Kategoriarkiv: Om projektet

Intervju med Sofia

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till. Sen tidigare kan ni läsa en intervju med Anders här! Sofia var student på kursen och går agronom-ekonomiprogrammet på SLU. På fritiden spelar hon innebandy i ett lag här i Uppsala. Hon brinner för jämställdhetsfrågor och för landsbygden/lantbruket.

Annie: Vilka företag skrev ni fallbeskrivningar om?

Sofia: Vi intervjuade en av ägarna av en ICA-butik och ägaren av en sotningsfirma. De utgick båda från Morgongåva. Eftersom personerna var olika bekväma i intervjusituationen så var det stor skillnad i vilken typ av svar vi fick, hur målande de var. Men även om de gav olika typer av svar så var sätten som de drev företag på ändå ganska lika.

Annie: Hur drev de sina företag?

Sofia: De var båda födda, boende och verksamma i samma ort så de var båda nyckelpersoner i samhället. De var så kallat inbäddade i orten eftersom de hade hög lokalkännedom. Det gjorde att service och rykte var väldigt viktigt i deras verksamhet. ICA-butiken kände ett behov av att få fler kunder så bostadsbristen i Morgongåva togs upp som en faktor för mer tillväxt. Sotaren skulle snart gå i pension så där fanns inga tillväxtplaner. Personal med bra kompetens var dock lite svårt att hitta och det är något som oftast kopplas samman med landsbygden.

Annie: Vad tar du med dig framöver från kursen?

Sofia: Formen som vi gjorde det här projektet i, att intervjua personer på ett företag och skriva ett fall, var inte något nytt. Det som var nytt och spännande var att någon tog det jobb vi gjort vidare, precis som landsbygdsagronomerna gjorde. Det var en annorlunda och ny process för mig.

/ Annie

Intervju med Anders

Den första kursen där forskningsprogrammet medverkar har precis avslutats. Det är Thomas och Richard som har hållit i trådarna men även våra engagerade studentmedarbetare har bidragit med administrativ support under sommaren. I år är det Heby som har varit i fokus i kursen.

Kursen bestod av två olika moment kopplade till forskningsprogrammet. Det första bestod i att ekonomerna fick två företag som de skulle göra intervjuer med och skriva en fallbeskrivning på. Studenterna fick med sig en begreppsapparat som t ex bestod av kontext, inbäddning och entreprenörskap på landsbygden eller landsbygdsentreprenörskap. Den andra delen bestod i att landsbygdsutvecklarna tog alla studenternas fallbeskrivningar och gjorde en aggregerad analys kopplat till vilket av områdena i Heby som företag låg i. Precis som vi skrivit innan så består Heby av tre distinkt olika områden som är präglade av olika saker. Landsbygdsutvecklarna presenterade sen sin rapport för ekonomstudenterna och senare även för företagare och kommunen i Heby.

Så de närmsta veckorna kommer ni att få några reflektioner från några av de inblandade och veta lite mer om vad studenterna kom fram till.

Först ut är en intervju med Anders som är fritidsintendent (en titel han inte alls gillar eftersom det känns taget från en annan, mer hierarkisk, tid) på Heby Kommun. På fritiden brukar Anders vara ute i naturen, lyssna på musik, släktforska och läsa böcker. Han är en fotbollsnörd och gillar att umgås med familj och vänner även om egentiden är viktig då det blir mycket socialt på jobbet. Han brinner för föreningslivet och tron på och tilliten till människan, att nästa generation ska göra rätt så många av de sakerna som vi gjort fel.

Annie: Hej Anders! Vad hände i torsdags?

