Miljöanalys i hållbarhetens tjänst

Scroll down for an English version.

I år firar SLU:s fortlöpande miljöanalys 20 år som verksamhetsgren. Det har hänt mycket under dessa år och det är mycket nytt på gång! Tidigare satsningar på morgondagens miljöanalys, som e-DNA, rullar vidare. I veckan har SLU varit värd för en metabarcoding workshop och genom medel från SLU:s fond för forskningsinfrastrukturer har SLU Metabarcoding Laboratory nu etablerats. Vi ser fram emot Skansens Östersjöhus som öppnar 2018 och det nya forskningsfartyget Svea som sjösätts 2019.

SLU satsar under 2018 bland annat på metoder för att följa upp att miljöåtgärder får avsedd effekt, giftfri miljö, tillgänglighet till data och medborgarforskning.

Framtiden handlar även för SLU:s del mycket om att göra data och kunskap tillgängligt. Då kan data växlas upp till kunskapsbaserade handlingar mot ökad hållbarhet. Vi får skjuts på vägen i det arbetet av Naturvårdsverkets uppdrag om Smartare miljöinformation och genom vårt engagemang i Svensk Nationell Datatjänst, en nationell infrastruktur med förnyat stöd från Vetenskapsrådet. SLU:s roll här är att ta ansvar för miljö-, och förhoppningsvis även klimatdata. Vårt nya Skogsdatalabb, stött av Vinnova, är ett annat sätt att få data i arbete för en smartare och rakare väg mot en biobaserad ekonomi och en mer hållbar framtid.

För att denna omvandling, SLU:s hjärtefråga, ska bli verklighet behöver så många som möjligt i samhället vara engagerade i hållbarhetsfrågorna. Av den anledningen är jag särskilt nöjd över SLU:s nysatsning på medborgarforskning. Att de data vi får in är av stort värde visar bland annat Artdatabankens arbete med Artportalen, men det finns många fler dimensioner i den roll som medborgarforskning kan spela. Människor utanför akademin engageras i kunskapsfrågor vilket bör bidra till att undvika ett “post-truth”-samhälle och öka universitetens samhällsrelevans. Medborgarforskning är ett utmärkt sätt för forskare att möta människor i ett ömsesidigt utbyte. SLU:s frågor engagerar många, men de kan engagera betydligt flera. Det är en värmande tanke inför det nya året!

Kevin Bishop vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys


Environmental monitoring and assessment in the service of a more sustainable future

This year, SLU’s Environmental monitoring and assessment celebrates 20 years as an official part of our university. A lot has happened during these years, and there is plenty more on the way! Earlier initiatives on new environmental monitoring techniques, such as e-DNA, are ongoing. This week, SLU hosted a metabarcoding workshop, and SLU’s Metabarcoding Laboratory has been established with support from the SLU Research Infrastructure Fund. We are looking forward to Skansen’s new permanent exhibition on the Baltic Sea which will open in 2018, and the new research vessel “Svea”, which will launch in 2019.

In 2018, SLU will put a focus on, following-up on the effects of environmental measures to see how effective they have been, non-toxic enviroment, data availability and citizen Science.

More sharing of data and knowledge is also a key part of SLU:s future. This is an important way to facilitate knowledge-based decisions to promote society’s environmental, social and economic sustainability in the spirit of Agenda 2030. SLU is getting a helpful push in this direction by the Swedish Environmental Protection Agency’s assignment to develop smarter environmental information (Smartare miljöinformation), as well as through SLU’s involvement in the Swedish National Data Service. The latter is a national infrastructure that has just received support from the Swedish Research Council. SLU’s role here is to take responsibility for issues related to environmental data, and hopefully also even climate data. Our new Forest Data Lab, supported by Vinnova, is another way to get data working for a smarter and faster path towards the bio-based economy which is in Sweden’s national vision for a more sustainable future.

In order for this transformation – which is central to SLU’s mission –  to become reality, as many people as possible in society need to be engaged in sustainability issues. For this reason, I am particularly pleased with SLU’s recent initiative to create a citizen science platform. The data that citizen science collects is of great value in its own right. This is demonstrated well by The Swedish Species Information Centre’s work with the Swedish Species Observation System (Artportalen). There are, however, many more dimensions to the positive role that citizen science can play in society. One key benefit is helping people outside the university world to get involved in scientific issues. This should help to avoid tendencies towards a  ”post-truth society” and increase the social relevance of the higher education sector. Citizen science is also a great way for researchers to meet people in a mutual exchange of ideas and experience. SLU’s questions already involve many, but they can engage many, many more. And that is a very nice thought with which to approach the new year!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *