Sammanfattning av första året

Denna kursen lider mot sitt slut och sommarledigheten står nästan runt hörnet. Dock läser vi en sommarkurs med floristik efter denna så vi slutar ett par veckor senare än de flesta andra. Men jag tror att floristiken kommer att bli väldigt mysig, jag har hört att den mesta undervisningen sker utomhus vilket ju är otroligt härligt.

Den senaste veckan har vi haft i uppgift att skriva en uppsats om vår kunskapsprocess under första året. Jag tänkte dela med mig av den här då den sammanfattar året väldigt bra för er som är nyfikna på utbildningen 🙂

Reflektion över min kunskapsprocess och kunskapsinhämtning under det första året

Hösten 2018 började jag på landskapsarkitektprogrammet på SLU i Uppsala. I bagaget hade jag lite kunskap om växter då intresset finns i familjen och från designkurserna jag läste i gymnasiet hade jag ett hum om hur en designprocess kan se ut. Jag har även alltid tyckt om kreativt skapande och jag hade därför viss vana vid att teckna och måla, dock med ett begränsat antal av motiv och tekniker. Utöver detta var jag en blank sida med i princip ingen kunskap om landskapsarkitektur.

Första kursen hette ”Introduktion till landskapsarkitektur samt geologi och hydrologi”. LA-delen av kursen gaven gedigen inblick i hur det är att studera till och arbeta som landskapsarkitekt. De många föreläsningar som belyste olika möjligheter inom yrket tyckte jag var mycket givande och inspirerande då jag inte inte alls anade vilken bredd av möjligheter det finns. De första dagarna introducerades vi även till skissandet och även om jag ägnat mig mycket åt att rita tidigare var skissandet nytt. Tidigare kunde jag sitta i timtal och rita detaljerade teckningar, att släppa mitt detaljfokus och producera snabba men talande skisser var därför mycket utmanande för mig. Därför tycker jag att det är jättebra att skissmomentet återkom så många gånger under första kursen och även under de andra kurserna. De många exkursioner vi åkte på tillförde väldigt mycket till kursen, jag lärde mig att observera miljön runt omkring mig med landskapsarkitektglasögon.

Geologin och hydrologin, som varvades med LA-delen i första delen, var lite tyngre än landskapsarkitekturen men jag tyckte att det var väldigt intressant. Det kändes relevant med kunskap om till exempel varför topografin ser ut som den gör, varför jordarterna är fördelade som de är och hur vattnets kretslopp fungerar. Jag har även en känsla av att dessa kunskaper kommer att byggas på i kommande kurser och jag tycker att vi fick en gedigen grund.

Andra kursen var ”Studio: skissa och form landskapet”. Trots att jag anser mig ha en del förkunskaper inom formlära så var denna delen av kursen väldigt utvecklande. Jag tyckte att det var väldigt kul att variationen på övningar var stor och att vi fick testa flera olika tekniker. Det var även kul att vissa övningar var kopplade till landskapsarkitektur medans andra inte var det, till exempel krokin. Även om jag inte kommer att teckna av människor i yrkeslivet så utvecklade krokin min förmåga att se proportioner, skuggor och volymer vilket kan vara väldigt användbart för en landskapsarkitekt.

I kursen arbetade vi även med projekt som gav mig en förståelse för landskapets större drag. Här fick vi tillämpa de kunskaper inom geologi och hydrologi som vi skaffade oss i första kursen. Detta tyckte jag var väldigt bra för min kunskapsprocess då det är lättare att förstå och lär mig när jag jag vet vad kunskapen kan användas till. Vi fick även mycket träning i att tolka olika sorters kartor vilket kommer att vara mycket användbart i framtiden. Jag tycker att det var väldigt givande att bygga sandmodellen och wellpappmodellen då det skapade en koppling mellan den tvådimensionella kartan och den tredimensionella verkligheten. Dessa övningar utvecklade även min förmåga att förstå och räkna på skalor vilket jag tidigare hade svårt för. Juluppgiften som ingick i kursen tyckte jag både var rolig och givande. Att ha en god kommunikativ förmåga och kunna anpassa sitt språk efter olika situationer känns essentiellt i yrket som landskapsarkitekt. Seminariet där vi diskuterade de olika texterna var även väldigt givande, det är värdefullt att ta del av fler tankar och åsikter än sina egna.

