på hur samarbeten mellan företag och akademi kan bli mer relevanta och fungera bättre. Vi har, från SLU:s sida, varit inbjudna tidigare men än så länge valt att inte delta aktivt i det projekt som diskuterades, framförallt eftersom vi valt att prioritera andra liknande interna initiativ. Möjligen kan vi hänga på om det blir en fortsättning, eftersom det i hög grad rör processer som vi i alla fall aktivt utvecklar för tillfället. Initiativen kring samverkan är dock många!

Mitt eget program avslutas med att jag medverkar i en panel kring livsmedelsförsörjning, ordnad av Lunds universitet. Utgångspunkten här är forskning kring situationen i delar av Mellanöstern och även om förutsättningarna i vissa avseenden skiljer sig radikalt från de svenska så finns det ett flertal gemensamma frågeställningar. En reflektion vid detta seminarium, som jag tycker är generell för många av de aktiviteter som ordnats, är att den kunskap och den kompetens som SLU har, det vill säga den kunskap och kompetens som vi som arbetar på SLU har, behövs och efterfrågas av många andra. Det är uppenbart att många seminarier här i Almedalen skulle må bra av att ha deltagare från oss, som skulle kunna bredda och fördjupa diskussioner och frågeställningar. Många intresserar sig för våra frågor mitt intryck är att vi ofta kan nyansera bilden och mycket enkelt öka förståelse för centrala förutsättningar inom våra områden.

Vi var ganska många som deltog i årets aktiviteter, egna och andras, men det var betydligt fler som valde att ordna seminarier där vår kompetens inte bara var en del av utgångspunkterna utan där vi som arbetar vid SLU hade kunnat bidra, eftersom vi så uppenbart har relevant kunskap!

Stort tack till alla SLU-are som på olika sätt deltagit i årets program!

Erik Fahlbeck, vicerektor med ansvar för samverkan

Almedalen onsdag – fullspäckat schema

Onsdagens första SLU-aktivitet är en antibiotikafri frukost med tillhörande presentationer och diskussioner. Olika frågor kring antibiotikaresistens diskuteras av en lika kunnig som tydlig panel, där folkhälsoministerns statssekreterare Agneta Karlsson bland annat kommenterar frågor om kopplingen mellan djurproduktion och humanmedicin. Att den svenska djurhälsan är mycket god är ju ingen tillfällighet, utan ett resultat av ett långsiktigt arbete. Förhoppningsvis kan vi från SLU:s sida bidra till ett fortsatt framgångsrikt arbete med fördjupade samarbeten kring antibiotikaanvändning till både djur och människor. Och inte minst till att svenska erfarenheter får större spridning internationellt.

Fullsatt på SLU:s seminarium och livsmedelsstrategin och mervärden

På dagens andra aktivitet, kring svenska mervärden och livsmedelsstrategin, är det fullpackat i salen. Efter inledande presentationer om mervärden i odling, mjölkproduktion och marknadsföring får en panel med bland annat politiker ta över en bred diskussion om hur livsmedelsstrategins mål ska kunna förverkligas. Moderatorn Ann-Helen Meyer von Bremen har fullt sjå att hålla ordning på alla frågor från publiken, samtidigt som hon flitigt bollar egna reflektioner till panelen. Formas presenterar sitt nya uppdrag att bygga upp en långsiktig satsning på forskning inom livsmedelsområdet. Och även om det är många som önskar sig mer resurser till utveckling av hela den svenska livsmedelssektorn så saknas det verkligen inte engagemang på seminariet. Det känns extra roligt att vårt seminarium drar fullt hus med stort engagemang från många olika intressenter, med tanke på att många andra också ordnar aktiviteter kring mat och livsmedel i Almedalen i år.

SLU:s program för onsdagen avslutas med en interaktiv diskussion om framtidens städer och ”urbanscapes”. Efter en inledande presentation av Lisa Diedrich bjuds publiken in, för att med hjälp av verktyget Mentimeter ge synpunkter på och därmed förutsättningar till en diskussion om just framtidens städer. Carolina Dahl lotsar samtalet vidare med hjälp av en panel, som för bidra med att utveckla ett tankebygge kring flera viktiga teman och frågor, utifrån deltagarnas bidrag via Mentimeter. Jag har inte räknat antalet seminarier kring byggnation och stadsutveckling i årets program, men även om det är flera stycken till och med samma tid så undrar jag om något av de andra lyckas lika bra med att involvera alla deltagare.

