månadsarkiv: juli 2017

Artikel om Röstånga

Madelene Pollnow berättar i senaste numret av Magasinet Filter om hur skånska Röstånga på några decennier har blivit en by man kör igenom till ett inspirerande exempel på landsbygdsutveckling. I början av 00-talet riskerade orten att gå om intet. En vändning kom: entreprenörer som drevs av affärsmöjligheter utanför städerna fascinerades av Röstångas naturomgivning och de lokala föreningar som ännu gav bygden vitalitet. 

Tillsammans med lokala eldsjälar och ortsinvånare som ville se en annan utveckling bildade de nytillkomna entreprenörerna föreningen Röstånga Tillsammans, som med hjälp av kommunens passiva stöd ansökte om Leader-pengar för att få till stånd lokalt initierade projekt. Idémöten hölls med invånarna för att bereda ett brett engagemang för bygdens utveckling. Det ledde till att utvecklingsbolaget Röstånga Utvecklings AB (Ruab) bildades. Ägare blev de många ortsbor som bidrog med aktiekapital. Genom Ruab skapades Sveriges minsta konsthall, innan andra projekt tog vid. Projekten har gett synergieffekter i form av nya företagsverksamheter inom Röstånga. Samtidigt rymmer denna initiativkraft en kritik mot Sveriges landsbygdspolitik. En av de aktiva personerna, Anette Nilson, säger: 

Om man ska vara lite elak så tror jag inte att folk i stan fattar hur det går till i landsortskommunerna i dag. Vi betalar mer skatt än de gör inne i stan, men jag betalar mitt eget avlopp, mitt vatten och vi har fått köpa och gräva ner ett eget reningsverk. Varje år betalar vi pengar för att ha en farbar väg till huset. Och nu får vi själva kalla hit bolagen för att få bredbandsutbyggnad.”

På SR Tendens finns också kortdokumentären Röstånga – byn som startade aktiebolag​. 

/ Gustav Broms

ps. Annie har sedan tidigare skrivit om Röstånga. Röstånga verkar vara ett fenomen som leder till diskussion.

Yoga där kor mjölkades

Jag möter under mina resor i Heby kommun hos småföretagare och föreningsaktiva invånare emellanåt en drivkraft att förvalta spår från tidigare människor. Även hos personer som har flyttat till platsen utan att ha någon tidigare relation till den. En sådan person är Sonia Padazakos, som är den första invånaren i Heby kommun att hålla yogakurser. När hon flyttade tillbaka till Sverige från Grekland med sin grekiske make Leo Padazakos, företagare inom IT- och bredbandssektorn som numera bland annat låter gräva bredband i Heby kommuns landsbygder och utvecklar lokalfinansieringslösningar, fann de efter månaders sökande en gård i Huddunge. Det var fjorton år sedan. 1872 restes huset de flyttade in i. Båda två har under årens renoveringar besjälats av tanken att forma byggnaderna efter traditionellt nedärvd kunskap, med virke från närområdet. Samtidigt sitter Sonias personlighet i väggarnas målningar och färgskalor samt de keramiska hantverk hon har gett liv åt. 

Yogaladan öppnades i våras. Här mjölkades en gång nötdjur. Nu beskådar barn och deras mammor åkrarna från fönstret på ladans övervåning medan de gör solhälsningen. Här hänger Sonias färgglada tavlor, målade på gamla inramade verk som hon köpt billigt eller fått. Gårdens nya verksamhet står på stockar sågade med hjälp av pensionerade lantbrukare i närområdet. Hos Sonia och Leo finns ett entreprenörskap som långsamt infogats i den plats där familjen lever, efter idén om Yogaladan från en besökare under ett tidigare Fest i Heby och Leos beslutsamhet att genomföra projektet utan att kompromissa med tidigare århundradens utförande. 

En innovativ anda kan hos någon näras av känslan att vara sändebud för en historia som tillåts införlivas i sin samtid och dess sammanhang, där nya praktiker ryms i en orienteringsbar dåtid.

På bilden syns Sonia Padazakos​.

/ Gustav Broms

Igenkänning

Konstnären Heléne Forsberg sitter utanför det före detta traktorgaraget vid Nordsjöns norra strand och täljer björk och al. Hon känner igen vyn: Nordsjöns glittrande yta. Bakom henne bland tavlorna och broderierna i den renoverade ateljén visar sig hennes mamma, Ann Forsberg. Båda känner igen grunden intill: där stod lanthandeln familjen drev fram till för drygt 30 år sedan. De ägnar en vecka tillsammans under evenemanget Fest i Heby. Bland besökarna finns invånare från Östervåla, Morgongåva och Heby som tidigare inte svängt in på Nordsjövägen mellan Vansjö och vägen från Heby till Huddunge. Samtidigt märker Heléne och Ann att fler sommarstugegäster har hittat hit och antalet åretruntboende blivit fler. 