Andra terminen inleddes med kursen “landskapets historia och växtkännedom 1”. Tidigare har historia varit ett ämne som aldrig riktigt vunnit mitt intresse, men under denna kursen lärde jag mig att förstå värdet av kunskap om det förflutna. Landskapsarkitekturens historia tyckte jag var särskilt intressant, kunskapen om parker och trädgårdars historia ökar förståelsen och respekten för de offentliga platser vi har idag, både nya som gamla. Det var väldigt spännande att se hur olika tiders behov och ideal har kommit till uttryck i de offentliga platser vi har.

Under denna kursen hade vi även vinterkvist, där vi fick lära oss att identifiera cirka 60 olika träd och buskar. Denna delen av kursen tyckte jag var väldigt rolig och lätt, många träd kände jag igen sedan innan men det var ändå kul att lära sig mer om dem, till exempel hur de används i gestaltning. Att vi lärde oss att identifiera dem på vintern var mycket bra då vi blev uppmärksammade på detaljer som jag inte tänkt på tidigare då jag inte lagt märke till olika växters utseenden på vintern.

Följande kurs, “Studio: platsen i staden och växtkännedom 2” tycker jag var den roligaste kursen. Gestaltningsuppgiften som vi arbetade med knöt ihop säcken på ett väldigt bra sätt då vi fick använda de kunskaper vi samlat på oss och arbeta med ett längre projekt. Jag är något bekant med designprocessen sedan innan men det var nytt och spännande att använda den inom landskapsarkitektur. I början kände jag mig lite osäker på om mina idéer var genomförbara eller inte så jag tyckte att det var lite läskigt att berätta om dem för både handledare och kursare. Men efter hand blev jag mer självsäker och mycket mer bekväm med att bolla mina idéer med andra. Att diskutera med andra är nödvändigt för att komma framåt i processen och ingen förväntar sig ett fulländat resultat direkt, det växer fram över tid. När jag i slutet av projektet färglade mina illustrationer i Photoshop och monterade ihop planschen i inDesign blev min utveckling i användandet av adobeprogrammen väldigt tydlig. Mina förkunskaper inom dessa var noll när jag började och mitt slutresultat i denna kursen såg förhållandevis snyggt ut. Även den muntliga presentationen av projektet var ett kvitto på min utveckling, jag kände mig mycket mer bekväm med att presentera än jag gjorde i början av utbildningen.

Kursen innehöll även växtkännedom och början av kursen ägnade vi ett par dagar åt beskärning, både i teorin och praktiken. Det praktiska momentet tyckte jag var jättebra då det gav en inblick i hur mycket växterna vi gestaltar med behöver skötas. Försommarkvisten innehöll ett mycket större antal växter än vinterkvisten men jag började plugga på dessa väldigt tidigt i kursen så jag tycker inte att det var något större problem att nöta in det stora antalet växter. Det som var mest knepigt var de släkten där vi hade flera stycken arter att lära oss, till exempel lindarna, syrenerna och spireorna.

Jag tycker att den röda tråden genom första året har varit väldigt tydlig. Första kursen var en introduktion till utbildningen och därmed ett smörgåsbord av de olika kunskapsområden som som finns inom landskapsarkitekturen. I de två följande kurserna fördjupade vi oss i landskapens större drag, formlära, agrarhistoria, landskapsarkitekturens historia och växtkännedom. Sista kursen gick vi in på designprocessen och knöt ihop säcken med gestaltningsprojektet.