Som tidigare noterat är det enkelt att konstatera att SLU:s frågor engagerar och även idag är det många SLU:are som deltar i andra aktiviteter än våra egna.

Onsdagen avslutas med vårt eget mingel. Tillsammans med många av dem vi samarbetar med bjuds vi på grillat lamm hos familjen Björkqvist i Gräne. Och även här får alla middagsgäster bidra med tips via Mentimeter, denna gång kring hur vi kan utveckla vår samverkan.

Erik Fahlbeck, vicerektor med ansvar för samverkan

Almedalen tisdag – SLU:s aktiviteter sätter igång

Vi vaknar till ett grått Gotland och cykelturen in till Visby är blöt. Sommarregnet är givetvis välkommet på en ö med vattenbrist och vätan märks inte minst i mina skor…

Under förmiddagen har SLU:s Future Forest ett mer än fullsatt seminarium som under Sverker Olofssons professionella ledning ger utrymme för stora delar av skogssveriges intressenter. Presentationer och diskussioner blandas på ett öppet och förtjänstfullt sätt, ståndpunkter klargörs och perspektiv penetreras. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ger en presentation och svarar på frågor. Han inleder också genom att påminna om att SLU är rankat etta i världen i skogsvetenskap.

Det bestående intrycket är att Future Forests lyckats mycket väl i ambitionen att etablera ett forum för diskussion. Detta forum kommer säkerligen fortsätta att erbjuda utmärkta möjligheter i den fördjupade dialog mellan olika intressenter, som verkar vara en förutsättning för bland annat skogspolitikens och skogsproduktionens utveckling.

SLU Global ordnade se ett seminarium om villkoren för unga lantbrukare i såväl Sverige som internationellt, med fokus på Afrika. Paneldeltagarna lyckas väl med att beskriva många centrala frågeställningar och det är tydligt att villkoren i hög grad är liknande för unga inom lantbruket, vare sig vi befinner oss i Sverige eller i till exempel Afrika.

Tillsammans med några kollegor tog jag mig sedan till det tält där Formas bjudit in till diskussioner om klimatförändringar och klimatfrågor. Tanken var att diskussionerna skulle ske bredvid ett stort isblock som förväntades smälta under Gotlandssolen. Dessvärre hade leverantören av isblocket inte lyckats få det på plats och under den timme vi stod där var det tyvärr inte så många Almedalsflanörer som letade sig in i tältet.

Under eftermiddagen ordnade Mistra Biotech ett seminarium om teknikneutral växtförädling, med GMO-frågan som en av utgångspunkterna. Till seminariet kommer lite press och en engagerad publik. Förutom spännande presentationer och frågor bjuds det på ett litet men väl dukat bord med olika exempel på genmodifierade livsmedel, som många av oss kanske inte reflekterar över i vardagen. Liksom Future Forests seminarium spelas detta in och det kommer därmed vara tillgängligt för en större publik i efterhand.

Framåt kvällen pratade jag med Uppsalas landshövding, Göran Enander, som redan då hade hört att seminariet om skogen hade varit mycket lyckat. Kvällen tillbringade jag sen på en samarbetsarena för Uppsalas aktörer, Uppsala i Almedalen samt på Uppsala universitets stora mottagning, innan det blev en kylslagen (men regnfri) cykeltur tillbaka till Hallfreda.

Erik Fahlbeck, vicerektor med ansvar för samverkan

Rapport från Almedalen – måndag

Vi anländer till ett soligt, blåsigt och somrigt Visby. Liksom under våren är temperaturen låg, men den gamla Hansastaden är nog så inbjudande i alla fall. Staden är full av människor och jag noterar att i jämförelse med förra året är det fler poliser och fler cementblock utplacerade på gatorna i Almedalsområdet.

