Visst bedriver vi klimatforskning (nr. 2)!

I början av maj skrev jag en blogg om att vi inte uppenbart anses bedriva klimatforskning (länk) och uppmanade till fler publika beskrivningar av hur väder och klimat påverkar naturbruk, våra djur och naturen i övrigt.

Denna varma och torra sommar har nu föranlett en lång rad inlägg från våra forskare och lärare om det extrema vädrets påverkan. Våra skogsforskare har till exempel skrivit om skogsbrändernas historia och ekologi. Jordbruksforskare har beskrivit problemen kring jordbrukets vattenhushållning och möjligheten av ökad bevattning. Husdjursforskare har gett förslag på alternativa foder. Det finns fler exempel och jag är övertygad om att ytterligare bidrag kommer. Jag vill passa på att tacka er som ställt upp med era kunskaper trots att det var semestertid!

När allting fungerar under ett ”normalår” så är det inte uppenbart hur beroende vi är av väder och andra naturförhållanden. Men den extrema sommaren har således tydliggjort naturbrukandets beroende av vädret och betydelsen av vår kompetens.

På TV häromdagen menade en tysk ekolog att lantbruk inte längre är så viktigt. Han refererade sannolikt till att lantbruket sysselsätter få och att dess andel av landets ekonomi är liten (så är det också i Sverige). Men hur kan man säga det, när alla människor behöver mat och vi är fler människor än någonsin förr!

Vårt beroende av klokt naturbrukande består och behöver verkligen utvecklas. Vi behöver fler berättelser om de kvantitativa sambanden mellan naturbruk och människors konsumtion, och om hur det samspelet ska hantera variationer i väder och klimat. Därför behövs SLU!

Peter Högberg

____________________________________________________________________

Does SLU do climate research? Sure we do! (no. 2)!

At the beginning of May, I wrote a blog on how it isn’t always obvious that we do climate research and I encouraged more public descriptions of how the weather and climate affect land management, our animals and nature in general.

The warm and dry summer has caused a number of contributions from our researchers and teachers on the effect of extreme weather. For example, our forest researchers have written about the history and ecology of forest fires; agricultural researchers have described the problems with agricultural water management and the possibility of increased irrigation; animal researchers have proposed alternative feeds. There are more examples, and I am convinced that more contributions will come. I would like to thank all of you who shared your knowledge despite being on holiday.

During a “normal” year, it isn’t obvious how dependent we are on the weather and other natural circumstances. The extreme summer has clarified how reliant on the weather those working with natural resources are, and how important our knowledge is.

A German ecologist recently stated on television that farming is no longer important. He probably meant that it does not provide many jobs and that its share of the national economy is small (the same applies in Sweden). But how can he say that when everyone needs food and there are more of us than ever?

Our dependence on smart land management remains and must develop. We need more stories on quantitative links between land management and human consumption, and how this interaction needs to handle weather and climate variations. That is why we need SLU!

Peter Högberg

”Vem är det som kommer med alla hållbarhetsmålen?” – vicerektor rapporterar från Almedalens torsdag

Visby i slösande sommarsol. Så här på torsdagen är det inte riktigt lika mycket folk och något färre aktiviteter. I år är det 4376 arrangemang totalt. Vi har tio stycken i vårt officiella program, men SLU:are deltar också i flera andra aktiviteter.

Mat & lönsamhet

Prorektor Karin Holmgren i gruppdiskussion under seminariet ”Ny mat på bordet”. Foto Peter Rutherhagen.

Först ut idag var ”Ny mat på bordet”, och alla platser runt borden var snabbt fyllda, med diskussionsglada deltagare som, utifrån korta inledande presentationer, kollektivt fick arbeta fram kreativa förslag. Stort engagemang, hög ljudvolym!

Rubriken ”Är ökade lagkrav för lantbrukare ett hinder för lönsamhet och utveckling på landsbygden?” lockade också en stor och engagerad publik. En undersökning och konkreta exempel från en fårföretagare här på Gotland illustrerade att så kan vara fallet. Många i publiken vittnade om detsamma, men det blev också uppenbart att det kan vara svårt att få en tydligare bild av det så kallade regelkrånglet och inte minst att kunna göra jämförelser med andra länder.

De stora globala frågorna

Medan jag själv deltog i en kortare diskussion om konkurrenskraften i det svenska jordbruket diskuterades ”Agenda 2030 i ett globalt perspektiv” på vårt tredje seminarium. Av rapporterna från seminariet förstod jag att det var nog så angelägna frågor och en panel med mycket tankar, även om salen inte fylldes helt den här gången.

Gott och väl fullt hus blev det däremot på den avslutande SLU-aktiviteten; ”Aldrig har så lite betytt så mycket – om djuren och antibiotikan i Sverige och världen”. Intresset för ämnet är fortsatt stort och smittande. Fokus pendlar mellan svenska förutsättningar, erfarenheter och hur vi kan bidra till en positiv, och närmast nödvändig, utveckling i andra länder. Delar av publiken var mycket intresserade och aktiva under detta avslutande pass.