Detta blir nog mitt sista inlägg här på bloggen, vi får se om någon annat tar över här nästa år. Hoppas att ni som har läst har blivit inspirerade till att läsa utbildningen och att vi ses i höst! 🙂

Första terminen som larkare

2018 lider mot sitt slut och jag har tillryggalagt en tiondel av landskapsarkitektprogrammet! Det känns som det var alldeles nyss jag förväntansfullt cyklade till SLU för första gången. Samtidigt känns det som jag aldrig gjort något annat, efter dessa 4 månader känner jag mig väldigt hemma på Campus och jag trivs otroligt bra med både utbildningen och min klass. Det faktum att vi har så många schemalagda moment som kräver närvaro på campus har många av oss sett som positivt då det har skapat en fin sammanhållning i klassen. Det kan dock även vara en börda om man har långt att pendla eller om man inte tar csn och behöver jobba parallellt med studierna. Men det verkar ändå fungera okej för de som befinner sig i situationen, allt går att lösa så länge viljan och motivationen finns.

De senaste dagarna har jag funderat kring vad vi har lärt oss under första terminen och jag tycker att vi har fått en gedigen grund. Fokuspunkterna har varit att förstå landskapsarkitektens yrkesroll, geologi och hydrologi och att se landskap och platser ur en landskapsarkitekts glasögon. Flera moment och har varit återkommande under kursen, vilket jag tycker är bra då man lär sig att applicera sin kunskap i olika sammanhang. Till exempel har geologin och hydrologin återkommit även vid praktisk övningar som modellbygge, vilket ger en djupare förståelse än vad vi fick utav teoretiska föreläsningar.

Det roligaste vi gjort under terminen enligt mig är de planritningar vi gjort, de kräver både att man tänker och att man är kreativ. Även formläramomenten har varit roliga och givande, men de har inte varit lika mångsidigt utmanande som de landskapsarkitekturuppgifter vi gjort.

När detta inlägg publiceras är glider jag runt på skidor i Vemdalen och jag reflekterar troligen över varför topografin ser ut som den gör och vilken bergart som gömmer sig under snön. Gott nytt år!

Sommar!

På fredag är kursavslutning innan sommarledigheten drar igång. Vårt näst sista moment var ett granskningsmöte som jag tyvärr missade då min syster tog studenten igår, så jag blir klar med kursen lite senare den här gången. Ett granskningsmöte går ut på att få feedback från lärare för att sedan revidera innan slutinlämning! Efter jag gjort en komplettering på detta är även jag klar:)

Sedan väntas nästan tre månaders studieuppehåll innan höstterminen drar igång och några av er som läser det här kanske flyttar till Uppsala och börjar på utbildningen:) Välkomna hit! Det innebär att detta blir mitt sista blogginlägg då läsåret tar slut och troligtvis är det någon annan som kommer fortsätta blogga nästa läsår! Så har ni fler frågor och funderingar som dyker upp tills dess är ni som alltid välkomna att kontakta SLU.

Glad sommar och tack för mig!

Tentaplugg

Påskledigheten är över för i år och trots att jag legat sjuk de flesta dagarna är det dags att börja tentaplugga. Vi har ju (tyvärr) inte påsklov på universitetet men vi brukar däremot inte vara schemalagda under påsken utan har tid för eget arbete. Så därför sitter jag nu och övar dimensionering av växtbäddar i Göteborg och väntar på mitt tåg mot Uppsala.

Räkneövningarna går mestadels ut på att vi ska kunna göra bra antaganden. Exempelvis om vi ritar ett torg och vill plantera ett stort träd på torget- finns det tillräckligt utrymme för en växtbädd som gör att trädet inte dör vid första torkan? Eller om vi anlägger en takträdgård- vilka växter kan vi rita in utan att det krävs en för djup/tung växtbädd? En fråga som vi diskuterar mycket är om man behöver anlägga en ny växtbädd eller om man istället kan ta tillvara på den befintliga jorden på platsen.

Jag är en sådan person som lär mig bäst av att anteckna och rita på föreläsningar och fotot är taget på några föreläsningsanteckningar. Flera av er som ställer frågor har funderingar om hur konstnärliga alla studenter är och detta undrade självklart jag och mina kursare också innan vi började utbildningen. Våra lärare säger alltid att det viktiga är att kunna förmedla idéer eftersom hur bra idé man än har i sina tankar kommer det inte kunna byggas om man inte vet hur man ska rita eller förklara den. Fotot visar en skiss på hur vatten infiltreras och vilka faktorer som är viktiga- det är inget konstverk, ingen oljemålning eller en snygg illustration ritat i dator utan just en enkel, förklarande skiss. Detta illustrerar hur man kan använda skissandet som ett verktyg och att man inte behöver vara en konstnär för att studera till landskapsarkitekt!

 

Frågor och svar

Denna vecka har gått snabbt. Från den kanske första riktiga vårhelgen med strålande sol till kommande påskfirande! Vi har haft de sista föreläsningarna inför tentan och ganska långa dagar med räkneövningar. Det känns faktiskt ganska överkomligt så jag ska se till och koppla bort allt som har med mark att göra under helgen.

Nu är det som sagt ansökningsperiod till utbildningen och jag har fått flera frågor vilket är jättebra eftersom många sitter och funderar på ansökningar! Därför kommer här världens längsta blogginlägg som förhoppningsvis kan vara till hjälp. Det är bara att komma med fler frågor:)

Hur är det att plugga på SLU? Finns det mycket fritidsaktiviteter att engagera sig i?

Jag tycker att det är väldigt trevligt att plugga på SLU. Vi har fina lokaler (detta var inte fallet när jag började och huset vi är i nu fortfarande var under byggnation), vi har trevligt fik och fina utemiljöer. Periodvis är det segt att pendla ut från stan men jag gillar att ha ett campus- det gör att man alltid träffar på folk man lärt känna och vi behöver inte heller trängas på biblioteken i stan om vi inte vill, utan bokar grupprum på skolan istället. När jag började på utbildningen hade jag tänkt att bara läsa de första tre åren i Ultuna då fem år kändes som alldeles för lång tid, men sedan har jag trivts så bra att det känns vemodigt att sluta nästa år.

Ute på SLU finns några lunchställen och fik (nu även ett kafferostri i det huset jag tidigare pluggade i). Det finns även ett kårhus som anordnar pubar och klubbar. Om man vill engagera sig finns olika valmöjligheter via kåren- själv har jag inte gjort detta men via vänner som varit kåraktiva har jag fattat att det finns mycket att göra: allt ifrån sportaktiviteter i SLU:s träningshall till festfixeri, körer, friluftsförening och annat. Kika in på: http://ultunastudentkar.se/index.php/studiesocialt/engagera-dig/#. Sedan finns självklart även nationerna i stan!

 

Vad är det bästa med utbildningen enligt dig? Varför valde du utbildningen? Jobbar man nära naturen under och efter utbildningen?

Det bästa är variationen både mellan kurser och inom kurser. Det är ju periodvis tungt att plugga och moment som är roliga att genomföra är då guld värt. Många vänner som pluggar annat kan tycka att en hela kurser kan vara tråkiga men detta har jag aldrig upplevt eftersom vi jobbar med olika sorters moment.  Sedan är det även bra lärare vilket också är jätteviktigt. De är engagerade och försöker även lära sig våra namn (vilket inte hör till det vanliga inom universitetsvärlden). Innan sommaren brukar det anordnas en Lark-gasque (dvs. sittning och fest på nation) och på denna brukar lärarna komma och spexa.

Att jag valde utbildningen var från början ingen självklarhet. Jag funderade på bland annat oceanografi, fred- och konfliktstudier samt olika designutbildningar. Landskapsarkitektur var den utbildningen där flest av mina olika intressen finns inkluderat! Under gymnasietiden bodde jag delvis i Kenya och där började jag intressera mig för hur stadens utformning påverkar tryggheten. I området jag bodde i var kriminaliteten hög och antingen levde man i ett gated community med vakter eller i slumområde. Att arbeta med trygghet och skapa bättre miljöer för människor är något jag är intresserad av, både i Sverige och utomlands. Sedan älskar jag både natur och att se nya städer. Landskapsarkitektur kändes då som en bra blandning.

Under utbildningen har vi många moment utomhus och beroende på vart man jobbar så verkar man kunna vara en hel del utomhus. Arbetar man med ritningar kanske det främst är kontorsarbete men har man ett jobb där inventering är en stor del kan man ha turen att få vara ute mycket.

 

Finns det olika marsterutbildningar att välja på?

Nja, delvis är svaret. Läser du på SLU i fem år får du både masterexamen och yrkesexamen. Du kan välja att läsa en annan master såklart men då får du inte yrkestiteln så om du vill ha yrkestiteln (vilket är rekommenderat) så läs på SLU i antingen Uppsala eller Alnarp. Däremot kan du räkna in andra kurser i din master (vilket gör att du till viss del kan plugga även på ett annat universitet), antingen i Sverige eller utomlands. De obligatoriska delarna i mastern är 30hp examensarbete, 15hp praktik och minst 15hp studio-kurs. Den innebär att ett år av mastern består av valbara kurser.

 

Hur konstnärlig är utbildningen? Och är landskapsarkitektstudenter vanligtvis väldigt konstnärliga? Passar landskapsarkitektutbildningen för en som dels tycker om att vara kreativ men som ändå också är tekniskt lagd? Vilka egenskaper är passanande för yrket?

Utbildningen är ingen konstutbildning men däremot är det ett viktigt inslag. Vi har två kurser i formlära där man får lära sig grunder inom skissa, måla och om färglära etc, sedan återkommer det i många kurser. Detta gör att alla får en bra grund även om en tidigare inte hållit på med konst innan. Det viktigaste för oss är att vi ska kunna förmedla idéer genom att skissa- så vi behöver inte bli konstnärer men ska kunna skissa som ett verktyg.

Därför skulle jag säga att utbildningen passar för de som är kreativt lagda eller som har intresse av att utveckla dessa sidor. Vad man sedan vill fördjupa sig i mer för sitt framtida yrkesliv varierar, är man tekniskt lagd kan man rikta in sig på kurser och projekt som har mer av de delarna, exempelvis som den kurs jag läser idag med projektering och markvetenskap.

Vilka egenskaper som är passande för yrket varierar nog beroende på vart en vill jobba men generellt sett skulle jag säga att kunna samarbeta med olika människor är bra oavsett var man vill jobba. De egenskaper som man har får man utveckla till något positivt. Själv är jag strukturerad, bra på att analysera och hålla koll på saker: därför tänker jag att jag skulle kunna jobba med någon form av projektledning. Någon annan i klassen kanske är väldigt kreativ och bra på att komma på idéer: den personen kanske passar bättre med att komma på förslag och en tredje kanske är väldigt driven och bra på att organisera, den personen kommer säkert arbeta som chef i slutändan.

Hur många får procentuellt jobb efter examen? Hur ser framtiden ut för landskapsarkitekter?

Exakt hur många som får jobb efter examen vet jag inte men ska höra mig omkring! Marknaden är ju konjekturberoende vilket gör att det just nu finns relativt mycket jobb. Trots att bostadsbyggandet gått lite nedåt så är arbetsmarknaden i balans, vilket innebär att ungefär lika många som pensioneras blir nyutexade. Detta gör att vi inte borde ha några större problem med att få jobb. Jag har för mig att arbetlösheten i yrkeskåren totalt är på cirka 1% vilket är lågt.

Finito!

Den bästa fredagskänslan är när man skickar in slutuppgiften i god tid och dessutom hinner förbereda presentationen inför nästa vecka! Nu ser jag fram emot en helg.. Här kommer några sidor utdrag från inlämningen (som tyvärr knappt blir i läsbar kvalitét när det laddas upp här..).

