Ny kurs och nya möjligheter

Jag har börjat en ny kurs! Den heter planeringens grunder. Så här går det att läsa på kurshemsidan:

”Kursens syfte är att studenten ska uppnå grundläggande kunskaper kring landskapsinformation och dess användning inom fysisk planering samt kunskaper om analys av landskapets uppbyggnad och markanvändning samt därtill hörande ekologiska, kulturhistoriska och visuella värden.”

Vi ska alltså lära oss om landskapet i stor skala. För att göra detta kommer vi introduceras till GIS. GIS står för geografiskt informationssystem och är ett digitalt kartsystem som används för att samla och presentera geografisk data. Den här datan kan bestå av allt från hur många skräppkorgar vi kan hitta i en park till hur klimatförändringar förändrar områden över tid. Allt handlar om vilken information vi väljer att analysera i systemet. GIS används vid fysisk planering och är ett viktigt verktyg inom förvaltning. Kursen har precis börjat och jag är fortfarande lite osäker på exakt vad jag kommer lära mig. Vad jag vet är i alla fall att jag är väldigt taggad på kursen och att det kommer ge mig en ökad insyn i vad mitt yrkesval faktiskt innebär. Men, så fort jag vet mer så kommer jag så klart berätta detta för er.

Skickar med er två bilder från vårt vackra campus i solnedgång!

Ni vet väl om att ni kan läsa mer om programmet och till exempel se vårt ramschema och läsa om de kurser vi pluggar här: https://www.slu.se/utbildning/program-kurser/program-pa-grundniva/landskapsarkitekt-alnarp/

Med vänliga hälsningar/ Wilma

Att vårda en plats pt. 2

Vad kostar egentligen det vi formger och planerar för?

Som ni redan vet var min första kurs för terminen en skötselkurs. I kursen ingår att genomföra ett grupparbete med en beställardel och en utförardel. Syftet med arbetet är att vi ska få öva på att förstå och redogöra för en parkmiljö samt bedöma skötselbehov och åtgärder för platsen. I arbetet ska vi axla rollen som beställare och i en rapport redogöra för vilka förändringar vi vill se i en parkmiljö. I del två av arbetet ska vi axla rollen som utförare och räkna på vad kostnaden för skötseln och förändringarna i parken kommer vara. En väldigt lärorik och viktig uppgift.

Nu har jag alltså avslutat del två av grupparbetet, nämligen utförardelen. Här får vi tolka och räkna på kostnaderna för de insatser som en annan grupp vill göra i sin park. Min grupp fick ta över Slottsparken i Malmö. Kanske har du varit där? I så fall vet du att det här är en av Malmös finaste parker och en plats som vid första ögonkastet kanske inte behöver så många förändringar. Men den andra gruppen hade jobbat på bra och vi fick några förslag att räkna på.

Vad upptäckte vi? Det vi bland annat reagerade på var kostnaderna för perenner, alltså fleråriga och vedartade blommor, som kostade mycket i underhåll. Vi ryggade också tillbaka när vi såg kostnaderna för skräpplock och gräsklippning.

En duktig person i min grupp gjorde det här diagrammet för att beskriva olika kostnader. Ni ser ju att städningen försvinner iväg!

På tal om grupparbete och grupper. Jag hade en sån himla tur och fick chansen att jobba med fem andra väldigt motiverade och fina personer den här gången. Ett stort tack till dem! Ett riktigt drömteam!

Att vårda en plats

Vad händer efter att landskapsarkitekten har lämnat platsen?

Som landskapsarkitekt (larkare) utformar och designar vi gröna miljöer. Vi gör studiebesök, sitter vid skissbord eller dator och vi tar fram förslag på förändringar och förbättringar av en plats. Men, vad händer sen? Det lär jag mig just nu i min kurs. Den handlar om skötsel och vård av utemiljöer och hur vi som larkare kan underlätta för skötsel och tänka kring vad som är funktionellt för en utemiljö eller ej.

I kursen ingår att genomföra ett grupparbete, en beställardel och en utförardel. Syftet med arbetet är att vi ska få öva på att förstå och redogöra för en parkmiljö samt bedöma skötselbehov och åtgärder för platsen. I arbetet ska vi axla rollen som beställare och i en rapport redogöra för vilka förändringar vi vill se i en parkmiljö. I del två av arbetet ska vi axla rollen som utförare och räkna på vad kostnaden för skötseln och förändringarna i parken kommer vara. En väldigt lärorik och viktig uppgift.

En Illustrationsplan i höstfärger skapad av Maj i min klass. Platsen föreställer Ögårdsparken som ligger i utkanten av Malmö mellan Almgården och Rosengård. Detta var platsen för vår rapport.

För att förstå en plats och ta fram förslag på ändringar arbetar vi mycket med olika typer av analyser och prövar olika koncept. Här kan ni se två exempel på detta. Den färgglada analysen beskriver rumsligheten för platsen och är grunden för hur vi har valt att nyplantera träd och öppna upp samt röja i skogsdungar. Den andra planen beskriver vårt koncept för platsen med fyra fokuspunkter: trygga stråk, aktivera parken, ökad skötsel samt biodiversitet. För dessa fokuspunkter har vi också utvecklat olika områden.

Just nu sitter jag på ett tåg hem. Det är viktigt att få känna sig ledig ibland. Vi får inte glömma att vi ska hålla i längden och inte bara för dagen, så nu byter jag omgivning lite och lämnar allt vad koncept och rumsliga analyser innebär bakom mig.

Men innan jag checkar ut här också, här är ett fint träd jag såg i Malmö förra helgen. Ett fint litet moln av lönnblad.

Med vänliga hälsningar /Wilma

En dag i larkstudentens liv

Hej på er! Jag vill visa er en dag i mitt liv som lanskapsarkitektstudent. Jag tänkte att jag skulle ta en bild varje timma, vilket jag ju så klart glömde att göra tyvärr. Men här kommer i alla fall de jag tog:

08:00- Jag börjar alltid min dag med en stor kopp kaffe (samt frukost) och en tidning/bok eller serie. Just idag fick det bli en frukost på sängen och svts program ”Din hjärna”. Om ni inte har tittat på det här programmet, GÖR DET! Det är en investering i era liv. Programmet leds av Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som informerar och exemplifierar hur vår hjärna funkar. I programmet ställs frågor som, är vi verkligen anpassade för den världen vi lever i?

09:00- Det här är en av mina finaste ställen på skolan, även kallad lark- korridoren. Som ni kanske förstår på namnet så är det här vi håller till för det mesta. Nu är jag påväg till biblioteket där jag ska möta upp min grupp för ett skolarbete vi gör. (Mer om det senare)

10:00- 11:00- Så här kan det se ut när en larkare är i farten. Mycket skisspapper, färger och kladd överallt. Vi jobbar med analyser för att förstå en plats.

12:00- Vad blir det till lunch? Just idag fick det bli gröt. Jag och en kompis hade tänkt lika.

13:00- Arbetet fortsätter. Men nu är det text som gäller. Som landskapsarkitektstudent kan arbetet variera mycket från skiss till skrift på dator.

Efter det här så hände inte så mycket. Jag gick hem för att städa och pyssla lite. På kvällen var det nämligen dax för den årliga oktoberfesten som vår festkommitté anordnar.

00:00- Festen är i full gång i kårhuset.

Det var allt från min torsdag. Kanske kan jag visa er en annan dag snart igen och ni tycker det är fint att få se?

Med vänliga hälsningar /Wilma

Quercus robur

Att lära sig 150 lignoser

Vad har jag ägnat majoriteten av min vakna tid till? Jo, det ska jag berätta för er. Jag har vandrat runt i parken, fotograferat träd och lärt mig deras namn på latin. Listan är lång, närmare 150 träd på ett helt nytt språk: LATIN.

Varför är det viktigt att lära sig detta? Jo, det är viktigt för att de träd vi beställer också ska vara de vi får levererade från plantskolorna. Vi kan ta ett exempel, ek. Det finns olika typer av Ekar. Så om jag skulle beställa en ek är det inte säkert att jag får exakt den eken jag hade tänkt mig. Latin är det språk som vi alla inom branschen har gemensamt. Så om jag beställer en Quercus robur så får jag också en skogsek, alltså det vi oftast tänker på när vi tänker på en ek. Bilderna under illustrerar, av stjärnan Isa, hur skogsek och bergsek skiljer sig i habitus. Så att beställa fel kan ge tråkiga konsekvenser för formgivningen.

Det jag uppskattar mest med att lära mig arterna på latin är att jag helt plötsligt har mycket kunskap om och blir skickligare på att använda dem i min formgivning och planering. Det kan vara en sån enkel sak som att planera för en Malus domestica (Äpple) i en bostadsgård. Detta ger ett mervärde på platsen i form av fina vårblommor och god frukt på hösten.

Jag har en fråga till er! Är det något speciellt ni funderar över? Inga frågor är för små eller för stora!

Med vänliga hälsningar/ Wilma

#pixlapiren

Inspirationsresa till Helsingborg

Jag kikar in här en snabbis för att berätta om ett mycket inspirerande besök i Helsingborg och deras projekt #pixlapiren. Vad är det här kanske ni undrar. Detta är ett projekt som drivs av Helsingborgs kommun. Pixla piren är alltså en pir, Oslopiren, där personer, företag och föreningar får möjlighet att genomföra sina ideér. Det kan vara allt från en konstinstallation till att spela kubb. Projektet bygger på idén om att du som medborgare ska få ta en pixel, en yta på 10×10 meter, i anspråk och göra den till din. Det finns även en skateboard- park, badplats, volleybollplan och möjlighet till att prova olika typer av gatukonst.

Att medborgarna i en stad ska få känna sig delaktiga är viktigt för den demokratiska processen. Genom att välkomna projekt av olika storlekar och olika typer som man gör på #pixlapiren tror jag att man stärker känslan av samhörighet i staden och nyfikenheten medborgare emellan. Hurra, säger jag för landskapsprojekt som denna!

Vi blev guidade på området av projektledaren och landskapsarkitekten Alfred Nerhagen som berätta om framgångar och motgångar som #pixlapiren mött. Att få en nyanserad bild av platsen och förstå vilka frågeställningar som kan dyka upp i denna typ av projekt är viktigt. En fråga som jag tar med mig är till exempel: För vem är det offentliga rummet och hur kan vi jobba för att nå ut till en så bred publik som möjligt?

Om du är intresserad av att läsa mer så finns det information på Helsingborgs kommuns hemsida och även en intressant artikel (från när #pixlapiren var helt ny) på tankesmedjan Moviums hemsida.

I studiebesöket ingick även att få testa på graffiti. Väldigt roligt och svårt!

Med vänliga hälsningar/ Wilma

Tjärö

Ett landskapsäventyr i Blekinges skärgård.

Ytligt betraktat är Tjärö ur nästan alla perspektiv en upplevelsemässing pärla med dramatisk terräng, idylliska betesmarker, vacker bebyggelse och omgivande vatten. Under ytan och med lite kunskap om platsens brukningshistoria, kulturvärden, rekreativa potential och ekologiska biodiversitet kan man se att allt inte är som det kunde vara och olika intressen och perspektiv kan vilja utveckla ön i olika riktningar. Ett utdrag från vår uppgiftsbeskrivning för Tjärö.

Vårt uppdrag på ön var att utföra landskapsvård och lyfta fram och belysa delar av landskapet. Man kan säga att det är lite som att ta på sig ett par glasögon, landskaps- glasögonen. Vi var indelade i blandade grupper mellan landskapsingenjörerna (ling) och landskapsarkitekterna (lark). Varje grupp fick tilldelat en plats där vi skulle jobba intensivt i en dag. Till vår hjälp hade vi en huggare med mycket erfarenhet av landskapsvård och kunskap kring platsen och olika växtmaterial.

Min grupp blev tilldelad öns gamla lekplats. Så här beskrev vi den:

Med gräsängen i ryggen och näsan mot skrotplatsen möts du av Trollstigen, före vår landskapsvård. Mellan stora Ekar har någon spänt upp slacklines (för balansgång), dessa linor skär av platsen från den övriga omgivningen och hindrar framkomligheten. På platsen finns även en liten roddbåt och en traktor av äldre modell. Två stora ekar ramar in éntren till platsen. När du rör dig framåt följs du av en övervuxen berghäll på din vänstra sida och ett vildvuxet avenbokssnår samt en byggnad tillhörande vandrarhemmet på din högra sida. En ung lönn och en äldre björk reser sig, även dem till höger. Efter en Ek, i höjd med berghällen tar en stengärdsgård som vittnar om öns och platsens kulturarv vid. Platsen avslutas abrupt vid skrotplatsen.

Som ni kan se på bilderna är platsen belamrad med både växtmaterial och annat. Vi höjde krontaken, flyttade på linorna, tog ner gungan och lyfte fram berghällen. Allt detta och lite till förändrade platsen och gjorde den mer välkomnande för förbipasserande och lockade till lek i naturen. Här kommer ett exempel på det vi gjorde.

Bilden föreställer vårt avenboksbuskage som är en viktig del i platsens identitet men som vi tyckte kunde bidra med mer än bara en spretiga form och livlig textur.

Här är resultatet, buskaget som var större än man kan se på bilden klipptes ner något och formades till ett spännande lekbuskage med många gångar och rum.

Under vår vistelse på Tjärö bodde vi på deras väldigt trevliga vandrarhem. Sista dagen bjöd de oss även på en härlig lunchbuffé. Tack Tjärö för den här gången!

Att få kickstarta den nya terminen med en resa till Tjärö var fint. Det satte tankarna i rullning och jag känner mig både mer intresserad av och mer kunnig om landskapsvård. Att som landskapsarkitekt kunna läsa landskapet och dra nytta av dess egenskaper och kvalitéer är viktigt! Jag ser fram emot att lära mig mer om detta under kommande kurser och år.

Med vänliga hälsningar /Wilma

Landskapsförvaltning

& skötsel av grönytor och naturmarker

Hej på er och välkomna hit! Mitt namn är Wilma och det är jag som ska dela med mig om mina studier här på Alnarp. Om ni vill veta mer om mig och varför jag läser till Landskapsarkitekt så kan ni läsa mer under fliken ”Vem är jag?”.

År två av landskapsarkitektprogrammet (lark) är nu i full gång och jag går en kurs som heter landskapsförvaltning & skötsel av grönytor och naturmarker. Det här är en kurs som vi läser tillsammans med landskapsingengörerna (ling). Under kursens gång ska vi få en ökad förståelse för skötsel och underhåll av de landskap som vi senare kommer vara med och utforma. Kursen som innehåller både praktiska och teoretiska kunskaper avslutas med ett projekt där vi i grupper kommer agera som beställare och utförare. Jag ser fram emot att lära mig mer om detta och att få samarbeta tillsammans med lingarna.

Vad har vi gjort hittills? Jo, vi har fått prova på diverse verktyg som trädgårdsmästare använder vid underhåll och skötsel, vi har fått beskära och klippa gräsmatta och slutligen åkte vi till Tjärö för att använda våra kunskaper i praktiken. Men mer om Tjärö en annan gång! Allt detta har även varvats med intressanta föreläsningar om naturbetesmarker, skogsbruk och växtkännedom.

Nu närmar sig årets första tenta med stormsteg. Det är en lignostenta där vi ska kunna de latinska namnen för över 100 olika arter. Alla dessa arter växer på vårt vackra campus. Det kluriga är att man måste hitta dem först bara.

En glad landskapsarkitektstudent som får prova på att köra en stor gräsklippare!

Nu ska jag snart sätta mig på en buss in till Malmö. Ikväll ska jag släppmingel för tidskriften STAD som skrivs av tankesmedjan Movium.

Vi hörs! /Wilma

Slutfasen!

Nu är vi alltså mitt i slutfasen av Studio 2! Igår blev jag helt färdig med mitt arbete och lämnade in det. Det var en riktigt skön känsla faktiskt. Här är en av 1 de 4 A1-plancherna vi levererat. I arbetet ingick det att göra en Situationsplan över området man jobbade med, med tillhörande sektioner. Här ska man i skala 1:1000 definiera huskroppars exakta läge och storlek, även vägars och träds placering. En av de roligaste delarna av uppgiften var helt klart att få visualisera alltihop digitalt. Förra året jobbade vi endast analogt, i år fick vi gå loss i Illustrator och Photoshop om vi ville. Själv färglade jag hela min situationsplan i Photoshop, och det var roligt att försöka hitta en färgpalett som jag trivdes med och försöka utforska lite olika stilar och manér.

Nu har vi några dagar på oss att samla nya krafter inför slutredovisningarna som är nästa vecka. sedan tar vi sommarlov!

illustrationsplanen

Vi går nu in i sluttampen av våra individuella projekt i kursen Studio 2. Uppgiften är alltså uppdelad i mindre deletapper som fokuserar på analys, koncept, strukturplan, situationsplan samt utformning av en bostadsgård i ett område som ligger i grannkommunen Burlöv. I onsdags hade vi den sista delredovisningen där vi presenterade vårt förslag på det mest inzoomade arbetet i hela projektet, nämligen bostadsgården i skala 1:200. Beroende på vilken skala man jobbar i så tar man beslut om olika saker. I skala 1:1000 till exempel, som steget innan låg i, är man tillräckligt inzoomad för att kunna definiera huskroppars exakta läge och storlek, även vägars och träds placering. I skala 1:200 kan man vara såpass detaljerad att bänkar, papperskorgar, rabatter, dörrentréer och kantsten redovisas. Det skiljer sig alltså ganska mycket åt, arbetet i diverse skalor. Nu när vi gjort detta en gång tidigare, i åk 1, kan man börja få en känsla för skillnader och vad man kanske föredrar. Själv tycker jag nog att det är lättare att få ett grepp om de beslut man tar och den rum och strukturer man försöker skapa i den mer inzoomade skalan. Samtidigt innebär det mer detaljeringsarbete som i sig kan vara ganska pilligt.

Våra bostadsgårdar ska redovisas i en så kallad illustrationsplan, vilket är en noggrann redogörelse för alla olika delars placering och storlek och även materialval ska framgå, men den är också till för att försöka skapa en visuell upplevelse av platsen, och där är man friare att gestalta den som man vill. Illustrationsplaner kan alltså se ut på ganska många olika sätt och vara mer eller mindre exakta och återge olika saker. Ibland är de kanske lite mer diffusa men fångar känslan och karaktären av platsen bra och ibland är de mer strikta och utförliga. Detta är nog kanske den roligaste delen av hela uppgiften, enligt min mening, för det är nu vi får lov att experimentera med olika tekniker för att gestalta vårt förslag. Man kan till exempel färglägga digitalt eller för hand. Själv ska jag göra den digitalt.

Så, en och en halv vecka till inlämning, nu lägger vi in sista växeln!