Alla SLU:s inspelade livesända seminarier finns på SLU:s Facebook

De unga och hållbarhetsmålen

Jag avrundar dagen med att lyssna på seminariet ”Vilsen, våldsam och utanför?. Att växa upp som ung man i Sverige och världen”. Det enda som kan sägas vara gemensamt med SLU:s verksamhet och detta evenemang är att SIDA:s generaldirektör Karin Jämtin deltog i panelen både här och i antibiotikadiskussionen tidigare i eftermiddags. En sak jag noterar är att även om de flesta av våra seminarier lockade mer publik än det fanns plats för, så når vi inte riktigt fram till de unga här i Almedalen. Vi har frågor som engagerar många unga och många andra ordnar aktiviteter om ”våra ämnen”, i några fall har dessa en betydligt yngre publik än vad vi har.

Mitt samlade intryck just nu är att det har varit en mycket bra Almedalsvecka för SLU. Mycket energi och engagemang vid de flesta av våra seminarier och många intressenter, organisationer och myndigheter som berörs har också deltagit aktivt. I några fall får vi kanske fundera över hur vi i fortsättningen ska bli än bättre på att nå ut med vetskapen om all relevant kunskap och kompetens vi har inom SLU, så att fler beslutsfattare och andra inser att de kan få bra underlag och fördjupad förståelse om de vänder sig till oss.

SLU bär de globala hållbarhetsmålen, både i verksamheten och betydligt mer praktiskt på Almedalen. Foto Peter Rutherhagen

Jag funderar också på om vi kan göra något mer av en kommentar som jag hörde i sorlet på gatan igår eftermiddag ”Vad är det här? Vem är det som kommer med alla hållbarhetsmålen? Aha, SLU.” Vi kanske kan göra något mer av den kommentaren?

Avslutningsvis vill jag tacka alla passionerade och engagerade SLU:are som på en rad olika sätt bidragit till årets Almedalsvecka – givetvis också de som gjort det genom att delta i aktiviteter som andra ordnat.

Mat, djur, hälsa och stadsutveckling – vicerektor rapporterar från Almedalens onsdag

Djuren, hälsan och städerna

Värmen kom tillbaka till Gotland. I lätt motvind och mot en klarblå himmel cyklade jag in till dagens första SLU-seminarium, ”Med sikte på framtidens städer”, ett morgonseminarium som fortsatte gårdagens trend att fylla lokalens alla lediga platser! Diskussionerna var engagerade och uppenbart angelägna.

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Myllret i Visby är intensivt som vanligt, men det var inte lika många som hittade in till den fjärde framtidsplattformens förmiddagsseminarium, ”Djur och natur hjälper människor till hälsosamma liv och välbefinnande”. Å andra sidan var det alldeles uppenbart att inte minst de politiker som deltog i panelen fick mycket att tänka på och att deltagarmixen i det här seminariet var mycket lyckad!

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Käk i kris och krig

Den gedigna panelen som reflekterade kring kriskäk, både samstämmighet och intressemotsättningar vädrades. Foto Peter Ruterhagen.

Efter lunch bytte vi, SLU, lokaler, från Uppsala universitets salar till ett klassiskt Almedalstält på Hästgatan, mitt i promenadstråket. Seminariet ”Käk i kris och krig – livsmedelsberedskap i en ny tid” fyllde den större lokalen gott och väl till bredden och det stora intresset manifesterades av att UNT sökte oss för en intervju med en av presentatörerna.

Dagens sista seminarium, Urban Futures ”Bortom bilen”, fick inte en lika stor publik. Just därför kanske det var bra att ordna detta seminarium – det kom flera kommentarer i stil med ”jag visste inte att SLU höll på med stadsfrågor”. Frågeställningarna som diskuterades är så relevanta att de förtjänar en större publik och framförallt den kompetens och det kunnande som vi har inom SLU.

Dagens två sista seminarier livesändes inte, men spelades in för att kunna ses på SLU:s Facebook eller Youtube senare.

Grillkväll

På kvällen bussade vi samverkansparter och SLU:are till grillat lamm, saffranspannkaka och diskussioner om utmaningsdriven innovation hos Gunilla och Thomas Björkqvist i Väte. Över 80 personer fick ljudnivån i det Björkqvistska partytältet att överstiga alla rekommenderade gränsvärden genom att gå från ett stillsamt sorl till ett stegrande, närmast bedövande brus. Glada och nöjda åkte vi tillbaka till Visby vid tio – halv elva.

Även om vi genomförde många lyckade aktiviteter under dagen kan man dock inte vara nöjd med en dag där NMR går in och stör ordningen under ett av de politiska talen i Almedalen, en stor bedrövelse som jag innerligt hoppas att vi slipper framöver.

Fullsatt trots hård VM-konkurrens – vicerektor rapporterar från Almedalen tisdag

Almedalsveckan bjuder på fler seminarier än någonsin och fler SLU:are än någonsin är på plats. När jag läser årets program så är det lätt att konstatera att det är många som ordnar seminarier om ämnen relaterade till SLU:s. Det är en bra indikation på hur otroligt relevanta våra frågor är i dagens samhälle. Vi har mycket kompetens att bidra med i diskussionerna och nästa år hoppas jag därför se ännu fler SLU:are aktiva i olika paneler och diskussioner!