Anders: I torsdags hade vi en träff med företagarna här i Heby Kommun där studenter från SLU berättade om den företagsanalys de gjort. De var jätteduktiga och hade en bra presentation som var genomtänkt. Studenterna hade identifierat fyra områden som var viktiga för oss att arbeta vidare med: Stötta befintligt entreprenörskap, främja nytt entreprenörskap, synliggöra externa och interna faktorer samt bostäder och lokaler. Vi diskuterade de fyra områdena under ledning av studenterna. Jag var imponerad över engagemanget bland oss som diskuterade. Ett intressant begrepp som studenterna tog upp var inbäddning, att nya människor behöver bli insläppta i en kontext eller ett samhälle för att kunna använda och bidra till samhället. Jag tycker det är synd att det när vi pratar om landet så får inbäddning en negativ klang, att du behöver vara född här för att kunna bli insläppt i samhället. Men i staden får det en positiv klang för då kopplas begreppet ihop med att människor håller ihop. Jag tycker det tankesättet bara spär på stad/land delningen.

Annie: Vad det något i rapporten eller under presentationen som gjorde dig förvånad?

Anders: Ja, två saker gjorde mig glad. Först, studenterna har pratat med många av våra företagare och ett tema som saknas är integration. För mig känns det som att vi äntligen har arbetat oss igenom den negativa problematiken med integrationen som vi hade för två år sedan. Den andra saken handlar om att gränsen och rivaliteten mellan orterna i kommunen håller på att suddas ut. Det finns ett starkt historiskt gnissel mellan orterna men det verkar som att de nya generationerna hjälper till att överbrygga rivaliteten.

Annie: Vad kommer ni göra nu?

Anders: Vi kommer att skicka ut rapporten till företagarna och föreningarna för att sprida vad kommunen skulle kunna ta tag i. Studenterna gav också några förslag kring Fest i Heby för att öka på vi-känslan kring arrangemanget. Det var saker som kommunen redan funderat kring och vi fick bekräftat att vår plan nog är rätt väg att gå.

/Annie

Höstmöte med projektgruppen

Här ser ni projektgrupper så som den är sammansatt just nu!

Lagom till att hösten kommit hit till Uppsala så hade vi vårt första höstmöte med projektgruppen. Julia och Gustav fick berätta vad de har hållit på med under sommaren vilket är ett gediget och spännande material. Det är en bra grund till vårt fortsatta arbete i projektet, både med det praktiska arbetet ute på platserna och den mer teoretiska sidan inne i vid skrivbordet.

Det har vuxit fram ett behov av att konkretisera vad vi ska få ut av projektet. T ex hur många vetenskapliga artiklar ska publiceras och när? Eller hur många workshops ska vi hålla i på våra valda platser? Och finns det en möjlighet för oss att arrangera en konferens för intresserade eller är det bättre att vi finns med på andra redan etablerade konferenser. Så samtidigt som arbetet pågår med att skicka ut studenterna genom våra kurser så pågår också arbetet i projektet på ett mer högre planeringsplan.

Vi hade ett fint möte med mycket energi och jag hoppas att de andra precis som jag blev ännu mer sugen på att fortsätta kämpa för och utveckla landsbygden.

/Annie

Nyhetsrespons

I fredagens Land fanns reportaget med om vårt projekt som vi har skrivit om tidigare. Vi är väldigt stolta över att nyheten kom in även i pappersversionen av tidningen. När vi kom till jobbet i måndags så hade vi dessutom fått några kommentarer och inspel på nyheten. Detta gör oss ännu gladare.

För det känns verkligen som att vi är något på spåren med det här projektet. Många av de vi talar med är trötta på hur finansiella instrumenten styr hur landsbygden ska utvecklas. Vi hör den ekonomiska rösten hela tiden men har svårt att se de goda konsekvenserna av den. Det behövs något annat som får styra en stund. Det här ”något annat” är en av de sakerna som vi letar efter i projektet. Genom att starta några, följa upp några och driva några olika typer av processer studerar vi vad som händer när landsbygden som koncept får ta den platsen den förtjänar i samhället.