Även om SLU:s egna program inte börjar förrän i morgon är det flera av våra medarbetare som redan varit aktiva. Alla tänkbara frågor diskuteras under Almedalsveckan, men det är tveklöst så att många av SLU:s frågor är populära. Det ordnas många seminarier och aktiviteter om mat, vatten, hållbar stadsutveckling och klimat. Jag passar på att lyssna på ett SMHI-seminarium om framtida matproduktion och vattenförsörjning där Ingrid Wesström, lektor på SLU, bidrar med förklarande och fördjupande kommentarer. Under kvällen lyssnar jag på Formas seminarium om klimatförändringar och givetvis finns livsmedelsproduktion och vatten med även här. Kvällen avslutas med en underhållande aktivitet om faktaresistens och kunskap, ordnad av de västsvenska lärosätena, med Johan Wester som ciceron.

Erik Fahlbeck, vicerektor med ansvar för samverkan

Sommarhälsning från rektor

For English version, see below

Solen skiner över en nästan klarblå himmel. Sommaren är nu i full gång. Solljuset färdas långt genom en iskall rymd, når jorden och omvandlas till värmestrålning, driver vattnets kretslopp, vindarna, havsströmmarna och växternas fotosyntes. Dessutom påverkar solljuset vårt och våra djurs mentala välbefinnande positivt. Kanske har ni en hund eller katt som sträcker ut sig i någon solfläck på köksgolvet eller känner själva för att göra detsamma där eller på någon strand?

Där vi bor och verkar på norra halvklotet minskar atmosfärens halt av koldioxid från vinterns höga halter (nu rekordhöga 400 miljondelar*) med uppemot 20 miljondelar under våren och sommaren till följd av växternas upptag genom fotosyntes. De årliga variationerna i koldioxid har ökat de senaste decennierna, vilket tyder på att de nordliga naturliga och av människan brukade ekosystemen har ökat sin kapacitet att ta upp koldioxid.

Det rör sig om ett gigantiskt nettoupptag av koldioxid under sommaren, trots människans stora påverkan i den andra riktningen genom användningen av fossilt kol, produktionen av betong med mera.

Vi på SLU arbetar med hur vi ska använda flödet av lagrad solenergi genom växter och djur på bästa möjliga sätt, vilket bland annat innebär att minska användandet av gammal lagrad fossil energi och därmed den hittills obevekliga nettoökning av koldioxidhalten som sker under året.

Det är ett mycket viktigt arbete! För att göra det och annat viktigt som vi arbetar med riktigt bra, behöver vi då och då återhämta oss ordentligt. För de flesta av oss innebär sommaren det bästa tillfället.

Det är också då vi har störst möjligheter att komma i kontakt med de fantastiska resultaten av fotosyntesen. Den lagrade solenergin i kolföreningar med sitt ursprung i atmosfärens koldioxid finns i bären och svampen vi plockar i skogen, grönsakerna vi skördar från trädgården (eller köper i affären), fisken vi metar upp, ja i alla biologiska produkter.

Vi på SLU har tillsammans en enormt stor samlad kunskap om allt detta och mer finns inom räckhåll för oss. Men nu är det dags för återhämtning och tid att göra allt det andra vi inte hinner med under terminerna.

Ha en skön sommar!

Peter Högberg, rektor

*Under den senaste miljonen år har atmosfärens halt av koldioxid varierat rytmiskt mellan istidernas 180 miljondelar och mellanistidernas 280 miljondelar. De senaste dryga 100 åren har människan orsakat en snabb ökning, som vi inte ser någon inbromsning av.

——————————————————————————————

English version

A summer greeting from the vice-chancellor

The sun is shining from an almost perfectly blue sky. Summer is upon us. Sunlight travels a long distance through ice-cold space, reaches Earth where it is transformed into thermal radiation, drives the water cycle, the winds, the sea currents and the photosynthesis of plants. Sunlight also has a positive effect on the mental wellbeing of both humans and animals. I’m sure you’ve all seen a cat or dog stretching out in a spot of sunlight on the kitchen floor, and felt tempted to do the same, there or on a sunny beach somewhere?

In the northern hemisphere, where we live and work, the high levels of carbon dioxide in the atmosphere drop by approximately 20 millionths during spring and summer, compared to the higher winter levels (now a record-high 400 millionths*) – a result of plants absorbing carbon dioxide through photosynthesis. The yearly variations in carbon dioxide levels have increased during the last decades, a sign that the northern ecosystems, natural and those used by humans, have increased their capacity to absorb carbon dioxide.

What we see now is a massive net absorption of carbon dioxide during summer, despite the large impact of humans in the opposite direction through the use of fossil coal, production of concrete etc.

At SLU, we are looking at how we can use the flow of solar energy stored through plants and animals in the best way possible. This includes reducing the use of old, stored fossil energy and through that the unrelenting net increase of carbon dioxide levels that takes place during the year.

This is important work! To be able to do this, and all the other important things we do, we need to recover on a regular basis. For most of us, summer is the best time to do this.

Summer is also when we have the best opportunity to see the amazing results of the photosynthesis. The solar energy stored in carbon compounds originating from the carbon dioxide in the atmosphere can be found in the berries and mushrooms we pick in the forest, the vegetables we harvest in our garden (or buy in the supermarket), the fish we land – actually, in any biological product.

At SLU, we have a huge amount of combined knowledge on this subject, and more is within reach. But first, it’s time to recover and do all the things we can’t find the time for during the rest of the year.

I wish you all a restful summer.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

*During the last million years, the carbon dioxide levels in the atmosphere have varied rhythmically between the 180 millionths of the glacial periods and 280 millionths during the interglacial periods. For the last 100 years, humans have been causing a rapid increase, which shows no sign of slowing down.

Glädjande regeringsbesked: Nya industridoktorander inom livsmedelsområdet!

Scroll down for an English version.

Regeringens arbete med livsmedelsstrategin har varit krokig och handlingsplanen har initialt riktats mot t.ex. regler och andra områden som inte direkt berör SLU. Idag kom hur som helst glada nyheter för såväl SLU som för livsmedelssektorn i Sverige!

I sitt tredje åtgärdspaket presenterar regeringen satsningar inom området forskning och innovation. Huvudnyheten är ett nationellt forskningsprogram för livsmedel, vilket är mycket välkommet. I bästa fall kan dessa 50 miljoner ses som en början på fortsatta investeringar i livsmedelssektorns kunskapsbas, även om det sannolikt kommer att krävas betydligt mer omfattande investeringar i livsmedelssektorns alla olika delar, för att regeringens ambitioner inom livsmedelsområdet ska nås. Givetvis räknar vi med att många av SLU:s forskare, lärare och studenter ska kunna bidra till ett kompetenslyft inom livsmedelsområdet!

Extra glädjande är det att regeringen ger SLU medel för att starta ett program för industridoktorander inom livsmedelssektorn! Vi är övertygade om att ett fördjupat samarbete med olika aktörer inom sektorn kommer att ha en rad positiva effekter, såsom t.ex. bättre ömsesidig förståelse för centrala utmaningar, ökad kunskapsspridning och utvecklad omvärldsanalys. Vi har redan en rad framgångsrika samarbeten med flera av livsmedelssektorns aktörer. Nu får vi än bättre möjligheter att bidra till förnyelse och utveckling.

Genom att vi tillsammans med olika partners inom industrin tar oss an för sektorn viktiga forskningsfrågor kommer vi att kunna utveckla vår egen kompetens och bidra till sektorns kunskapsförsörjning på en avancerad nivå. Förhoppningsvis kommer uppslutningen kring industridoktorandprogrammet att bli mycket god. Det kan i sin tur skapa utmärkta förutsättningar för att utveckla flera av de andra initiativen i detta åtgärdspaket. Vi räknar med att programmet för industridoktorander ska få en rad ringar på vattnet, inte minst eftersom det passar utmärkt in i flera av våra redan etablerade samverkansformer med näringen och med andra delar av Högskolesverige.

Läs gärna pressmeddelandet från regeringskansliet.

Erik Fahlbeck, vicerektor


Great news from the Government – SLU will be receiving funding for a programme for externally employed doctoral students in the food sector!

The Government’s work with the food strategy has been a long time coming, and the action plan initially targets rules and other areas that do not directly affect SLU. Today, however, we had good news, for SLU as well as for the Swedish food industry.

In its third set of measures, the Government is focusing on investments in research and innovation. The main news is a national research programme for food, a very welcome initiative. In a best case scenario, this is the start of continued investments in the food sector’s knowledge base. However, considerably more substantial investments will most likely be needed if the Government’s ambitions for the food sector are to become a reality. We obviously count on a number of SLU researchers, teachers and students contributing to upskilling the food sector.