Under måndagen gick jag på flera seminarier om SLU-relaterade frågor, till exempel uthållighet från jord till bord och livsmedelsstrategin, men också ett om universitetens autonomi.

Måndagseftermiddagen innehöll också ett stilla regn, som kom lagom till min cykeltur ut från Visby. Det var tillräckligt mycket för att blöta ner en cyklist men tyvärr inte så mycket att det gör någon skillnad för naturen i övrigt.

Vad räcker skogen till?

SLU Future Forests seminarium ”Vad räcker skogen till?”

Under tisdagen ordnade SLU Future Forests ett fullsatt seminarium med engagerat deltagande. Utgångspunkten för diskussionerna var bidrag från forskare vid SLU och Umeå universitet. I övrigt var det deltagare från myndigheter, intresseorganisationer, politiken och inte minst publiken, som mycket livfullt diskuterade den framtida svenska skogsproduktionen, vad den ska användas till och hur politiken möjligen ska utformas. Det märks att SLU Future Forests har hittat en form för seminarier i Almedalen som är mycket uppskattad och som fungerar alldeles utmärkt, förutom att det var många intresserade som tvingades vända i dörren till den fullspikade lokalen!

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Fake eller fakta om mat?

Sedan, med start exakt samtidigt som fotbollsmatchen mellan Sverige och Schweiz, var det dags för SLU Future Foods seminarium ”Fake eller fakta om mat”. Upsala Nya Tidnings chefredaktör skrev om den krocken som ”stackars SLU”, men farhågorna kom på skam.

SLU Future Foods seminarium Fake eller fakta om mat? Foto: Henrik Rönnberg

Salen fylldes än en gång och alla fick inte plats. Att dra mer än fullt hus i konkurrens med en åttondelsfinal kanske kan sammanfattas med SLU vs fotbolls-VM : 1 – 0. Hur som helst var det stort intresse även efter seminariet, där många stannade och pratade med seminariedeltagarna och inte minst våra forskare. En utmärkt eftermiddag för SLU med andra ord och roligt att se att framtidsplattformarna väcker intresse.

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Kvällen avslutades med diskussioner hos LRF och möte med andra vicerektorer för samverkan, hos Uppsala universitet, intensivt som vanligt.

Erik Fahlbeck under SLU Future Foods seminarium. Foto: Gunilla Leffler

Erik Fahlbeck, vicerektor

*Efter Almedalsveckan kommer det att finnas inspelningar av högre kvalitet på SLU:s Youtubekanal.

 

KoN2018: Panelveckan över – nu återstår efterarbetet

In English below

Förra veckans besök av KoN2018:s nittiosju utvärderare var hektisk, men mycket väl organiserad av vår KoN-grupp. Det märktes att det inte var första gången SLU genomförde en så här omfattande utvärdering.

De elva expertpanelerna intervjuade grupp efter grupp (eller UoA, Unit of Assessment, som de kallas i detta sammanhang). Mot slutet av veckan fick SLU:s rektorer och dekaner korta muntliga rapporter från var och en av panelerna. På fredagen hölls en workshop, som handlade om mer generella observationer, som utvärderarna gjort.

Utvärderarna framhöll flera saker som mycket positiva:

  • SLU:s unika uppdrag och att de ligger mycket väl i tiden
  • Att SLU dessutom har den sammansättning och högkvalitativa infrastruktur, som behövs för att utföra dessa uppdrag väl
  • Generellt god till excellent kvalitet på vår forskning och vår samverkan med det omgivande samhället.

Utvärderarna bekymrade sig däremot över den osäkra finansieringen av våra forskare. De ansåg också att det ofta förelåg en brist på strategiskt ledarskap, till exempel med avseende på kompetensförsörjningsplaner och visioner. De diskuterade även att det förelåg en viss överlappning av kompetens inom vissa ämnesområden, men fann också områden där synbarligen överlappande grupper faktiskt var olika och kompletterande.

Det sas att vi var mycket modiga som öppnade upp för så mycket kritik utifrån och även internt. Vi fick också beröm för att vi la så stor vikt vid samverkan mellan akademi och samhället i övrigt.

Vi ser nu fram emot de skriftliga rapporterna. KoN-gruppen kommer att sammanställa materialet. Rektorerna och dekanerna kommer att diskutera resultaten. Under hösten kommer vi att föreslå åtgärder, som sedan diskuteras och beslutas av styrelsen, rektor eller berörd fakultet. Vi utgår från att en del resultat kan föranleda diskussioner och beslut även på institutions-nivå.

Vi fick frågan: tror ni att det är värt kostnaderna att genomföra en så här omfattande utvärdering? Mitt svar var att det är jag mycket övertygad om. Många grupper kommer att vara mycket stolta över sina fina resultat och vi har fått goda underlag för beslut på alla nivåer (universitet, fakultet, institution, forskargrupp och individ) om den fortsatta verksamheten.