Av den responsen vi fick på nyheten så vittnade många om stora förändringar som pågår. Några hade tagit chansen att försöka göra något av förändringarna till gagn för samhället eller byn. Några andra kände sig handfallna medan förändringarna bara rullade på snabbare och snabbare. Vår förhoppning är att kunna fånga upp hur det gick till när vissa tog chansen och samtidigt försöka putta och engagera, egentligen ge kontroll och bekräftelse, till de som känner sig maktlösa.

Och vi hoppas ni vill följa med på den fortsatta resan!

/Annie

Landsbygder jag mött under semestern

Idag är min första arbetsdag efter semestern. Mestadels av semestern har jag varit på landsbygden. Även om jag under sommaren försökt koppla bort jobbet så mycket som möjligt så går det inte att sluta reflektera över begreppet landsbygd. Eller snarare begreppen landsbygd kanske. För landsbygden ser så olika ut på de platserna jag besökt under sommaren. Familjegården nere i Växjötrakten är kantad av skogens tystnad och där är en slinga av hus med olika generationer och några tomma hus. Här behövs bilen till allting, förskolan ligger en mil bort, närmsta mataffär ytterligare en mil bort. På Öland exploateras landsbygden i takt med att turismen spirar. På gott och ont används landsbygden i turistsyfte för sin skönhet, sin tystnad (åtminstone de dagar som turisterna inte är där?) och det uppbyggda sammanhanget kring service för stadsbor. Hemma i Hova, ett samhälle utanför Mariestad, är landsbygden något som för de flesta bara passerar bilfönstret på E20. Riddarveckan som brukade dra turister, drar nu färre och färre besökare. Och Gullspångs kommun, där Hova ligger, utsågs 2016 till Sveriges sämsta kommun att bo i, någon som inte ändrades 2017.

De här tre platserna är väsentligt olika när det kommer till en mängd olika faktorer. Bara de saker som jag plockat fram visar på helt olika utmaningar och förutsättningar. Samtidigt som Öland har problem med vattenbrist vattnar vi gräsmattan utan problem i Hova. Och till skillnad från mataffären i samhället utanför Växjö som, även om det är en bit att åka, är öppen årets alla dagar kanske mataffären på Öland stänger några av vintermånaderna. Men där Öland lever på ett bra rykte som drar turister år efter år, har Hova hamnat i en negativ PR-spiral, till synes omöjlig att ta sig ur. Ändå klassas de som landsbygd alla tre. De hamnar under samma policy och förväntas stöpas i samma form. Men jag kan inte se hur det ska kunna gå. Människorna som bor på de här platserna är precis som människor brukar vara, alltså olika. Att klumpa ihop allt det som finns utanför staden till en enda enhet kan inte vara det bästa sättet för att arbeta för att människor ska kunna verka på ett hållbart sätt på olika platser i Sverige. Och som så ofta förr har jag inget svar utan bara en fascination över människans sätt att organisera sig i familjer, byar, samhällen och länder. Sommarens tankar kring landsbygd har präglats av de platser jag mött och spenderat tid på. Hade jag spenderat tid på andra platser hade antagligen min uppfattning av begreppen landsbygd varit ännu mer mångfacetterat.

Kampradprojektet har under sommaren funnits på lite olika platser i Sverige, dels Heby och Gotland där Gustav och Anneli varit, dels har Thomas varit ute på äventyr. Och sen tror jag att de andra medverkande i projektet inte heller riktigt kunnat hålla sig från att reflektera kring entreprenörskap och landsbygden under sommaren. Nu till hösten drar projektet igång på riktigt, fram till nu har vi varit i en uppstartsfas. Snart kommer studenterna tillbaka till universitetsområdet och vi ska starta de kurserna som kommer drivas inom projektet. Mycket spännande och vi ser fram mot att dela upplevelsen med er.

/Annie

Varför gör vi det här?

