ABAR! -riksarkitekt, tjejtrappa och ungdomsbibbla

ABAR är ett regelbundet återkommande event skapat av Sveriges Arkitekter Skåne, som består av mingelkvällar och föreläsningar på Form/Design Center i Malmö. Ett tillfälle för medlemmar att mötas, diskutera och fördjupa sig i ämnen som arkitektur, inredning, landskap och stadsplanering. Förra veckans event presenterade hela tre olika punkter, nämligen Sveriges nya riksarkitekt Helena Bjarnegård, samt de två projekten Tjejtrappan och KRUT.

För det första, ”Sveriges Riksarkitekt”, smaka på den titeln. Va! Riksarkitekt?? Det hade jag ingen aning om fanns! Det är tydligen en ny tjänst hos Boverket. Jag läser på Boverkets hemsida att Riksdagen förra året gav Boverket i uppdrag att ansvara för samordningen av arbetet med ”arkitektur och gestaltad livsmiljö i landet”. Denna satsning har gjort att Boverket vuxit och gjort många nya rekryteringar, samt inrättat en ny tjänst som riksarkitekt. ”Riksarkitekten ska bland annat vara ett stöd till kommunerna i frågor om gestaltning och hållbarhet i planeringsarbetet.” källa 
Helena Bjarnegård är i grunden landskapsarkitekt, vilket vi larkare förstås tycker är extra kul, och innan detta uppdrag som hon blev tillsatt på i höstas arbetade hon som Stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Grattis, Helena!!

Tjejtrappan, placerad under sommaren 2018 på Gustav Adolfs torg i Helsingborg, är ett av en rad skapelser ur projektet #Varärtjejerna, som är ett laborativt samarbete mellan Tengbom, Helsingborgs stad, forskare, skolan, polisen och elever från Wieselgrensskolan. Installationen sammanfattar 15 tjejers reflektioner om staden och samhället och ställer frågor om inkludering, rättvisa och jämlikhet. På trappan är alla välkomna men dess placering beror på att det är en plats där tjejerna vanligtvis inte känner sig trygga på. Trappan är ett försök att skapa en trygg plats för både tjejer och killar.

KRUT är tillsist namnet på en ny ungdomsavdelning på Malmös stadsbibliotek. Det är ett projekt där fokus har legat på vad som kännetecknar en inkluderande och jämställd miljö som är välkomnande för alla, och hur en process drivs för att skapa just en sådan miljö och arkitektur.

Vilken toppenkväll va!

Bopriset Josef Frank

På Form/Design Center här i Malmö invegs i helgen en utställning av Boprisets nomineringar till årets bostadsbyggnadsprojekt. Det är skapat till minne av Josef Frank som i Sverige kanske främst är känd för sina florala och prunkande tapeter och tyger, men han var också arkitekt.

Syftet med Bopriset är att lyfta projekt som arbetat med att skapa sociala, nytänkande, formstarka och kvalitativa boenden av olika slag. Det ska också lyfta fram bostadsbyggandets betydelse för samhällsutvecklingen samt hyresrätten som en attraktiv boendeform som ska kunna vara både funktionell och vacker. Dessa tankar leder en osökt in på just de tankar som associeras till Arts & Crafts-rörelsen från sekelskiftet, ca 1880-1910. Det var en på många sätt politisk rörelse som tog uttryck inom arkitektur, hantverk, trädgåtdskonst, statsplanering. Den uppstod som en reaktion mot vad som på många sätt blev resultatet av den industriella revolutionen, nämligen industriella maskintillverkade massproduktioner som arts and craafts-förespråkarna menade saknade personlighet och ett tilltalande uttryck. De menade vidare att alla har rätt till ett vackert och personligt hem, och att detta togs sig uttryck i dekorativa, romantiska, sirliga, rustika former med inspiration från medeltiden, ett formspråk som liknar mycket Art Nouveau, eller jugendstilen som den kallas här i Sverige.

Och just Josef Frank var faktiskt en förespråkarna av Arts & Crafts-rörelsen, han verkade dock något senare. Han ifrågasatte den framväxande modernismen inom arkitektur som växte fram på 1920-talet som ju förknippas med raka, puritanska och rena linjer, och med funktion som främsta fokus. Han växte upp i Wien men flyttade till Sverige på 1930-talet. Hans arbete hade ett tydligt socialt fokus, hur varje människa oberoende av ekonomiska förutsättningar hade rätt till att på både praktiskt och vackert

Årets vinnare 2018 blev Helsingborgshem, som i stadsdelen Drottningshög rustat upp och utvecklat ett miljonprogramsområde där de boende och deras önskemål satts i fokus.

Fredagsredovisningar!

Denna veckan har som sagt bestått till stor del av platsbesök i Arlöv som ligger i Burlövs kommun, Sveriges näst minsta kommun, lokaliserad strax nordöst om Malmö. Under fredagen fick vi möjlighet att bearbeta alla våra intryck och vårt insamlade material för att sedan presentera vårt arbete utifrån några givna frågeställningar, fokuserade på fysiska och mentala gränser i staden, historiska tidslager samt en plats ”centrum” och stråk.

Min grupp fokuserade mycket på var Arlövs centrum, dess kärna, finns idag, var den förr i tiden funnits och var den eventuellt kommer att hamna i framtiden. Från att det på 1800-talet mest centrala i Arlöv varit dess sockerbruksfabrik, arbetarbostäderna som där tillkom och det intilliggande Sockerbitstorget, trädde ett nytt centrum fram på 1970-talet, nämligen Arlöv Center – ett shoppingcentra där det enligt ett reportage som vi hittade från SVT ska ha varit möjligt att köra med bilen rätt in i köpcentrat för att lasta den med sina varor, vilket ideal!!

I de framtida planerna för Arlöv ska kärnan snarare utgöras av en grön-oas-torg-liknande utomhusstruktur för mänsklig rekreation och interaktion, som binder samman tågstationen med köpcentrat. Arlövs centrum har alltså förflyttats under tidens gång, och vi i min grupp kunde inte låta bli att dra kopplingar mellan denna utveckling och samhället i storts utveckling, fokus och ideal genom tiderna.

Att arbeta på det här sättet, samla in material under några dagar för att sedan bearbeta det och på så vis finna ett fokus, är något min klass gjorde mycket av i våra första kurser i åk 1. I början var jag ganska ovan vid det och kunde enkelt känna mig stressad av att utforska en plats, upptäcka och samla in material utan en tydlig plan, ett tydligt fokus. Planen och idén formas oftast snarare i bearbetningsarbetet och till mycket stor del i diskussionen med sina gruppmedlemmar och resten av klassen. Det är ett ganska spännande sätt att arbeta, och jag börjar så smått finna mig i det!

Ny kurs i formlära!

Nu säger vi hej till vårterminen (och ett snöoväder som verkligen fick oss tagna på sängen) och kursen Dialog med en plats! I denna kurs ska vi få träna oss i ”[…] rumslig orientering och kontextuella resonemang med hjälp av konstnärliga metoder inom fältet landskapsarkitektur”. Spännande va! Det är en ganska öppen kurs som formas och liksom blir till i stundens arbete, och det är upp till oss studenter att fylla den med innehåll, trots att lärarna förstås sätter ramarna och ger input. Det känns som ett intressant komplement till våra övriga kurser som detta året handlar till stor del om planering. Kursen är utforskande, ett sätt för oss att lära sätt att närma oss och studera, lära känna en plats.

Första veckan har hittills bestått av ett antal platsbesök i Arlöv. Vårt fokus har varit att observera eventuella gränser i landskapet, fysiska samt mentala. Hur privata ytor går till semi-privat till offentligt, hur en väg kan upplevas som en barriär, och hur en fysisk barriär i landskapet eventuellt kan skilja sig från en mental barriär utritad på en karta. Vi har också letat efter strukturer, uttryck dels sådana som utgör ett äldre tidsskikt, dels sådant som är typiskt för samtiden dels tendenser till vad som komma skall, sådant som ligger i framtiden.

I min grupp fastnade vi tidigt för de mängder tegelhus som finns i Arlöv, och hur de så tydligt skiljer sig åt beroende på när i tiden de är byggda, både i utseende och i användning – de fungerar som en visuell tidsmarkör med andra ord! 

GISssssszzzz

En stor del av kursen som avslutades i fredags har handlat om GIS, Geografic Information System. GIS är alltså ett slags databaserat system som behandlar och visualiserar geografisk data, alltså olika typer av kartor och information som går att applicera därpå. Med hjälp av diverse insamlad data av bland annat Lantmäteriet är det möjligt att skapa analyser som kan vara relevanta inom alla möjliga sorters områden, exempelvis stadsplanering. Dessa analyser kan säga nånting om en plats eller ett område. De kan t ex visa konkret data, såsom jordarter, höjdskillnader, markanvändning, bebyggelse, väderskiftningar med mera, men även abstrakta värden, som befolkningstäthet, medelålder i ett område trafikolycksstatistik och mycket annat!

Inom området finns många olika GIS-datorprogram, och i vår kurs har vi då använt oss av ett som heter ArcMap. Det tog lite tid för mig att förstå exakt vad det var vi jobbade med, men efter några veckor kunde jag förstå och verkligen inse hur otroligt många olika användningsområden det finns! Och nu när vi väl kommit över inlärningströskeln har vi på egen hand fått skapa analyser som stöd för våra faktablads-uppsatser. Mitt faktablad berörde ju ljusföroreningar, hur artificiellt ljus påverkar stadens gatuträd, och jag ville ta reda på om det finns områden i min hemkommun ”lights in alingsås”-Alingsås där belysning och ljuskänsliga trädarter ”kolliderar”. Med hjälp av data över Alingsås gatuträd samt belysning kunde jag i GIS hitta områden på kartan där ett möte mellan ljuskänsliga arter och belysning troligtvis uppstått, och där det alltså blir av extra stor vikt att arbeta med belysning som inte stör trädets livscykel. 

Med detta säger jag och klassen tack och hej till kursen Planeringens Grunder, som enligt min åsikt varit en givande och faktiskt lite överraskande rolig kurs!

Att skriva faktablad…

Gott nytt! Efter ledighet med jul och nyår är det så dags att ta tag i kursens tyngsta moment, nämligen uppsatsen. Det här är första gången under vår utbildning som vi har så mycket eget arbete i sträck. Helt enkelt är det förstås inte att hålla den tänkta arbetshastigheten uppe, åtta timmar om dagen fem dagar i veckan. Så en bra övning inför uppsatsskrivandet i årskurs tre är det! Själv föredrar jag att i alla fall inte sitta hemma, så nu i veckan försöker jag ta mig till stadsbiblioteket och sitta där. 

Vår uppgift är att skriva ett så kallat faktablad, vilket i detta sammanhanget blir en form av uppsats, men en mycket komprimerad sådan. Faktabladet ska beröra ett ämne som berör stadsplanering och den ska bottna i någon typ av geografisk analys som vi själva ska utföra med kartunderlag över våra valda områden. Många av oss arbetar med våra hemkommuner, då det är fördelaktigt att jobba med områden man redan är lite bekant med. Under arbetets gång används både GIS-programmet ArcMap och Adobes layoutprogram InDesign. 

Själv skriver jag om begreppet ljusföroreningar (som det går att läsa mer om här till exempel) och tar avstamp i min hemkommun Alingsås kommun, som gjort sig ett namn på kommunkartan med sitt årliga ljusarrangemang Lights in Alingsås. Jag försöker att belysa det problem som uppstår när dagens städer lyses upp mer och mer och blir allt duktigare på social och trygg belysning, men utan att ta ljusföroreningar i beräkning, men också pusha för att kommuner som ligger i framkant med ett aktivt belysningsarbete har goda förutsättningar för att bli föredömliga även i arbetet med föroreningsfritt ljus! Det är en utmanande skrivuppgift tycker jag, detta faktablad, men också givande.