A big plus is the fact the SLU is granted funding to set up a programme for externally employed doctoral students in the food sector. We are convinced that deepened cooperation with various stakeholders in the food sector will have a number of positive effects, such as better mutual understanding of joint challenges, increased knowledge sharing and more advanced business intelligence. We are already cooperating successfully with many stakeholders in the food sector, and this will provide us with even better opportunities to contribute to renewal and development.

By taking on, together with different partners, the research issues that are of importance to the sector, we will not only develop our own competence in the field, but also contribute to providing knowledge at an advanced level in the sector. The new doctoral programme will hopefully attract a lot of interest, which in turn can create excellent conditions for developing other initiatives that are part of the national food strategy. We hope to see ripple effects from the programme, not least because it fits perfectly with other forms of collaboration, with the sector and with other Swedish universities, that we are already enjoying.

Link to the press release from the Government Offices (in Swedish).

Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor

SLU:s studenter prisade

Scroll down for an English version.

Varje år arrangerar det nationella centret för samverkansinlärning Supplemental Instruction (SI), vid Lunds Tekniska Högskola en ceremoni för att belöna SI-ledare. SI-program förekommer internationellt och syftar till att stödja studenter att lyckas på särskilt svåra kurser. Det är mycket glädjande att två SLU-studenter från lantmästarprogrammet, Anton Månsson och Marie Arvidsson, belönades vid högtidligheten den 18 maj i år med motiveringen att:
de tagit en ledarroll för gruppen av SI-ledare i sin årskurs och att deras insatser varit av mycket stor betydelse för den genomslagskraft och framgång som metoden fått i utbildningen.

Den 10 maj arrangerade Utrikesdepartementet och Svenska institutet en ceremoni i Arvfurstens palats för att uppmärksamma framstående internationella studenter. SLU:s mastersstudent Hernán Dario Capador Barreto fick ta emot The Global Swede Award, en utmärkelse som är en del av en långsiktig vision för att bygga och stärka relationer med internationella studenter i Sverige. Ur nomineringstexten:
Hernán Dario Capador Barreto is an MSc student in Plant Biology at SLU with exceptional social skills and study results…… Hernán is curious and ambitious with high capacity and is always close to a smile – a good example to other students and the best possible ambassador for plant biology, SLU and Sweden.

Läs mer här https://internt.slu.se/nyheter-originalen/2017/5/slu-student-uppmarksammad-vid-hogtidlig-ceremoni-i-stockholm/.

Karin Holmgren
Prorektor

****************************************************************************************

Awards for SLU students

Each year, the National Centre for Supplemental Instruction at Lund University stages a ceremony to award SI supervisors. SI programmes are run in several countries and aim to help students succeed in particularly ‘difficult’ introductory courses. I was very happy to see two SLU students from the Agricultural and Rural Management programme, Anton Månsson and Marie Arvidsson, awarded at the ceremony on 18 May. The motivation read: ‘they have taken on a leading role for the group of SI supervisors in their year, and their work has been of great importance for the impact and success of the SI method.’

On 10 May, the Foreign Office and the Swedish Institute hosted a ceremony at the Ministry for Foreign Affairs to pay recognition to distinguished international students. SLU Master’s student Hernán Dario Capador Barreto received the Global Swede Award, an award that is part of a long-term vision to build and strengthen relations with international students in Sweden. From the nomination: ‘Hernán Dario Capador Barreto is an MSc student in Plant Biology at SLU with exceptional social skills and study results … Hernán is curious and ambitious with high capacity and is always close to a smile – a good example to other students and the best possible ambassador for plant biology, SLU and Sweden.’

Read more about the award here https://internt.slu.se/en/news-originals/2017/5/slu-student-receives-prestigious-prize-in-stockholm/.

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor

SLU får fyra stjärnor och dags att nominera pedagoger

Scroll down for an English version.

Nomineringsperioden för SLU:s två pris för föredömliga insatser inom pedagogik och undervisning är i full gång. Såväl lärare som studenter har fram till 12 juni möjlighet att nominera lärare och lärarlag. Vinnarna får ta emot dessa vid SLU:s promotionshögtid. I år kommer det vara extra festligt då vi uppmärksammar SLU:s 40 år!