Dessutom har vi stärkt våra kontakter med den internationella forskarvärlden och med våra avnämare. Vi har fått många goda ambassadörer!

Peter Högberg, rektor


Quality and Impact 2018 panel week is over, the analyses await

Last week’s visit by ninety-seven expert reviewers was hectic but well organized by our Quality and Impact project group. It was evident that this wasn’t the first time that SLU conducted such a comprehensive evaluation.

The eleven expert panels conducted interviews, research group after research group (or unit of assessment – UoA as they are called). Toward the end of the week, SLU’s Vice Chancellor’s Group and the Deans of the Faculties listened to oral reports from each and every one of the panels. The workshop that was held on Friday morning focused on general observations made by panel experts during the evaluation.

The experts conveyed several positive findings:

  • SLU’s unique mandate positions us as the self-evident actor to address the challenges of our time.
  • We also have both the human capacity and the technical infrastructure of high quality that are necessary to carry out our mandate.
  • The quality of our research and our collaboration with the surrounding society was judged to be generally good to excellent.

The experts were, however, concerned over the uncertainties in the financing that our researchers face. They expressed apprehension in those cases where they found a lack of strategic leadership, for example, with regard to visions and to succession in competence recruitment. Additionally, they discussed the instances where they saw overlapping of competences within certain areas of research, but could also see that some areas of apparent overlap were in fact research groups that had differentiated and created complementary competences.

That SLU was open to external and, not least, to internal criticism was considered to be very courageous. We were also commended for the attention that the evaluation gave to understanding the collaborative efforts between the academy and the surrounding society.

We now look forward to analyses of the results and the written report. The Vice Chancellors and the Deans will discuss the results in August. During the fall they will suggest measures that will then be take up and decided upon by SLU’s University Board, the Vice Chancellor or the relevant Faculty. Some of the results of the evaluation will, of course, also lead to discussions and decisions made on the level of the Departments.

I was asked: Do you really think that the costs to conduct an evaluation of this magnitude are justified? My answer was, yes, I am convinced that they are. Many groups will be quite proud of their results and we now have a good basis for decisions on all levels throughout the organization (university, faculty, department, research group and individual) for our continued striving toward high quality in research, impact and collaboration with the surrounding society.

Not least, this exercise has strengthened our relations with the international research community and with our stakeholders. We have gained many worthy SLU ambassadors.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Kvalitet och nytta 2018 – utvärderingen av SLU drar i gång

Text in English below

Under den kommande veckan besöks SLU av drygt 90 utvärderare, som ska bedöma vår forsknings kvalitet och samhällsnytta. Deras värdering är mycket viktig. Vi har naturligtvis var och en av oss uppfattningar om att vi är bra på vissa saker, men vi behöver utomstående experters kunskaper och mer förutsättningslösa betraktelser som komplement.

Utvärderarna kommer att utgå från bibliometriska analyser (som utförts av SLU:s bibliotek), självvärderingar och intervjuer med de granskade forskargrupperna. Intervjuerna sker denna sista vecka i maj, och innebär en mycket omfattande aktivitet under ledningen av KoN-gruppen.

Kvalitet och nytta, KoN2018, ska ge underlag för strategiska bedömningar på alla nivåer från SLU:s styrelse till individ-nivå. Vi ser redan nu att självvärderingarna har en hög kvalitet och tjänar som bra beskrivningar av gruppernas framtida potentiella utveckling.

KoN2018 skiljer sig från den tidigare utvärderingen KoN2009 på flera sätt. Ett är den större vikten vid strategiska visioner. Ett annat är den mer genomgripande beskrivningen av samhällsnyttan.

Vi vill bland annat få svar på frågor såsom:

  • Vad är vi bra på?
  • Vad är vi mindre bra på, med följdfrågor som: ska vi försöka bli bättre på området och i så fall hur?

Vi hoppas också få konkreta och konstruktiva förslag från våra utvärderare av mer generell natur. KoN2009 framhöll till exempel behovet av starkare ledarskap, vilket ledde till en satsning på det (Gruppen för hållbart ledarskap).

Vi har en mycket spännande vecka framför oss och ser fram mot resultaten av utvärderingen!

Peter Högberg, rektor
Carolyn Glynn, ledare för KoN-gruppen

Quality and Impact 2018 – interview week begins!

This coming week SLU is host to over 90 expert reviewers who will evaluate the quality of our research and the impact that our research has on society. Their views are invaluable. Of course, we each have our own perception of which things we do well, but by augmenting this perception with the unbiased expertise of reviewers who are external to SLU, we can get a deeper understanding of how we can increase the quality of our research.

The expert reviewers have at their disposal materials for the evaluation: bibliometric analyses (conducted by the SLU library staff), self-assessments written by each research group and not least, interviews between the research groups and the members of their expert panels. The interviews begin this last week of May and are the culmination of extensive activities by many people at SLU, led by the Quality and Impact project group.

Quality and Impact, KoN2018, will be the basis for strategic decisions on all levels throughout the university, from SLU’s University Board to the individual researcher. We already see that the self-assessments are of high quality and serve to describe the research groups’ future potential development.

The research evaluation, Quality and Impact 2018, differs from that done in 2009 in several ways. One is that more emphasis is placed upon strategic visions of the research groups. Another is that it we now conduct a more thorough description of the impact of SLU’s research on society.

Some of the questions to which we want answers:

  • What are we good at?
    Where are we not quite as good and the consequential question: should we try to become better – if so, then how?

We also hope for concrete and constructive suggestions from our reviewers of a more general nature. As an example, Quality and Impact 2009 identified that SLU needed to strengthen our leadership, which led to an investment in this; the group for sustainable academic leadership (GHAL).

We have an exciting week ahead of us and we look forward to seeing the results of the research evaluation.

Peter Högberg, Vice-Chancellor
Carolyn Glynn, leader of the Quality and Impact group

Miljöövervakning på SLU ger vinster för både samhälle och vetenskap

Scroll down for English version

Ett besök nyligen hos SLU:s ekologiinstitution bjöd på spännande berättelser. De tar sig an utmaningar kring brukande och bevarande av ekosystem, som frågor om hotade pollinatörer, växande rovdjursstammar och intensifierad, men hållbar växtproduktion. Mitt i en diskussion om fältexperiment nämndes värdet av miljöövervakningsdata för att sätta forskningsresultat i ett helhetsperspektiv.

Som ledare för Sveriges största utförare av miljöövervakning (SLU) var det glädjande att höra. Miljöövervakningsuppdrag är krävande, med tajta tidscheman, stränga krav på kvalitet, arkivering och tillgängliggörande av data samt resultat.

Vinsten med att SLU, snarare än ett forskningsinstitut, utför alla dessa miljöövervakningsuppdrag är att det ger direkta mervärden för samhället i form av efterfrågade beslutsunderlag, samtidigt som uppdragen gynnar forskning och utbildning.

Genom miljöövervakningsuppdragen, kvantifierar SLU:s miljöanalytiker verkligheten och tar fram ”facit” för aktuella miljöfrågor. Det gäller till exempel hur vi kan bevara hotade arter och livsmiljöer, åtgärda läckage av näringsämnen från jordbruk och därigenom utveckla en hållbar bioekonomi.

Sådana analyser är komplexa och måste väga in kunskap från många olika håll; miljöövervakningen bidrar med rikstäckande data och utvecklad statistiskt tänkande. När miljöövervakningen finns i universitetsmiljö kan resultaten i form av ny kunskap om miljöeffekter och hållbarhetsaspekter snabbare befrukta och komplettera näraliggande forskning och undervisning. Och den kan även inspirera till forskning, som inte är så näraliggande, utan mer tvärvetenskaplig.

Resultaten från miljöövervakning används dessutom i undervisningen och bidrar till att studenterna blir bättre rustade att hantera miljöaspekterna i utvecklingen av den hållbara bioekonomin. Dessutom kan också forskarstuderande (och forskare), som hittar problemformuleringar eller dataunderlag i anslutning till aktuell miljöövervakning, bidra till att samhällsangelägna frågor snabbare blir beforskade.

Exemplen på mervärden ovan kan summeras som en så kallad vinn-vinn-situation för samhälle, vetenskap och SLU. Det är därför som SLU strävar efter att vara en eftertraktad utförare av miljöövervakningsuppdrag.

De data som skapas genom SLU:s miljöövervakningsuppdrag är självklart öppna för alla att använda. Men genom att på olika sätt ha varit engagerade i miljöövervakningen och ha varandra som kollegor, så har SLU:s forskare, miljöanalysspecialister och lärare ett försprång i att använda alla dessa data. Här finns troligen ytterligare möjligheter att tillvarata!

Under 2018 kommer vi att få se hur väl vi har lyckats med att förvalta dessa mervärden ur både SLU:s och samhällets perspektiv. Redan till sommaren ska en pågående utvärdering, Kvalitet och Nytta 2018, belysa de faktorer som bidrar till vår forskningskvalitet och forskningens bidrag till omgivande samhälle. Senare i höst rapporterar Åsa Romson regeringsuppdraget om utredningen av Sveriges miljöövervakning.

Då får vi se om den mycket uppmuntrande indikationen på miljöövervakningens berikande integration vid ekologiinstitutionen är representativ för SLU som helhet!

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys
Peter Högberg, rektor


Environmental monitoring at SLU benefits both society and science

A recent visit to SLU’s Department of Ecology was filled with exciting presentations of excellent science. Researchers there are tackling challenging issues regarding the use and conservation of ecosystems, such as threats to pollinators, managing wolf populations, and intensified but sustainable plant production. In the middle of a discussion about field experiments, the value of environmental monitoring data was mentioned as a means for putting research results in a broader context that is more relevant for addressing society’s questions.

As leaders of the organization (SLU) that conducts more environmental monitoring assignments for the government than any other contractor, this was gratifying to hear. Environmental monitoring assignments are demanding, with tight schedules and strict requirements for quality, archiving and public availability of the data.

