Växter som arkitektur?

För en landskapsarkitekt är det i enkelt tal själva växten som är byggstenen. Träd, buskar, örter, gräsmattor. Men kan en växt verkligen ha samma arkitektoniska… kraft och formspråk som exempelvis en byggnad, en möbel?

Well, kolla bara här!

Ricinus communis (ricin) och Beta vulgaris (rödbladig mangold) – är dom inte helt otroliga!

Och ju mer man tittar på växter, ju fler aspekter upptäcker man. Texturer, former, silhuetter, vackra knoppar, häftig frukt, roliga kottar och, som i det här fallet, fantastiska färger! Det finns otroligt mycket att arbeta med när man väl satt igång.

Men framförallt så är det ju helt enkelt bara väldigt, väldigt… vackert, eller hur?

den typiske LARK-studenten?

Vad jag fått klart för mig efter ett år av landskapsarkitektur-studier är att ämnet är otroligt stort och det finns många håll att gå! Våra föreläsare återkommer ofta till att utbildningen är av den tvärvetenskapliga sorten. Vi blir en slags generalister, med fötter (förhoppningsvis ändå relativt stadigt stående) i många olika ämnen. Samtidigt finns förstås möjligheter att rikta in sig åt det håll som känns mest lockande för just dig.

Ibland ligger fokus i utbildningen verkligen på ”klassisk kunskap”, med inlärnings-plugg i sin renaste form, som de kurserna som handlar om pur växtkännedom. Ibland ligger fokus istället på städers infrastrukturer, platsers rumslighet eller kanske 1700-talets landskapsparker. Ena dagen grottar man ner sig i perenn-rabatter för att andra dagen få en inspirationsföreläsning som påminner en om att landskapsarkitektur verkligen kan vara hur storskaligt som helst! (se inlägg om Gil Penalosa)

Så vem väljer att plugga LARK egentligen? Det kan variera ganska mycket skulle jag säga. Vissa gillar gestaltning, andra planering, andra växtfokus. Vissa är kanske mer lagda åt det estetiska hållet medan andra brinner för miljöfrågor och hur man kan skapa biologisk mångfald och hållbara städer. Och oftast är där ingen tydlig gräns utan ämnena går in i varandra, skapar fusioner. Och det är det som enligt min åsikt är tjusningen med landskapsarkitektur!

Färg-bonanza!

När man vandrar runt i Alnarps växtsortiment stöter man på många olika färger och strukturer, och kanske inte alltid de färger man förväntar sig att en växt ska ha. Själv blev jag alldeles tagen av dessa lila(!!)-skiftande individer som finns där. Här är olika former av Brassica oleracea (prydnadskål) samt Salvia officinalis ’Purpurascens’ (kryddsalvia).

Gil Penalosa – TED talker och inspiratör

Hur ska framtidens städer se ut? Med den frågan inledde gästföreläsaren Gil Penalosa sin inspirationsföreläsning som hölls under fredagsmorgonen i Alnarps aula. Det är spännande hur ett yrke som landskapsarkitekt ena dagen kan handla om växtvalet till en blomsterrabatt på ett torg i Lund till att nästa dag handla om storskalig stadsplanering och framtidsutopier.

Gil Penalosa, en passionerad man med en välslipad powerpoint i TED talk-klass i ryggen, är grundare för organisationen 8 80 Cities, vars grundprincip är att om man skapar städer som är trygga och funktionella för åttaåringar såväl som 80-åringar så funkar dem för alla stadens invånare.

Under de kommande 40 åren kommer troligen antalet invånare i många av världens storstäder fördubblas. Göteborg med sina idag ca 550 000-invånare kommer enligt prognos att ha ökats till 900 000 år 2050. Detta innebär att hälften av de byggnader som Göteborg år 2050 kommer att bestå av ännu inte byggts. What a great opportunity! menade Gil, och talade om de stora möjligheter och utmaningar som kommande stadsplanerare står inför just nu.