För en tid sen fick vi frågan av en journalist vilka vinster för landsbygden vår forskning kan leda till? Svaret vi kom fram till blev följande:

Vi ser entreprenörskap i olika former som en av pusselbitarna för en levande landsbygd. Att människor ska kunna verka och leva på landsbygden tycker vi är en viktig utmaning. Vi hoppas att vår forskning ska kunna nyansera bilden av vad entreprenörskap är, att vi – som i policy och forskning- flyttar fokus från att entreprenörskap enbart är den ensamme hjälten, entreprenören som startar ett företag till att även involvera t ex föreningen som varje år ordnar en bouleturnering på det lokala ålderdomshemmet. En mer nyanserad bild skulle kunna leda till att politiker inte bara utvärderar en plats utifrån antalet startade företag utan istället ser mer till helheten på en plats.

Sen kommer projektet bidra mer handgripligt i våra tre bygder genom att studenter från SLU startar, driver och följer projekt för att främja landsbygden. Helt enkelt skapa och driva entreprenörskap tillsammans med lokalbefolkningen utifrån deras behov och visioner.

Vi vill belysa det beroende som staden har av landsbygden för att kunna fungera. Vi ser också att landsbygden är så väldigt mycket större och komplexare än bondens ekonomiska situation, så som vi tycker det oftast framställs i media och bland politiker. För att få bäring i ett lantbruk behövs t ex en skola där barnen kan gå, det behövs fritidsaktiviteter, det behövs en sjö som inte är förorenad av miljögifter, och det behövs en matbutik där de boende kan mötas och tillsammans utveckla platsen de bor på.

Så vi gör det här projektet därför att vi tror att landsbygden skulle gagnas av att politiker, media och befolkningen har en vidare syn på vad entreprenörskap är och hur det kan bidra till landsbygdsutveckling.

/Annie

Varför har vi valt Gotland, Östhammar och Heby att forska i?

Vi har valt Gotland, Östhammar och Heby av lite olika anledningar. En anledning är att vi sedan tidigare har kontakter i de här tre områdena vilket gjorde att startsträckan blev lite kortare. En annan anledning är att det är relativt enkelt för våra studenter att ta sig till områdena från Uppsala.

Just Gotland fascinerar oss eftersom de inte bara är en landsbygd som ligger utanför staden, det är även en ö, en landsbygd som rent geografiskt är avskild från resten av Sverige vilket ger en alldeles unik situation för servicebehov och liknande.

I Heby kommun finns tre olika bygder som alla har väldigt olika historia och som påverkar det företagandet och entreprenörskapet som bedrivs idag. De tre bygderna är alltså ett bra sätt att kunna se skillnaderna mellan sociala sammanhang där det är relativt lika i geografi.

Östhammars kommun är intressant eftersom vi dels har Östhammar där det finns ett flöde av trafik och folk, och sen finns Öregrund där havet blir som en ändhållplats och som präglas mycket av sommarens turister och sommarstugegäster.

En viktig poäng här är att vi inte visste (eller vet i dagsläget för den delen) vad vi skulle finna när vi valde de här tre områdena. En viktig del av vår forskningsansökan handlade om att vara explorativa, alltså öppna och reflexiva för vad vi skulle hitta när vi väl började titta på områdena, bygderna och människorna som bor och turistar där. Så att ta reda på hur entreprenörskapet ser ut i de här tre områdena och hur och varför det skiljer sig är en del av forskningsprojektet.

/Annie

Nu söker vi en doktorand till vårt projekt!

Nu söker vi en doktorand som vill arbeta i vårt projekt! Är du den vi söker?!?

Som doktorand hos oss kommer du t ex kunna jobba med Robbans BMX & Skatepark i Heby.

Svensk annons: http://www.slu.se/utbildning/program-kurser/forskarutbildning/nya-doktorander-sokes/Las-mer/?sprak=s&Uid=1183

English add: http://www.slu.se/en/education/programmes-courses/postgraduate-studies/new-phd-student/Read-more/?sprak=e&Uid=1183

Doktoranden kommer att tillhöra forskargruppen Rural Entrepreneurship Group vid Institutionen för Ekonomi och arbeta inom projektet Nycklar för en levande Landsbygd.

-Annie