Konstutställningen blir för en kort period Nordsjös samlingsplats, där människor med minnen av familjens affär vid vägkanten berättar om sin barndom vid sjön, konstintresserade upptäcker en ny plats och cyklister under Vansjödagen stannar till för vätskekontroll. Heléne och Ann träffar människor med längtan att mötas här vid sjön och ser förutsättningarna för en mer kontinuerlig samlingspunkt, i form av till exempel en lokal affär. Ann, som ägnar somrarna i den vitmålade ateljén med öppningen mot sjön, funderar på om hon ska ha konstutställning under längre tid eller initiera fler träffar för att sy eller brodera. Ateljén har inte bara blivit föremål för konst. Rummet är ett fönster för den som stannar till att känna igen eller orientera sig i en av Hebys oaser. 

 På bilden ser vi Ann och Heléne Forsberg.

/ Gustav Broms

Varför gör vi det här?

För en tid sen fick vi frågan av en journalist vilka vinster för landsbygden vår forskning kan leda till? Svaret vi kom fram till blev följande:

Vi ser entreprenörskap i olika former som en av pusselbitarna för en levande landsbygd. Att människor ska kunna verka och leva på landsbygden tycker vi är en viktig utmaning. Vi hoppas att vår forskning ska kunna nyansera bilden av vad entreprenörskap är, att vi – som i policy och forskning- flyttar fokus från att entreprenörskap enbart är den ensamme hjälten, entreprenören som startar ett företag till att även involvera t ex föreningen som varje år ordnar en bouleturnering på det lokala ålderdomshemmet. En mer nyanserad bild skulle kunna leda till att politiker inte bara utvärderar en plats utifrån antalet startade företag utan istället ser mer till helheten på en plats.

Sen kommer projektet bidra mer handgripligt i våra tre bygder genom att studenter från SLU startar, driver och följer projekt för att främja landsbygden. Helt enkelt skapa och driva entreprenörskap tillsammans med lokalbefolkningen utifrån deras behov och visioner.

Vi vill belysa det beroende som staden har av landsbygden för att kunna fungera. Vi ser också att landsbygden är så väldigt mycket större och komplexare än bondens ekonomiska situation, så som vi tycker det oftast framställs i media och bland politiker. För att få bäring i ett lantbruk behövs t ex en skola där barnen kan gå, det behövs fritidsaktiviteter, det behövs en sjö som inte är förorenad av miljögifter, och det behövs en matbutik där de boende kan mötas och tillsammans utveckla platsen de bor på.

Så vi gör det här projektet därför att vi tror att landsbygden skulle gagnas av att politiker, media och befolkningen har en vidare syn på vad entreprenörskap är och hur det kan bidra till landsbygdsutveckling.

/Annie

Varför har vi valt Gotland, Östhammar och Heby att forska i?

Vi har valt Gotland, Östhammar och Heby av lite olika anledningar. En anledning är att vi sedan tidigare har kontakter i de här tre områdena vilket gjorde att startsträckan blev lite kortare. En annan anledning är att det är relativt enkelt för våra studenter att ta sig till områdena från Uppsala.

Just Gotland fascinerar oss eftersom de inte bara är en landsbygd som ligger utanför staden, det är även en ö, en landsbygd som rent geografiskt är avskild från resten av Sverige vilket ger en alldeles unik situation för servicebehov och liknande.

I Heby kommun finns tre olika bygder som alla har väldigt olika historia och som påverkar det företagandet och entreprenörskapet som bedrivs idag. De tre bygderna är alltså ett bra sätt att kunna se skillnaderna mellan sociala sammanhang där det är relativt lika i geografi.

Östhammars kommun är intressant eftersom vi dels har Östhammar där det finns ett flöde av trafik och folk, och sen finns Öregrund där havet blir som en ändhållplats och som präglas mycket av sommarens turister och sommarstugegäster.

En viktig poäng här är att vi inte visste (eller vet i dagsläget för den delen) vad vi skulle finna när vi valde de här tre områdena. En viktig del av vår forskningsansökan handlade om att vara explorativa, alltså öppna och reflexiva för vad vi skulle hitta när vi väl började titta på områdena, bygderna och människorna som bor och turistar där. Så att ta reda på hur entreprenörskapet ser ut i de här tre områdena och hur och varför det skiljer sig är en del av forskningsprojektet.

/Annie

Projektet omnämnt i Tidningen Land

Förra veckan var vårt projekt med i Tidningen Land. I reportaget skriver journalisten om vad vi ska göra de närmsta åren och varför vi tycker det vi håller på med är viktig forskning. Samt hur kul det är att vi forskningsmedel!

Vi tycker det är så roligt att media får upp ögonen för vårt projekt och hoppas på fler nyheter under vår projektperiod. Vill du komma i kontakt med oss, kolla på denna sidan.

Lands Facebooksida vällde det in gilla-markeringar och kommentarer på inlägget. Väldigt många hejarop och några föreslog egna nycklar för en levande landsbygd. Fungerande infrastruktur med t ex bredband och kontanter på banken var ett förslag, låta åkermark vara åkermark och inte bebyggelse ett annat. Komplexa frågor som utan tvekan påverkar hur landsbygden utvecklas och vilken roll entreprenörskapet får.

/Annie