När vi nu under 2000-talet står inför ständiga expansioner av städer måste vi framförallt hitta nya sätt att resa, lägga vårt fokus på sustainable mobility, hållbar rörelse. Han tryckte mycket på vikten av att i framtidens stadsplanering lägga fokus på fotgängaren och cyklisten snarare än bilisten, och att detta är en fråga om värdighet och jämlikhet. En säker och välfungerande cykelfil signalerar att cyklisten prioriteras och uppmuntras. Om man däremot pressas till att cykla ute i väggrenen signalerar det istället att denne är nedprioriterad och också nedvärderad. Stadsplanering är alltså i första hand en fråga om demokrati, om att minska klassklyftorna. Att alltid ha ”de sårbara” invånarna i åtanke: barnen, de gamla och de fattiga. Detta var i min mening ett otroligt inspirerande och framförallt viktigt synsätt att ha i åtanke.

Som avslutande meningar sa Gil, i ren Bear Grylls-anda: ”We’ve learned how to survive, now we have to learn to live.”

Gil på twitter: G_Penalosa
och se Gils TED talk här

växttentamen…!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Lavandula angustifolia, Helianthus salicifolius, Verbena bonariensis, Plectranthus scutellarioides…”

Denna tid på året är det helt klart perenn- och annuell-sortimentet i Alnarpsparken som man bör passa på att hänga i och titta på. Trots att det är sent i september blommar de flesta annueller än. Och vad passar då bättre än att plugga in de latinska namnen på de olika arterna? Sagt och gjort, vi i LARK åk 2 inleder vår termin med en perenn- och annuell-tenta! På latin. Så på rasterna och efter skolan stryker vi av och an mellan raderna av blomstrande grönska och rabblar latin och lär varandra minnesregler. ”Hemerocallis -Homeros-går-till-kallis, Aruncus aethusifolius – i-ett-hus-i-folie, Anaphalis triplinervis – tre nerver, Alchemilla mollis – alkemisten milla” osv osv…

Det kan låta övermäktigt att träna in 90 latinska namn. Det finns många olika metoder för inlärningen, du kan t ex lita på att det alltid är nån i klassen som skriver ut en kortlek med bild på ena sidan och namn på andra, eller gör ett bildspel eller laddar upp alla bilder i nåt digitalt glosförhör. Och på så vis lyckas namnen alltså smyga sig in där någonstans i huvudet, det ena namnet efter det andra, på årskurs efter årskurs av alla dessa elever som drar perenn-rabatt fram och tillbaka.

Snart är det tenta. Tills dess… Chelone obliqua, Hosta lancifolia, Tagetes tenuifolia, Helichrysum petiolare…

Följ med mig i årskurs 2!

Hallå!

Mitt namn är Agnes och jag läser alltså sedan ett par veckor tillbaka årskurs 2 på programmet för landskapsarkitektur på SLU i Alnarp. det här året kommer den som vill att kunna följa mig under de kurser som varje åk 2-elev behöver ta sig igenom för att komma ut på andra sidan, förhoppningsvis en aning klokare 🙂

Förra året fick ni följa Viktoria som då läste årskurs 1 (japp, ni har räknar rätt, vi går alltså i samma klass!). Alla hennes inlägg finns kvar på bloggen under kategorin arkiv – åk 1 Viktoria

Är du kanske sugen på att söka in till just landskapsarkitekt? I denna blogg kommer jag att försöka ge en bild av vad just denna utbildning kan handla om, samt försöka bena ut de tankar som cirkulerar i mitt huvud om vad det kan innebära att studera just landskapsarkitektur. Hur praktiserar man det i verkligheten? Var ligger fokus? Vilka andra ämnen tangerar? Har du själv några funderingar är det bara att kommentera!

Tidigare har jag studerat ämnen som berör design och kommunikation, såsom animation, klassisk teckning, formgivning, berättande. Min förhoppning och övertygelse är att dessa ämnen, som råkar vara de som intresserar just mig, (men därmed även andra eventuella ämnen som kanske just du intresserar dig för) kan gå hand i hand med just landskapsarkitektur, då det är ett såpass brett ämne. Dessa tankar tänker jag gå in i djupare i kommande inlägg. Tills dess, ha det så fint så hörs vi alltså under hösten!

-Agnes