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, har utvecklat ett femstjärnigt internationaliseringsindex, med sex aspekter av internationalisering: forskningssamarbeten, studentrörlighet, internationella doktorander, utbildningsutbud på engelska, personalens och ledarskapets internationella akademiska erfarenheter. I år fick Chalmers, Handelshögskolan och KTH högsta betyg. SLU uppnådde fyra stjärnor, så vi står oss mycket bra, men vi siktar förstås mot dessa fem stjärnor!

SLU:s utbildningsorganisation; utbildningsnämnden, programnämnderna, programstudierektorer, lärare, studentkårer med flera arbetar aktivt med att utveckla kvaliteten i våra utbildningar och den studiesociala miljön vid SLU. Under året har förtjänstfullt utvecklingsarbete initierats kring bland annat hippologprogrammets praktiska moment och utvecklingen av nya masterprogram inom livsmedelsvetenskap, växtbiologi och trädgårdsvetenskap. Jag ser med tillförsikt fram mot att nu se detta utvecklingsarbete omsättas i praktiken!

Inget av detta hade varit möjligt utan dedikerade lärare och lärarlag! Så glöm inte att uppmärksamma dessa genom att lämna förslag till pristagare för de pedagogiska priserna!

Karin Holmgren
Prorektor

***********************************************************************************

SLU awarded four-star award, and time to nominate candidates for the educational awards

The nomination period for SLU’s educational awards for exemplary contributions to teaching is now open. Teachers and students alike have until 12 June to nominate teachers or teaching teams for the two awards. The winners will receive their awards at the doctoral award ceremony in October. This year, the award ceremony will be extra festive as we’ll also be celebrating SLU’s 40th anniversary.

The Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education (Stint) has developed a five-star internationalisation index covering six different aspects of internationalisation: research collaboration, student mobility, international doctoral students, programme/course offering in English, and the international academic merits of staff and management. This year, Chalmers, the Stockholm School of Economics and KTH were awarded five stars. SLU also did well, receiving four stars, but we obviously have our sights set on five stars!

Our Board of Education, the four programme boards, programme directors of study, student unions and many others are actively working on developing the quality of our courses and programmes, as well as the social environment for students at SLU. During this last year, important work on the practical components of the equine studies programme has been launched, as well as on the development of new Master’s programmes in food science, plant biology and horticultural science. I’m really looking forward to seeing this work implemented in practice!

None of this would have been possible without our dedicated teachers. Make sure they are given the recognition they deserve by nominating candidates for the awards.

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor

Kon Lycka

Scroll down for an English version.

PBild på kon Lycka.å en fönsterbräda till mitt tjänsterum står en bronsstaty föreställande en ko. För en tid sedan ville jag flytta kon. När jag lyfte den, så visade det sig att statyns fundament var tudelat. En papperslapp med följande information blev synlig.

Kon hette (nummer 9) Lycka och föddes 1896 på en gård i Jämtlands län.  Hon gav under 7 år en medelavkastning på 3406 kg mjölk per år med en fetthalt på 3,83 % och 130 kg smörfett. Hon var mor till två framstående tjurar, Lycke Rex och Lyngve Rex.

Säkert fick hon även andra kalvar, men inga fler är omskrivna på lappen.

Lyckas mjölkproduktion var uppenbarligen anmärkningsvärd för drygt hundra år sedan. Idag finns det svenska gårdar, där en ko i genomsnitt producerar 12 000 kg mjölk per år (enstaka kor i Nordamerika producerar över 30 000 kg per år). Mycket annat är också annorlunda. På Lyckas tid var kon en livsviktig garanti för bondefamiljens tillgång till mat under den långa vintern. En stor andel av Sveriges befolkning var sysselsatt inom jordbruket och bodde på landsbygden. Nu ser många av oss sällan en ko, men handlar mjölk, smör, ost och nötkött i affärer, där en betydande andel av maten kommer från andra länder. Vi har tillgång till ett stort utbud av olika livsmedel året runt.

Vår genomsnittliga mjölkkonsumtion är 0,6 kg per dag. Allt detta dricks inte som mjölk, utan äts även som filmjölk, smör, ost med mer. En stad med 150 000 invånare, t ex Uppsala, behöver produktionen från i runda tal 20 gårdar med 150 mjölkkor vardera.

