månadsarkiv: augusti 2017

Nyhetsrespons

I fredagens Land fanns reportaget med om vårt projekt som vi har skrivit om tidigare. Vi är väldigt stolta över att nyheten kom in även i pappersversionen av tidningen. När vi kom till jobbet i måndags så hade vi dessutom fått några kommentarer och inspel på nyheten. Detta gör oss ännu gladare.

För det känns verkligen som att vi är något på spåren med det här projektet. Många av de vi talar med är trötta på hur finansiella instrumenten styr hur landsbygden ska utvecklas. Vi hör den ekonomiska rösten hela tiden men har svårt att se de goda konsekvenserna av den. Det behövs något annat som får styra en stund. Det här ”något annat” är en av de sakerna som vi letar efter i projektet. Genom att starta några, följa upp några och driva några olika typer av processer studerar vi vad som händer när landsbygden som koncept får ta den platsen den förtjänar i samhället.

Av den responsen vi fick på nyheten så vittnade många om stora förändringar som pågår. Några hade tagit chansen att försöka göra något av förändringarna till gagn för samhället eller byn. Några andra kände sig handfallna medan förändringarna bara rullade på snabbare och snabbare. Vår förhoppning är att kunna fånga upp hur det gick till när vissa tog chansen och samtidigt försöka putta och engagera, egentligen ge kontroll och bekräftelse, till de som känner sig maktlösa.

Och vi hoppas ni vill följa med på den fortsatta resan!

/Annie

De gotländska Eldsjälarna

Elina Håkansdotter Myrestaf och Jenny Öhlin som läser agronomprogrammet vid SLU valde att skriva sitt examensarbete om eldsjälar på Gotland. De beskriver hur det idag sker en utflytt från icke tätortsnära landsbygder i landet men trots detta bedrivs en framgångsrik landsbygdsutveckling på Gotland. Detta sker i form av tio lokala utvecklingsbolag där privatpersoner och företag kan köpa aktier i syfte att främja den lokala bygden. Bakom bolagen står ideellt arbetande personer som lägger ner mycket kraft och hundratals arbetstimmar för att driva igenom projekt som gynnar bygden. Dessa personer skulle i daglig benämning kunna gå under begreppet eldsjäl, men det saknas idag både svensk och internationell forskning inom ämnet. Även om vissa karaktärsdrag kan jämföras med både samhällsentreprenörskap, landsbygdsentreprenörskap och entreprenörskap på landsbygden finns ingen tydlig beskrivning av begreppet.

Elina och Jenny ville därmed beskriva begreppet eldsjäl och försöka förstå dess roll för Gotlands Landsbygd vilket blev syftet för studien. För att kunna besvara detta gjorde de en kvalitativ studie där fyra eldsjälar deltog i semistrukturerade intervjuer där de kunde kartlägga egenskaper och relationen till social, rumslig och institutionell kontext. I uppsatsen diskuteras vilka egenskaper och karaktärsdrag en eldsjäl präglas av och vad som driver dem.

Studiens resultat visar hur eldsjälar är beroende av sociala nätverk, att de arbetar oegoistiskt för att skapa samhällsnytta där drivkraften är en positiv förändring i bygden de bor och verkar i. Denna motivation bibehålls genom någon form av bekräftelse eller återkoppling till arbetet. Eldsjälarna spelar en stor roll i utvecklingen av Gotlands landsbygd och stöttar där Region Gotland inte räcker till eftersom eldsjälarna skapar ett välbefinnande i bygden så att människor både vill stanna kvar och flytta dit.

Studien i sin helhet finner ni här.

/Linn

Landsbygder jag mött under semestern

Idag är min första arbetsdag efter semestern. Mestadels av semestern har jag varit på landsbygden. Även om jag under sommaren försökt koppla bort jobbet så mycket som möjligt så går det inte att sluta reflektera över begreppet landsbygd. Eller snarare begreppen landsbygd kanske. För landsbygden ser så olika ut på de platserna jag besökt under sommaren. Familjegården nere i Växjötrakten är kantad av skogens tystnad och där är en slinga av hus med olika generationer och några tomma hus. Här behövs bilen till allting, förskolan ligger en mil bort, närmsta mataffär ytterligare en mil bort. På Öland exploateras landsbygden i takt med att turismen spirar. På gott och ont används landsbygden i turistsyfte för sin skönhet, sin tystnad (åtminstone de dagar som turisterna inte är där?) och det uppbyggda sammanhanget kring service för stadsbor. Hemma i Hova, ett samhälle utanför Mariestad, är landsbygden något som för de flesta bara passerar bilfönstret på E20. Riddarveckan som brukade dra turister, drar nu färre och färre besökare. Och Gullspångs kommun, där Hova ligger, utsågs 2016 till Sveriges sämsta kommun att bo i, någon som inte ändrades 2017.