Det tog ett tag på utbildningen innan jag kände mig säker på hur man ritar upp kartor eller illustrationer. Där har verkligen alla grupparbeten varit till stor hjälp i lärandet! Nu är enkla digitala skisser inget problem att göra men mer avancerade visionsbilder är fortfarande svårt, men när man kommer ut och jobbar är det ofta illustratörer som står för dom delarna i projekten:)

Att välja utbildning

Det kan vara svårt att veta vilken utbildning man ska välja och så här års är det nog många av er som läser detta som står och väljer, funderar eller velar. Själv visste jag verkligen inte vad jag skulle bli när jag började plugga hållbar utveckling här i Uppsala. Jag visste inte ens vad landskapsarkitekt var och jag hade inte så bra koll på SLU heller. Dock visste jag att jag ville arbeta med något som var både tvärvetenskapligt och kreativt på samma gång och som även leder till spännande jobb, men fanns en sådan utbildning?

Hade jag inte varit inne hos optikern en höstdag och letat läsglasögon hade jag inte heller börjat prata med tjejen som jobbade i butiken som lite kort berättade att hon pluggade till landskapsarkitekt när vi stod och småpratade. Jag kom ut ur butiken och började googla på yrket och tänkte direkt att detta kanske faktiskt är något som passar mig! Sanningen är dock att man inte kan veta helt och hållet vilken utbildning som passar en, så man måste våga testa. Väljer ni att börja på landskapsarkitektprogrammet vet ni att ni hittat till rätt hus på SLU när de annars avskalade väggarna har pyntats med små teckningar eller skisser!

Vår entré.

Lark-köket. Vi är det enda programmet (ihop med landsbygdsutveckling) som har ett kök där man kan laga mat. Detta var ett önskemål från studenterna när nya huset byggdes, för hur ska vi annars kunna värma mat till programfester eller koka kaffe till fika?

Uppsala och boende

Är det något som de flesta vet om Uppsala är att det är svårt att hitta boende. Som jag själv har fått erfara så är det inte alltid lätt men det brukar lösa sig för de allra flesta:) Att få ett förstahandskontrakt kan ta tid men det är en väldigt stor rullans på bostadsmarknaden här så andrahandskontrakt brukar det finnas gott om. Dock är det bra att vara ute i tid, så här kommer lite tips:

  • Ställ dig i kö, idag. Trots tråkiga köavgifter är det värt att göra det, även om man bara har lösa planer på att flytta hit. Jag vet inte hur många tusen jag förlorat på att behövt bo i andrahand.
  • Var beredd på att bo i korridor, som inneboende och/eller andrahand ett tag. Gå inte med på något kontrakt där någon försöker tjäna pengar på dig, fortsätter du söka kommer du antagligen hitta något bättre. Många pendlar också till en början om de har någon de kan bo hos på annan ort, i exempelvis Stockholm. Några jag känner som har haft tillgång till bil har kunnat hyra typ friggebodar och likande utanför Uppsala under sin första tid i staden.
  • Studentstaden har flest bostäder och numera sköts det administrativa av Uppsala Bostadsförmedling: https://bostad.uppsala.se/registrera/. När man börjar sitt första studieår i Uppsala så kallas man för recce, förkortning för recentior (typ ett pretentiöst ord för nykomling). Studentstaden brukar annonsera ut recce-bostäder vilket är korridorsrum som lottas ut till nya studenter där kötiden inte spelar någon roll. Sök dessa!
  • Uppsala Akademiförvaltning har också studentbostäder, flertalet som ligger nära SLU: http://www.uaf.uu.se/sv/stadsfastigheter/bostadskoe/registrering-studentbostadskoe/
  • Stiftelsen Ultuna Studentbostäder har bostäder i anslutning till SLU. Även här kan man registrera sig i bostadskö fastän man inte börjat plugga: http://www.ultunastudentbostader.se/Registrera/registrera.html.
  • Nationer har också bostäder. Kan vara svårt att få till sin första termin (eftersom man får ett köpoäng för varje betald termin och man måste plugga för att bli medlem) men flera jag känner lyckades få förstahandskontrakt redan under sitt första år. För att öka sina chanser att få nationsbostad så kan man kolla runt vilka som har flest bostäder och då välja att bli medlem i den. Man kan också gå med i flera nationer och då stå i flera bostadsköer. Testa även att ringa runt till nationerna, kanske vet de någon som söker en andrahandsgäst eller så kanske det finns nationer som har recce-bostäder.
  • Blocket. Många som hyr ut i andrahand lägger inte ut någon blocket-annons utan kollar endast på folk som söker via blocket. Lägg ut en annons som sökande och beskriv dig själv som trevlig och ordningsam, gjorde detta en gång och fick ett flertal bostadserbjudanden. När jag själv var med och valde ut en inneboende via blocket en gång så kollade vi även på vem som verkade behöva bostaden som mest, att beskriva sin situation kan därför vara till hjälp.
  • Facebook och studentgrupper. Att lägga ut en annons på Facebook kan ju ge napp om man har tur men ett bra tips är att gå med i studentgrupper (när du väl fått ditt antagningsbesked). En jättebra grupp är Lark Ultuna där både landskapsarkitektstudenter och lärare är med. Många åker på utbyte och brukar då annonsera här eftersom att det är skönt att ha någon form av koppling till den man hyr ut till. Här går det även att skriva att man söker bostad och har stor chans att få napp. Även kårens facebooksida- Ultuna Studentkår kan nog vara bra att gå med i. Ibland ser man även lite mer old-school annonsering på SLU där folk sätter upp annonseringar på lediga bostäder anslagstavlorna. Åk till Ultuna och kika och sätt upp din egen annons.
  • Studentboet är en bostadsförmedling som jag inte har jättebra koll på men jag vet att de bland annat har ”akutboenden”. Kolla gärna upp denna också: https://www.studentboet.se/.
  • Att få bostad till exakt det datumet som terminen börjar kan vara klurigt. Är man beredd att betala sommarhyra för lägenhet eller för att bli inneboende så ökar man sina chanser.
  • Det kan säkert finnas fler mindre studentbostadsförmedlingar som jag inte har koll på, så googla på:)
  • Att flytta är ju alltid jobbigt och tungt. Jag har aldrig bott i ett hus med hiss i Uppsala och i korridorsrum är dörrar och trapphus ofta smalare än standard. Möbler som inte är allt för tunga och som går att skruva isär har visat sig vara till stor nytta många gånger.

 

Och till min egen flytthistorik som tyvärr är ganska lång men som visar ganska bra hur det kan gå till:

Jag är en av alla som behövt flytta runt en hel del. När jag flyttade till Uppsala kände jag inte så många i stan, men hade tur att kunna bo inneboende hos en avlägsen släkting under mitt första år i en studentbostad i Flogsta låghus. Vi var tre personer och en katt i en fyrarummare.

När mitt andra år skulle börja fick jag tag på ett andrahandskontrakt via en kompis på ett korridorsrum på VG nation, mitt i stan. Det var i ett gammalt tegelhus med högt i tak och vi var fyra personer som delade på ett litet kök. Mitt kontrakt där gick ut efter en termin och just vid terminsstart är det som svårast att hitta bostad. Med bara två veckor kvar till att jag skulle bli bostadslös fick jag äntligen tag på ett förstahandskontrakt på ett korridorsrum på Rackarberget. Innan dess hade jag desperat börjat fundera på alternativa lösningar: skulle jag ha råd att köpa en gammal husbåt eller segelbåt där jag skulle kunna bo ett tag? Eller en campingvan? Eller skulle jag kunna få tag på någon bostad någon annanstans och börja pendla? Lyckan var därför total när jag fick mitt korridorsrum.

På rackarberget var vi sex personer som delade på kök och toalett, men mitt rum var stort och äntligen hade jag mitt första förstahandskontrakt. Rummet låg på fjärde våningen och därifrån skymtade jag domkyrkan. För första gången i Uppsala kände jag mig verkligen hemma och fick inreda med egna möbler och spika upp tavlor på väggarna. Sedan kom sommaren och min kille flyttade till Uppsala och ännu en gång var jag tvungen att flytta eftersom att man inte får bo två i ett korridorsrum (trots att jag gjort även detta under en period:P). Mina köpoäng räckte inte till en lägenhet men en kompis hade precis flyttat in i ett kollektiv som även sökte ett par, vi tog kontakt med dom och fick flytta in!

Det var en gammal, vacker, gul trävilla som låg centralt i Uppsala. Vi hade en trädgård och huset var på två våningar plus en källare. Där bodde vi totalt sju studenter, jag och min sambo bodde i husets före detta bibliotek med öppen spis, trägolv och inbyggda hyllor. Vackrare hus får man leta länge för att hitta men att bo i kollektiv och dessutom dela rum men någon tog på krafterna till slut och jag och sambon började söka lägenhet. Efter nästan ett år i kollektivet och totalt tre år i Uppsala fick jag en studentbostad i Eriksberg där ett av Studentstadens områden finns. Här har jag bott i drygt 1,5 år nu och blir nog kvar här. Lägenheten är en trea med balkong, byggd på 60-talet. För tillfället har vi också en inneboende. Hit har även ett flertal kursare samt landskapsarkitekter från andra årskurser flyttat eftersom det är fina lägenheter som ligger närmare SLU än stan:) De flesta av mina vänner här har också flyttat några gånger men inte lika många gånger som jag. Så börja sök i tid och bli inte för nervös om ni inte hittar något direkt eftersom många andrahandskontrakt kommer ut först när höstterminen närmar sig:)

Vinterlandskap

Både Uppsala och Enköping ligger snötäckta. Det innebär försenade bussar och långa pendlingstider, men även lycka att få vara ute i snön! Jag har hunnit med små skidturer väl tillbaka i stan. Sen jag flyttade till Uppsala för fyra år sedan har jag alltid tänkt att jag ska lära mig att åka längd men först nu har jag börjat prova på:)

Idag har jag fått vara ute mycket även under praktiken. Vi har varit runt på olika ställen och kollat på möjliga platser för en ny lekanläggning. De planterade björkraderna var en av platserna som vi besökte. Att gå runt och diskutera med olika kompetenser är verkligen givande. Vi som var med idag var bland annat landskapsarkitekter, stadsträdgårdsmästare och driftsansvariga.

Idag fungerade inte CAD alls för mig, så då satte jag mig istället och granskade material för en förskola som ska byggas och följde även med på platsbesök till en skolgård.

Jag har tyvärr missat alla luciatåg, det var ett i kommunhuset och när jag är på SLU brukar jag se till att kolla på det årliga luciatåget som kören arrangerar, vilket brukar vara jättefint! SLU har ett flertal kårföreningar som går att engagera sig i. Allt ifrån kör till idrott till bar, för att nämna några. Dessutom får man ju självklart som SLU student även vara med i det ”vanliga” studentlivet på Uppsalas alla nationer!

Vintern har kommit!

Mitt kontor!

Idag har jag varit och besökt en lekplats som jag ska få rita om! En viktig del i kommunens arbete är att se till att det finns bra lekplatser och många som byggdes runt 60-talet behöver verkligen renoveras. Förhoppningsvis så blir den byggd i sommar! Så nu gäller det för mig att sätta mig in i lekplatsstandarder, olika utrustningar, budget och mycket mer. Det som är kul med lekplatser är att de gärna får vara färgglada, sticka ut lite från sin omgivning till skillnad från om man ritar exempelvis ett torg.

Delar av den nuvarande lekplatsen. Lekutrustningen på bilden är så pass sliten att jag planerar rivning av dessa.

Förra veckan blev också en slitig vecka som avslutades med kommunens årliga höstfest. Det var kul! Sedan har det varit ännu mer möten och det är bra att se alla yrken som landskapsarkitekter samarbetar med.

I morse var jag ute i snön och arbetade med en platsanalys, vilket är ett återkommande inslag i alla kurser och projekt. Jag försökte mig på att göra lite platsskisser men det var alldeles för svårt med tjocka vantar. Foton fick duga för denna gång.

Del av Strömparterren.