Har vår relation till kor utvecklats positivt eller negativt? Om det diskuterar de lärda, inte minst på vårt universitet. Vi borde äta mindre kött och mjölkprodukter för att produktionen leder till stora utsläpp av växthusgaser, påpekar några. Andra hävdar att det är oetiskt att hålla djur för att mjölka dem och sedan avliva och äta upp dem. Ännu en grupp betonar att kor kan äta foder som vi inte kan äta och att de kan producera mat i våra nordliga miljöer, som inte tillåter kontinuerlig växtodling. Ett annat argument för kor är att de främjar en hög artdiversitet hos växter och djur på hagmarkerna där de betar. Debatter om detta och mycket mer pågår på SLU.

Jag önskar att fler fick uppleva lycka tillsammans med kor. Att se dem ligga fridfullt i gräset skänker mig ro. Grannarnas kor är gracila och rörliga om så behövs. Ibland bildar de en böljande flock likt de vilda buffelhjordar jag upplevde när jag forskade i Afrika. Besök gärna SLU:s  kosläpp på till exempel Lövsta och Röbäcksdalen så får ni se ystra kor! Tyvärr finns det mindre välmående tamkor på andra ställen i världen.

SLU:s husdjursagronomer och veterinärer har gjort och gör fortsatt stora insatser för kors och andra djurs välmående och våra ekologer arbetar med miljöeffekterna av djurhållningen. Det ger mig förhoppningar om att även framtidens människor kan få uppleva fördelar av vår symbios med kor.

Peter Högberg, rektor


Happiness is a cow called Lycka

Bild på kon Lycka.On a window sill in my office, there is a small bronze statue of a cow. A while ago, I wanted to move this statue. When I lifted it up, I could see that its base was split in two and that a small paper note had been tucked into it. It read like this:

This cow (number 9) was called Lycka (Happiness). She was born in 1896 at a farm in Jämtland County. During 7 years, she produced an average annual yield of 3,406 kg of milk with a fat content of 3.83% and 130 kg of butterfat. She was the mother of two prominent bulls, Lycke Rex and Lyngve Rex.

She most certainly had more calves, but only these two are mentioned on the note.

It seems Lycka’s milk production was noteworthy back then, over a hundred years ago. Today, there are Swedish farms where cows produce on average of 12,000 kg milk annually (and in the US, you will find the odd cow producing over 30,000 kg annually). A lot of other things have changed too. In Lycka’s days, the cow was critical for ensuring that the farming family had access to food during the long winters. A large share of the population in Sweden worked in farming and lived in the countryside. These days, many of us rarely see a cow but get our milk, butter, cheese and beef from supermarkets, where a lot of the food is imported from abroad. We have access to a large range of foods all year.

Our average milk consumption is 0.6 kg/day. All of this is not consumed as milk, but also as yoghurt, butter, cheese etc. A town with 150,000 inhabitants, such as Uppsala, consume the equivalent of milk produced at approximately 20 farms with 150 cows each.

Has our relation to cows changed for better or for worse? This is a subject for debate, not least at our own university. We should eat less meat and dairy products as producing them is a large source of greenhouse gas emissions, some say. Others claim that it is unethical to keep animals in order to milk them and then kill them and eat them. Others again emphasise that cows can eat feed not fit for humans, and that they can produce food in our northern climate where it is not possible to grow crops all year round. Another argument in the favour of cows is that they promote species diversity among plants and animals where they graze. SLU is the forum for debate on this issue and many more.

I wish more people could experience happiness together with cows. Seeing them resting peacefully in the grass makes me feel at peace. Our neighbour’s cows are gracile and flexible when needed, at other times they form a billowing horde like the wild hordes of buffalo I witnessed when doing research in Africa. Take the opportunity to visit SLU’s cow release events at for example Lövsta or Röbäcksdalen to see the frolicking cows! Unfortunately, there are cows less well off in other parts of the world.

The animal scientists and vets at SLU have done and continue to do considerable work for the wellbeing of cows and other animals, and our ecologists are taking on the environmental effects of animal husbandry. This instils me with hope that future generations will also be allowed to experience the benefits of our symbiosis with cows.

Peter Högberg, Vice-Chancellor