De här tre platserna är väsentligt olika när det kommer till en mängd olika faktorer. Bara de saker som jag plockat fram visar på helt olika utmaningar och förutsättningar. Samtidigt som Öland har problem med vattenbrist vattnar vi gräsmattan utan problem i Hova. Och till skillnad från mataffären i samhället utanför Växjö som, även om det är en bit att åka, är öppen årets alla dagar kanske mataffären på Öland stänger några av vintermånaderna. Men där Öland lever på ett bra rykte som drar turister år efter år, har Hova hamnat i en negativ PR-spiral, till synes omöjlig att ta sig ur. Ändå klassas de som landsbygd alla tre. De hamnar under samma policy och förväntas stöpas i samma form. Men jag kan inte se hur det ska kunna gå. Människorna som bor på de här platserna är precis som människor brukar vara, alltså olika. Att klumpa ihop allt det som finns utanför staden till en enda enhet kan inte vara det bästa sättet för att arbeta för att människor ska kunna verka på ett hållbart sätt på olika platser i Sverige. Och som så ofta förr har jag inget svar utan bara en fascination över människans sätt att organisera sig i familjer, byar, samhällen och länder. Sommarens tankar kring landsbygd har präglats av de platser jag mött och spenderat tid på. Hade jag spenderat tid på andra platser hade antagligen min uppfattning av begreppen landsbygd varit ännu mer mångfacetterat.

Kampradprojektet har under sommaren funnits på lite olika platser i Sverige, dels Heby och Gotland där Gustav och Anneli varit, dels har Thomas varit ute på äventyr. Och sen tror jag att de andra medverkande i projektet inte heller riktigt kunnat hålla sig från att reflektera kring entreprenörskap och landsbygden under sommaren. Nu till hösten drar projektet igång på riktigt, fram till nu har vi varit i en uppstartsfas. Snart kommer studenterna tillbaka till universitetsområdet och vi ska starta de kurserna som kommer drivas inom projektet. Mycket spännande och vi ser fram mot att dela upplevelsen med er.

/Annie

Motstånd för entreprenörskap på landsbygden

Emil Månsson och Anneli Olausson läser agronomprogrammet vid SLU och skrev vårterminen 2017 sitt examensarbete med rubriken Motstånd för Entreprenörskap på landsbygden. Här kommer en kort sammanfattning av deras arbete som genomfördes i När på Gotland.

Syftet med uppsatsen är att identifiera olika motstånd och skapa en förståelse för hur dessa påverkar den entreprenöriella processen. För att kunna säga något om det så valde Anneli och Emil att resa till När på Gotland. Entreprenörskap kan ses som en process där individer i grupper eller enskilt identifierar möjligheter och utvecklar dessa i ekonomiska och sociala sammanhang. Kontexten kan beskrivas som möjligheter och begränsningar i en viss situation på en viss plats. Här ligger studiens problem – svårigheten att identifiera och förstå de motstånd som finns i den kontextbundna entreprenöriella processen, vad entreprenören tydligast upplever och betydelsen dessa har för människor att fortsätta utveckla sin entreprenöriella verksamhet.

Intervjuer med människor i När visade att trots de motstånd som kunde identifieras fanns en vilja att fortsätta verka och leva i socknen. Anneli och Emil menar att direkta och indirekta motstånd är särskilt intressanta att studera, vilket de gör i ett externt och ett internt perspektiv.

Studiens resultat visar att de interna motstånden är tydligast då de hindrar entreprenörens driv vilket bromsar den entreprenöriella processen. Det sociala nätverket blir då avgörande, dvs  socialt kapital och inbäddning. Internt direkt motstånd kan leda till internt indirekt motstånd, som hindrar entreprenören i sin självuppfyllelse och självtillit. Motstånd kan även hindra den entreprenöriella processen, genom att ”fastna i” det sociala nätverket, istället för att fortsätta den entreprenöriella processen. Motstånd kan dock även uppmuntra vissa entreprenörer, genom den energi som motstånd kan tillföra.

Studien bidrar till ökad förståelse för hur den entreprenöriella processen och kontexten interagerar med varandra. Anneli och Emil visar hur motstånd kan manifesteras i en socken där entreprenörskap är starkt kopplat till kontext. De visar hur entreprenörskap och motstånd kan ses som växelverkar.

Examensarbetet i sin helhet finner ni här.

/Linn