Beskåda vår fina modell

Idag färdigställde vi modellen och texten jag skrev om i förra inlägget, en dag innan deadline! Nu återstår bara att förbereda presentationen på fredag, vilket vi gör på egen hand hemifrån imorgon. 

Resultatet av förra veckans arbete! Modellen består till största delen av skog i olika åldrar, där av spräckligheten. När skog avverkas tas olika områden i taget för att det inte ska bli helt kalt. Därför är skogen olika gammal på olika ställen, detta valde vi att illustrera med olika nyanser i det gröna. Nere i dalarna finns ängsmark, åkrar och gårdar och vid ena älvmynningen ligger en stad. 

Redovisning, akvarell och julstämning

I tisdags redovisade vi planschen jag skrev om i förra inlägget. Det var vår första redovisning framför grupp, den tidigare redovisningen vi haft var mer likt ett seminarium. På tisdag förmiddag fick vi veta att presentationen flyttats så att den började en timme  tidigare en planerat. Min grupp hade planerat att ses en timme innan och bestämma vem som skulle säga vad. Som ni kan förstå blev det stressigt, följ inte vårat exempel med andra ord. Vi klarade oss ganska bra ändå, bortsett från några småmissar.

Resten av veckan ägnades åt akvarell. Vi har avbildat varandra, undersökt färger på husfasader och experimenterat med olika valörer och intensitet.

I onsdags var julstämningen på topp i landskapsarkitekternas hus på campus. Sveriges arkitekter studenterna hade en julmarknad där vi studenter fick sälja egengjorda ting. Där fanns pepparkakor, knäck, sticklingar, julgransprydnader, tröjor och armband med mera. Jag köpte en aloe vera-stickling som nu pryder mitt fönster. Kårens miljöutskott hade även en klädbytardag där man lämnade i plagg och sedan fick ta så många nya plagg som man lämnat in.

Igår hade hela landskapsarkitektprogrammet en gemensam julfest i vår ateljé. Vi åt av ett gigantiskt knytisjulbord, sjöng och och hade det jättetrevligt. Det var väldigt kul att socialisera sig med äldre kursare. Imorgon ska ett gäng från klassen se luciatåg i domkyrkan, denna veckan anammar vi verkligen december och julen.

Att karaktärisera ett landskap

Frosten har bitit tag i Uppsala och detta till ära har vi varit ute i fält och karaktäriserat landskap.Vackert men hiskligt kallt, trotts att jag hade tre lager med kläder på mig. Vi har besökt Bäcklösa, ett litet område nära SLU med skog och betesmarker. I grupper om tre har vi gått runt och analyserat och försökt lägga märke till så många detaljer som möjligt. Är platsen kullig eller plan? Hur gamla är träden? Hur brukas området av människan? Vilka djur kan tänkas leva på platsen? Hur såg platsen ut förr i tiden? Denna typen av frågor ska vi besvara genom att göra en stor plansch med fotografier, text, teckningar och en karta. Imorgon kommer vi att ha en workshop för att öva oss i att illustrera samt att sätta ihop en bra layout.

Tidigare i veckan arbetade vi med uppgiften vegetationens färg. Syftet var att förstå färgerna i vegetationen och undersöka hur dessa förändras beroende på från vilket avstånd man betraktar vegetationen. Uppgiften slog hål på fördomar jag hade, det är lätt att tänka att barrträd alltid är gröna, men när jag studerade detta länge och noga kom jag fram till att barrväxten jag valt ut hade en mer grågrön nyans än jag först trodde.

Akvarell och kroki

Formläraveckan svischade förbi snabbare än vinden! Torsdagen och fredagen ägnades åt kroki samt akvarell. Kroki var inget jag var bekant med sedan tidigare och jag ifrågasatte lite vad krokin har för koppling till landskapsarkitektur. Men under passets gång insåg jag hur utmanande det är att teckna en människa och hur utvecklande det var för min förmåga att se proportioner, linjer, vinklar och volymer.

Akvarell har jag arbetat lite med på egen hand innan jag började studera, jag kände mig därför redan hemma i vissa av akvarellövningarna. Vi lärde oss dock ett par tekniker som jag inte använt mig av tidigare vilket var kul! Jag tycker att de genomgångar vi haft i veckan har varit mycket bra, vår lärare har satt ribban på en nivå som passar de flesta. Det har varit grundläggande och lätt för nybörjare att hänga med, samtidigt som det varit omfattande. Även de som tecknat och målat mer innan har utvecklats och lärt sig nya tekniker. I formläran har vi inga betyg vilket är fantastiskt skönt. Man slipper känna press och man målar för att utvecklas och inte för att prestera. Det enda som behövs för att bli godkänd är att man genomför uppgiften och lämnar in den i tid. Igår målade vi av frukter och grönsaker i akvarell hela dagen vilket var mysigt men också mer krävande än vad man kan tro. Huvudet blir mosigt av att sitta still och fokusera på samma sak för länge och det krävdes ett antal pauser vid pingisbordet för att orka hålla igång.

Stilleben och träd

Denna vecka har vi intagit ateljén för att ha formlära, otroligt mysigt. I måndags experimenterade vi olika svartvita material som torrpastell, oljepastell, blyerts och bläck och igår tecknade vi stilleben.

Idag sade schemat ”teckna träd på valfri plats”, jag och en kursare bestämde oss därför för att mötas i botaniska trädgården för att utföra uppgiften. Första trädet satt vi utomhus och tecknade men när händer och fötter efter en stund började domna av kylan förflyttade vi oss in till tropiska växthuset där vi åt lunch och fortsatte teckna. Uppgiften går ut på att teckna av två träd och sedan försöka komma på så många olika sätt som möjligt att illustrera dess karaktär på. Jag tappade tyvärr inspirationen lite efter halva uppgiften då jag la väldigt mycket tid på de två första teckningarna. Kommer nog att fortsätta med detta imorgon kväll istället.

Ikväll har Snerikes nation ett gratis yogapass som jag tänkte gå på. Snacka om harmonisk dag!

Sandbergsbygge

För att skaffa oss en ännu bättre förståelse för hur kartan och landskapet hänger ihop jobbar vi denna veckan med uppgiften ”landskapet och modellen”. Vi har valt varsitt område i Sverige som vi på något sätt är bekanta med och av detta område håller vi på att bygga en modell av sand. Jag valde Omberg då jag blivit medtvingad på fler vandringar där en vad jag kan räkna på mina fingrar. Nu på senare år har jag dock börjat uppskatta naturen mycket mer och efter de två månader jag gått på Lark-programmet skulle jag mer än gärna åka tillbaka dit. Omberg är fantastiskt vackert och har en väldigt intressant geologi och ett intressant växtliv.
I måndags skrev vi ut en karta, ett foto och en karta över jordarterna och utifrån dessa har vi sedan jobbat med modellen samt ett snitt som visar jordarterna. Det har varit mer klurigt än jag trodde, att räkna alla höjdkurvor, omvandla dem till höjdskillnader och dessutom få till rätt skala har inneburit hjärngympa på hög nivå. Men det är så det ska vara att plugga på universitet, lite utmaning vill man ju ha!

Det är otroligt mysigt att jobba med praktiska moment som dessa, vi kan bestämma själva när vi vill börja och sluta arbetsdagen samt när vi vill ta lunch och pauser. En kursare tog även med sig högtalare så att vi kunde lyssna radio, poddar och musik medans vi arbetade, supertrevligt!

Jag hoppas på att bli klar imorgon så att jag kan vara ledig på fredag. Det känns ganska rimligt iallafall, jag har bara lite finputs kvar på modellen samt snittet. En stor fördel med praktiska moment är att vi gör i princip allt arbete i skolan, vi har inget hängandes över oss när vi är hemma. Man kan därför slappna av och ägna sig åt fritidsaktiviteter med gott samvete. Ikväll tog jag, fem kursare samt min rumskompis till vara på detta och såg Bohemian Rhapsody på bio, sevärd film!

”Om ni inte redan är kartnördar så kommer ni att bli det under utbildningen”

Förra veckan ägnade vi åt att studera olika sorters kartor över Hågadalen som ligger i utkanten av Uppsala. Citatet som utgör rubriken kommer från vår lärare och vittnar om att kartor är något vi kommer att ägna oss mer åt. På torsdagen åkte vi till platsen vi studerat och jämförde den information vi utläst från kartorna med verkligheten. Vi studerade platsens geologi, landskapselement och några av de fornlämningar som finns på platsen. Efter exkursionen åkte jag och några kursare till stan och diskuterade lärdomar från dagen över en fika. Vi hade tid avsatt för detta på fredagen men vi kände oss klara redan på torsdagen och kunde därför ta ledigt på fredagen, fantastiskt skönt. Idag examinerade vi denna uppgiften genom seminarium. Det var vårt första seminarium där en lärare satt med under tiden, men det var förvånansvärt avspänt och trevligt. Läraren var duktig på att fördela ordet så att alla kom till tals.

Något jag uppskattar med landskapsarkitektutbildningen är att de flesta av våra deadlines är ganska korta. Vi jobbar ofta med uppgifter i ca en vecka vilket gör att det inte går att skjuta arbetet framför sig, man behöver vara effektiv från första början. Man kanske skulle kunna tro att detta skapar stress men jag upplever motsatt effekt. Idag påbörjade vi ytterligare en uppgift som ska vara klar nästa måndag om jag inte minns fel. Uppgiften verkar riktigt rolig, kommer att skriva om den med när jag kommit igång mer!

Kursstart

Igår körde vi igång med nya kursen ”Studio – Skissa och forma landskapet”. Studiokurs innebär att vi lär oss genom att tillämpa teoretiska kunskaper i praktiken, det vill säga vi lär genom att göra. Kursen består av två delar, landskapsarkitektur och formlära. På introduktionsföreläsningen fick vi en inblick i vilka övningar vi kommer arbeta med och flera kreativa moment som till exempel akvarellmålning, kroki och modellbygge är inkluderat. Dagen igår avslutades med en liten övning i att se ett motiv. Det låter simpelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Ofta när man ska teckna något har man fördomar om hur olika objekt ser ut och därför gör man som nybörjare ofta fel då man inte betraktar motivet tillräckligt noggrant. Övningen vi gjorde gick ut på att vi ritade porträtt av varandra utan att titta på pappret. På så vis tvingades vi att noggrant studera personen vi målade av och se alla detaljer och propportioner. Resultaten blev väldigt skeva och orealistiska, men de hade ändå en viss charm och de gav upphov till mycket skratt.

Hem-hemma

Geologi- och hydrologitenta på onsdag! Begrepp som förkastning, plattektonik hydraulisk konduktivitet och dräneringsjämvikt studsar fram och tillbaka innanför skallbenet. Det är mycket kunskap som ska nötas, vi har fått ca 120 instuderingsfrågor samt ett antal räkneuppgifter i hydrologin. Det gäller med andra ord att vässa sin studieteknik och verkligen hänga med från början om man inte vill gå under av stress nu de sista dagarna.

Från och med i fredags och fram till tentan har vi egna studier på valfri plats och jag tog därför tillfället i akt och åkte hem till Linköping. Jag har absolut börjat känna mig hemma i Uppsala, men Linköping är fortfarande min hemstad, mitt hem-hemma. Det var väldigt speciellt att betrakta platser som jag spenderat mycket tid på under min uppväxt med mina nya ”landskapsarkitektglasögon”. Jag såg platserna på ett helt nytt sätt och jag lade märke till detaljer som jag aldrig har reflekterat över tidigare.


Trädgårdsföreningen i Linköping.

Spekulationens stadsbyggnad i Afrika

I måndags åkte jag och två kursare till KTH i Stockholm för att lyssna på en föreläsning av Christopher Marcinkoski, professor i stadsbyggnad vid University of Pensylvania. Föreläsningen handlade om spekulativ stadsbyggnad i Afrika, det vill säga planer på stadsbyggnad som inte alls stämmer överens med behov, plats, kultur och ekonomiska förutsättningar.

I vintras volontärarbetade jag i Ghana i två månader och det totala kaoset som rådde i flera av städerna slog många gånger undan mina fötter. De enorma folkmassorna, marknadsstånden som nästan stod på varandra, lukten av rå fisk och urin och det öronbedövande stadsbullret gav upphov till en stress som tog luften hur mig. Trafiken saknar på många ställen struktur och bilar och motorcyklar kör kors och tvärs bland marknadsstånden, vilket utgör fara och skapar stress. Miljön är mer nedskräpad än man någonsin kan föreställa sig innan man varit där, men vad gör man med sitt skräp när det inte finns någon sophantering? Välfungerande toaletter är ytterligare något som lyser med sin frånvaro vilket leder till att gatan får ta på sig den rollen. Dessa gator är många människors hem då bostäder saknas, jag såg många barn och gamla ligga på gatan och sova.


Halvtaskig bild på nedgången å i huvudstaden Accra. På många ställen i ån fanns det mer plast än vatten och på skylten står det STOP URINATE.

Ghana ser inte ut på detta sättet överallt, vissa ställen är planerade och trivsamma. Naturen är lamslående vacker och landet har stor potential. Men det finns utmaningar. Christophers föreläsning handlade om hur man har försökt tackla problemen genom ny stadsplanering i ett flertal länder i Afrika. Bra med ny planering! Mindre bra att den är helt orealistisk. Man har planerat städer i samma stuk som New York och Dubai, vilket inte alls fyller befolkningens behov och önskemål. Bostäderna i dessa städer blir på tok för dyra vilket innebär att en väldigt liten del kommer att ha råd att bo där. Stilen på städerna passar inte heller in på platsen där de planeras. Afrikanerna vill behålla sin egen still på arkitekturen och få hjälp med att utveckla den, att föra in västerländsk arkitektur är därför ungefär lika passande som att placera en isbjörn i Sahara. Att uppföra dessa flådiga byggnader är inte heller ekonomiskt hållbart, många byggen står halvfärdiga på grund av att pengarna tog slut.


Snacka om att Ghana skulle förlora sin själ om denna kulturella arkitektur skulle bytas ut mot steril västerländsk arkitektur.

Föreläsningen var väldigt intressant och givande, det känns viktigt att få en inblick i vad som händer i andra delar av världen! Christopher var otroligt kompetent och inspirerande, det hade varit fantastiskt att i framtiden jobba med något liknande det han gör. Han har även skrivit en bok om de studier han gjort, The city that never was. Jag hoppas att jag någon gång får tid att läsa den, skulle gärna grotta ner mig i dessa frågor. Om ni är intresserade av att se hanns föreläsning tror jag att den finns filmad på Sveriges Arkitekters facebooksida.