The benefit of SLU carrying out all these environmental monitoring missions, rather than a research institute or private enterprise, is that SLU provides added value for society in the form of scientifically-grounded decision support, while at the same time furthering SLU’s other goals for research, education and collaboration with society.

Through monitoring, SLU’s environmental analysts quantify the state of the environment. This provides timely, quantitative information for measuring society’s progress (or lack thereof) on specific environmental issues. Examples of how this helps us move towards a more stable bioeconomy include the conservation of endangered species and habitats as well as reducing the leakage of nutrients, pesticides and greenhouse gases from agriculture.

Such environmental analyses are complex and must weigh knowledge from many different fields. Environmental monitoring contributes with spatially and temporally representative data supported by cutting-edge statistical expertise. When environmental monitoring is performed in SLU’s academic environment, these data contribute to new knowledge about environmental impacts and sustainability aspects that can inform and complement closely related research. The data can also inspire research which is not so closely-related, but more innovative, even interdisciplinary or transdisciplinary.

The results of environmental monitoring are also used in SLU’s teaching to better equip students for tackling the environmental aspects of developing a more sustainable bioeconomy. Furthermore, research students (and researchers) who are in touch with both the environmental monitoring databases, as well as the issues that motivate the development of monitoring programs, get an excellent opportunity to find new scientific uses for these data.

These examples of added value can be summed up as a so-called win-win situation for society, science and SLU. That is why SLU strives to be a sought after partner in environmental monitoring missions.

The data created by SLU’s environmental monitoring are open for all to use. SLU researchers, environmental analysts and teachers, however, have a head start in using all of these data because so many are involved directly or have colleagues working with different aspects of the environmental monitoring. There are certainly even more opportunities waiting to be pursued!

During 2018 we will see how well we managed to use environmental monitoring for adding value from the perspectives of both SLU and society. Already by summer, the ongoing evaluation Quality and Innovation 2018, will highlight the factors that contribute to our research quality and the contribution of research to society. Later this fall, Åsa Romson reports her government sponsored investigation of Sweden’s environmental monitoring.

Then we will see if the highly encouraging indications about the enriching integration of environmental monitoring at the Department of ecology institution are representative of SLU as a whole!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental monitoring and assessment
Peter Högberg, Vice-Chancellor

Visst bedriver vi klimatforskning!

Scroll down for English version

Ett departementsråd påpekade att SLU i sina skrivelser till Näringsdepartementet och i andra officiella dokument inte använder ordet klimat särskilt ofta. Betyder det att vi inte forskar om klimatet och effekter av ett ändrat klimat?

Frågan överraskar, för visst gör vi det, men uppenbarligen är det inte alltid så tydligt som det borde vara. Just nu ligger dock nyheter ute på vår hemsida om flyttfåglars ankomst och vårblommors blomning (ett samarbete med Svenska Botaniska Föreningen). Flyttfåglar och vårblommor är intressanta indikatorer på skillnader i klimat och möjliga förändringar av klimatet.

Men vi behöver också göra mycket mer tydligt allt det vi kan om hur växtproduktion och livsbetingelserna för djur påverkas av klimatet. Kanske tar vi det för alldeles för självklart. Vi vet att människans utvecklingshistoria är full av berättelser om bakslag på grund av extrem kyla, väta eller torka. Detta var verkligt för en majoritet förr, när många producerade sin egen mat, men är mindre tydligt idag. Nu kan den som har pengar köpa mat som importerats från någon del av världen som inte påverkats, även om bakslagen påverkar priset.

I andra delar av världen är sambanden mellan väder och tillgången till mat mer ovillkorliga. I ett tidigare blogginlägg berättade jag om ett besök av Etiopens dåvarande ambassadör, som var mycket bekymrad över en torka som hotade tio miljoner människor. Nyligen besökte Etiopiens nye ambassadör, SLU-alumnen Merga Bekana, oss, och oron för jordbrukets klimatutmaningar är fortfarande ett viktigt tema i våra diskussioner, trots att Etiopiens ekonomi vuxit mycket och diversifierats.

I ett globalt perspektiv består förstås vårt fundamentala beroende av växt- och djurproduktionen. Likaså dess känslighet för kortsiktiga väder- och långsiktiga klimatförhållanden. Utmaningarna kommer till och med att bli än större i takt med en ökande befolkning.

På SLU kan vi mer om dessa livsviktiga samband än vad vi visar i vår dagliga kommunikation med omvärlden. Jag vet att det finns några duktiga SLU:are som forskar kring väder, klimat och produktion, men föreställer mig att fler av oss kan göra mer, speciellt vad gäller att kommunicera våra kunskaper för en större publik. Vi behöver kunna berätta om hur mycket olika typer av väder påverkar våra skördars storlek och därmed tillgången till livsmedel lokalt, nationellt och globalt.

Peter Högberg, rektor


Does SLU do climate research? Sure we do!

A government director recently pointed out that SLU, in its official letters to the Ministry of Enterprise and Innovation and others, rarely uses the word climate. Does this mean that we don’t do research on climate and the consequences of a changing climate?

A surprising question – of course we do, but apparently this is not always as obvious as it could be. At the moment, you will find several news items on our web on the arrival of migratory birds and blossoming spring flowers (a project in cooperation with the Swedish Botanic Society). Migratory birds and spring flowers are both interesting indicators of differences in climate, and possible changes.

But we need to make more visible all our knowledge on how plant production as well as the living conditions for animals are affected by the climate. Perhaps we have been taking this for granted. We know that the history of humankind is full of setbacks due to extreme cold, rains or draughts. This is less obvious today, but used to affect the majority of us back when most people produced their own food. These days, anyone with money can buy food imported from another, unaffected part of the world, and the only sign of any problems will be higher prices.

In other parts of the world, the link between weather and the access to food are more unconditional. In an earlier post, I wrote about a visit by the then ambassador from Ethiopia, who expressed deep concern over a draught that threatened 10 million people. The new ambassador of Ethiopia to Sweden, SLU alumnus Merga Bekana, recently paid us a visit (ev länk till artikel), and it is clear that the concern over the climate challenges facing agriculture is still an important topic, despite the fact that the Ethiopian economy has grown and diversified considerably.

From a global perspective, our fundamental dependence on plant and animal production remains. As does its sensitivity to both short term weather changes and long term changes in climate. The challenges are likely to increase as the population grows.

At SLU, we know more about these vital links than is perhaps clear from our day-to-day communication with the surrounding world. I know there are skilled colleagues who do research on weather, climate and production, but I’m thinking that we can all do more, in particular when it comes to communicating our knowledge to a wider audience. We need to be able to explain how different types of weather affect the size of crops, and thereby the access to food regionally, nationally and globally.

Peter Högberg, vice-chancellor

Urvalet av våra nya industridoktorandprojekt är nu klart

Efter en lång och utmanande diskussion har vi nu valt ut projekten till programmet för industridoktorander inom livsmedelsområdet., LivsID.

Det känns därför både väldigt roligt att vi nu har tio bra förslag att gå vidare med och samtidigt beklagligt att fem lovande projekt inte ryms inom just den här satsningen. De tio utvalda projekten spänner från primärproduktionen till egenskaper i bröd, från norr till söder och från riktigt stora företag till mindre, vilket är mycket glädjande.

Förhoppningsvis kan också några av de förslag som inte valdes ut utvecklas till fördjupade samarbeten på andra sätt, kanske rent av till ytterligare industridoktorander, finansierade genom Stiftelsen för Strategisk Forskning, eller genom andra ansökningar.

Hursomhelst är vi på SLU mycket glada över det stora intresset och vi är imponerade av engagemanget från våra samarbetspartners. Även om det återstår en hel del utmaningar ser vi fram emot ett lovande och spännande program och vi hoppas nu att alla tilltänkta doktorander succesivt ska kunna påbörja sin utbildning vid SLU och sina forskningsprojekt.

Så gjorde vi urvalet/bakgrund

I somras fick vi ett regeringsuppdrag om att inrätta ett program för industridoktorander inom ramen för regeringens livsmedelsstrategi. Under hösten inledde vi detta arbete. Vi fick in många förslag från näringen och i november ordnade vi en mycket spännande och lovande presentation av närmare 25 möjliga förslag.

Efter den presentationen tog vi hjälp av en extern grupp för att välja ut femton förslag som gavs möjlighet att utveckla mer fullständiga ansökningar, inklusive individuella studieplaner för en tilltänkt doktorand. Vi valde att gå vidare med femton möjliga projekt för att vara säkra på att kunna erbjuda tio kvalificerade projekt möjlighet till varsin doktorand i programmet. Det visade sig dock att alla femton kvarvarande initiativ sannolikt hade fungerat bra som samarbetsprojekt för industridoktorander, så det blev i slutändan ett svårt val att välja ut de tio som nu återstår.

Mycket spännande forskning kan utvecklas genom detta initiativ och vi hoppas dessutom att det ska leda till ytterligare samarbeten i framtiden, till nytta för såväl SLU, som företagen och hela livsmedelssektorn i Sverige.

Erik Fahlbeck, vicerektor med ansvar för samverkan

Tankar efter Umeåbesök

Scroll down for English version

Så här i ansökningstider funderar jag ofta på våra utbildningar, dess innehåll, utformning samt hur vi talar om dem.

När våra studenter lämnar SLU ska de ha djupa ämnesmässiga kunskaper och relevanta praktiska färdigheter. De ska behärska kritiskt tänkande, kunna kommunicera i tal och skrift och kunna föra dialog med respekt för olika uppfattningar. De ska ha förmåga att förstå och hantera komplexa frågor och målkonflikter. När våra studenter går ut i arbetslivet ska de gå i bräschen för framtidens hållbara nyttjande av djur och de gröna naturresurserna och bidra till en god hälsa för människor och djur i såväl svenskt som globalt perspektiv. De ska bidra till att utveckla de gröna näringarna mot produktionssystem anpassade till ett fossilbränslesnålt samhälle.

För att möta dagens och framtidens utmaningar, behöver vi fler högutbildade inom SLU:s ansvarsområden. Min vision är därför att vi ska ha dubblat antalet studenter inom en 10-årsperiod och att studenterna speglar hela samhällets bredd i fråga om social, kulturell och geografisk bakgrund.

I förra veckan var jag i Umeå och fördjupade mig i jägmästarutbildningen med mera. Jag konstaterar att det är bra energi och kreativitet i marknadsföringsarbetet och att det finns mycket ämneskunskap som gynnar jägmästarutbildningen. Pågående utvecklingsarbete inför höststarten av det nya ortsövergripande masterprogrammet Växtbiologi för hållbar produktion är spännande. SLU är på väg mot en framtida hög kompetensnivå i e-baserat lärande och ett stort utbud av distansutbildningar.

Roligt var också att få ta del av den samverkan mellan biblioteksföreträdare, pedagogiska utvecklare, lärare och studenter (PLOG-projektet), som lett till ett genomtänkt upplägg för hur jägmästarstudenter ska utveckla sina generella kompetenser (t ex skrivande). Momenten ska integreras i utbildningen med start från första kursen, och med tydlig progression, så att studenterna, när det är dags att skriva examensarbete, har de färdigheter som krävs för att självständigt kunna producera en uppsats av hög vetenskaplig kvalitet.

När samhället förändras behöver utbildningarna också göra det – både vad gäller struktur och innehåll. Dagens ungdomar vill, enligt Ungdomsbarometern, inte låsa in sig i långa program, de vill ha många dörrar öppna länge. Är det dags att strukturera våra yrkesprogram i tydliga kandidat- och mastersystem, där det går att byta inriktning efter år tre? Och där det går att få ut yrkesexamenstiteln vid val av särskilt utpekade kandidat-masterkombinationer?

Många yrkesprogram har djupa traditioner. Det finns en tendens att vi, när behov om nya ämnesområden och kurser uppstår, försöker stoppa in detta i befintligt upplägg, utan att fundera på vad som kan tas bort. Det är inte konstigt – det är alltid lättare att skapa nya kurser än att lägga ner en kurs. Men trots vår iver att vinna fler studenter måste vi också ägna tid åt att skapa gemensamma målbilder – vad vill vi med utbildningen, hur ska den se ut om fem år och hur når vi dit? Det är exempel på frågor att resonera brett kring. Vid S-fak har det påbörjats inom projektet Future Education.

Det var lärorikt att träffa många utbildningsengagerade studenter, lärare, studierektorer, prefekter och utbildningsledare under mitt Umeåbesök. Varmt tack till alla som tog emot mig och delade med sig av kunskap och tankar.

Karin Holmgren, prorektor


Thoughts after a visit to Umeå

Now that it’s application time once again, I often think about our courses and programmes, their content and how we talk about them.

When our students leave SLU, they should have deep, specialised knowledge and relevant practical skills. They should be able to think critically, communicate in speech and writing and discuss whilst maintaining respect for various opinions. They should understand and handle complex issues and conflicts of objectives. When they enter the labour market, they should be at the forefront of future sustainable use of animals and green natural resources, and contribute to good human and animal health from both a Swedish and a global perspective. They should contribute to developing the land-based sectors towards production systems adjusted to a society with less fossil fuel.

In order to meet the challenges of today as well as of the future, we need more highly educated people within SLU’s areas of responsibility. My vision is that we will double the number of students during a 10-year period, and that these students will reflect the breadth of our society in regard to their social, cultural and geographical backgrounds.

I was in Umeå last week, learning more about the Forest Science programme and much more. It was inspiring to see the energy and creativity in the marketing of our degree programmes and courses. The ongoing development work with the multi-site Master’s programme Plant Biology for Sustainable Production that will start this autumn is exciting. SLU is heading for a future high skills level when it comes to e-based learning, and a large selection of distance learning courses.

It was also interesting to be informed on a project run in collaboration between library representatives, educational developers, teachers and students (the PLOG project – information only available in Swedish). The project has led to a well thought-out approach on how forest science students can develop their general competencies (for example writing). Training in these skills will be integrated into the programme from the first course and progress clearly so that when the time comes, the students will have the skills necessary to independently produce a thesis of high scientific quality.

As society changes, education must do so also – both in regard to structure and content. According to the Ungdomsbarometern survey, young people today don’t want to be locked in on long programmes; they want to keep their doors open. Is it time to structure our professional programmes into a clear Bachelor’s and Master’s system where you can change your specialisation after year three and where you can receive your professional qualification title when selecting specially defined Bachelor’s and Master’s combinations?

Many professional programmes have deep traditions. When there is a demand for introducing new subject areas and courses, we have a tendency to fit them into existing structures without thinking about what can be removed. This is not strange – it is always easier to create new courses than to close down old ones. But despite our eagerness to recruit more students, we also have to spend time creating common goals. What do we want to achieve with our degree programmes, now and five years ahead? These are some of the questions we should consider with an open mind. The S Faculty has already started doing this through the Future Education project (information only available in Swedish).

It was valuable to meet so many students, teachers, directors of studies, heads of department and programme directors committed to education at SLU Umeå. I want to thank everyone I met who shared their knowledge and thoughts.

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor